Manöverkrigsföring är ett tillvägagångssätt för att undvika motståndarens starkare sida och angripa dess svaga, för att jämna ut styrkeförhållandena på slagfältet. B H Liddell Hart har sammanfattat detta i sin teori om den indirekta och direkta anfallet. I detta arbete har författaren prövat denna teori på IT-krigsföringen. Genom en kvalitativ textanalys har en teoriprövande undersökning genomförts med syftet att granska den svenska militärstrategiska doktrinen. Undersökningen har använt sig av tre olika analysenheter att pröva teorin på. Författaren konstaterade efter sin analys av resultatet att IT-system har starka och svaga sidor som går att angripa med den indirekta och direkta metoden. Författaren anser att en DDOS-attack är att klassa som en direkt metod medan användandet av malware är exempel på nyttjandet av den indirekta metoden. Det finns undantag på vissa punkter. Bland annat så är manöverförmågan reducerad för att genomföra ett indirekt anfall mot ett system, vilket går emot manöverkrigsföringens filosofi; hastighet och rörelse skapar utrymme för att slå mot motståndarens svagare sida. De väsentligaste slutsatserna stämmer överens med teorin. Det är möjligt att ”nöta ner” sin motståndare samt slå mot dennes svaga sida, med IT-krigsföring.

<p>Manövertänkandet har vuxit fram som ett resultat av ny tekniks tillämpning i gammal krigföring. Framförallt Tyskland och England har utvecklat det vi idag kallar manöverkrigföring. Kopplat till den utvecklingen uppkom nya teorier om framgångsfaktorer i striden. Idén om den indirekta metoden var banbrytande och fick stort genomslag för dagens syn på krigföring. Inom manöverkriget fick även en ny ledningsmetod utrymme att växa sig stark, uppdragstaktiken är nu vida spridd runt om i världens försvarsmakter.</p><p>Svenska försvarsmaktens grundläggande koncept för insatser med alla svenska förband är manövertänkandet. Detta manövertänkande har sina grunder i de tyska och engelska teorierna från mellankrigstiden. Dess ledningsmetod är uppdragstaktiken och genomsyrar hela den svenska militära strukturen. </p><p>Uppsatsen undersöker och diskuterar tempots betydelse för manöverkrigföringen, dels som fysisk rörelse men även som en beslutscykel. Jag har kommit fram till följande resultat; initiativet är nyckeln till framgång, initiativ vinns genom ett offensivt agerande med uppdragstaktiken som grund.</p> / <p>Maneuver warfare has gradually developed as a result of new technology being used in old ways to wage war. Especially Germany and England have developed what we today call maneuver warfare. As a natural result in the development of how to wage war, new ideas of how success would be achieved also came forth. The idea of an indirect approach was revolutionary and gained a strong foothold in how we today perceive war making.  In maneuver warfare a new philosophy of leadership has also been given wide recognition, today mission tactics is spread throughout the world.</p><p>The Swedish armed forces basic concept of operations is maneuver thinking. This has its roots in the German and English doctrines developed during the time between the first and second world wars. Its leadership philosophy is mission tactics and can bee seen and identified throughout the Swedish armed forces structure.</p><p>This essay researches and discusses the meaning of the term tempo in maneuver warfare, both as physical movement and as a decisive cycle. I have come to these conclusions; initiative is key to success, initiative is won thru acting offensively with mission tactics as a base.</p>

<p>En av huvuddelarna i manöverkrigföringen, som Försvarsmakten nyttjar, är indirekt och direkt metod. Men då Sverige inte har varit i krig på väldigt länge så beslöt jag att skriva denna uppsats i syfte att skapa ett underlag för en ökad förståelse för nyttjandet av indirekt och direkt metod vid manöverkrigföring. För att göra detta så försökte jag svara på följande fråga:</p><ul><li>Hur ser fördelningen mellan indirekt och direkt metod ut vid flyginsatser i krig under 1990-talet?</li></ul><p>För att få ett svar på frågan så gjorde jag en fallstudie på Operation Desert Storm där jag först analyserade vilken metod de allierade styrkorna använde mot de olika anfallsmålen. Efter detta gjorde jag en undersökning i hur många anfall och uppdrag som genomfördes mot varje mål. Resultaten visade bland annat att även om de flesta målen var kritiska sårbarheter, där indirekt metod nyttjades, så gjordes de flesta anfallen med direkt metod.</p> / <p>A fundamental part of the manoeuvre warfare, which the Swedish Armed Forces use, is indirect and direct approach. But since Sweden has not been in a war for a long time I decided to write this essay with the purpose to create a basis of further understanding of how to use indirect and direct approach during manoeuvre warfare. To do this I have tried to answer the following question:</p><ul><li>How are the indirect and direct approach divided in air raids in wars during the 1990s?</li></ul><p>To answer this question I made a case study on Operation Desert Storm, where I first analysed which approach the allied forces used on the different targets. After that I made a research on how many attacks and missions they made on each target. The results showed among others that even though most of the targets were critical vulnerabilities, on which the indirect approach was used, the most part of the attacks were made using the direct approach.</p>

Manövertänkandet har vuxit fram som ett resultat av ny tekniks tillämpning i gammal krigföring. Framförallt Tyskland och England har utvecklat det vi idag kallar manöverkrigföring. Kopplat till den utvecklingen uppkom nya teorier om framgångsfaktorer i striden. Idén om den indirekta metoden var banbrytande och fick stort genomslag för dagens syn på krigföring. Inom manöverkriget fick även en ny ledningsmetod utrymme att växa sig stark, uppdragstaktiken är nu vida spridd runt om i världens försvarsmakter. Svenska försvarsmaktens grundläggande koncept för insatser med alla svenska förband är manövertänkandet. Detta manövertänkande har sina grunder i de tyska och engelska teorierna från mellankrigstiden. Dess ledningsmetod är uppdragstaktiken och genomsyrar hela den svenska militära strukturen.  Uppsatsen undersöker och diskuterar tempots betydelse för manöverkrigföringen, dels som fysisk rörelse men även som en beslutscykel. Jag har kommit fram till följande resultat; initiativet är nyckeln till framgång, initiativ vinns genom ett offensivt agerande med uppdragstaktiken som grund. / Maneuver warfare has gradually developed as a result of new technology being used in old ways to wage war. Especially Germany and England have developed what we today call maneuver warfare. As a natural result in the development of how to wage war, new ideas of how success would be achieved also came forth. The idea of an indirect approach was revolutionary and gained a strong foothold in how we today perceive war making.  In maneuver warfare a new philosophy of leadership has also been given wide recognition, today mission tactics is spread throughout the world. The Swedish armed forces basic concept of operations is maneuver thinking. This has its roots in the German and English doctrines developed during the time between the first and second world wars. Its leadership philosophy is mission tactics and can bee seen and identified throughout the Swedish armed forces structure. This essay researches and discusses the meaning of the term tempo in maneuver warfare, both as physical movement and as a decisive cycle. I have come to these conclusions; initiative is key to success, initiative is won thru acting offensively with mission tactics as a base.

En av huvuddelarna i manöverkrigföringen, som Försvarsmakten nyttjar, är indirekt och direkt metod. Men då Sverige inte har varit i krig på väldigt länge så beslöt jag att skriva denna uppsats i syfte att skapa ett underlag för en ökad förståelse för nyttjandet av indirekt och direkt metod vid manöverkrigföring. För att göra detta så försökte jag svara på följande fråga: Hur ser fördelningen mellan indirekt och direkt metod ut vid flyginsatser i krig under 1990-talet? För att få ett svar på frågan så gjorde jag en fallstudie på Operation Desert Storm där jag först analyserade vilken metod de allierade styrkorna använde mot de olika anfallsmålen. Efter detta gjorde jag en undersökning i hur många anfall och uppdrag som genomfördes mot varje mål. Resultaten visade bland annat att även om de flesta målen var kritiska sårbarheter, där indirekt metod nyttjades, så gjordes de flesta anfallen med direkt metod. / A fundamental part of the manoeuvre warfare, which the Swedish Armed Forces use, is indirect and direct approach. But since Sweden has not been in a war for a long time I decided to write this essay with the purpose to create a basis of further understanding of how to use indirect and direct approach during manoeuvre warfare. To do this I have tried to answer the following question: How are the indirect and direct approach divided in air raids in wars during the 1990s? To answer this question I made a case study on Operation Desert Storm, where I first analysed which approach the allied forces used on the different targets. After that I made a research on how many attacks and missions they made on each target. The results showed among others that even though most of the targets were critical vulnerabilities, on which the indirect approach was used, the most part of the attacks were made using the direct approach.

Umeå Energi AB har bestämt att en kontroll av pannverkningsgraden för kraftvärmepannan Dåva 2 skall genomföras. I dagsläget genomförs en beräkning av verkningsgraden månadsvis med den direkta beräkningsmetoden. Resultatet varierar dock kraftigt månad till månad varav en undersökning med indirekt beräkningsmetod är av intresse. Arbetet genomförs för att ge en mer noggrant beräknad verkningsgrad samt utreda förlustfaktorer kopplad till pannan. Då pannverkningsgraden i vanliga fall inte inkluderar rökgaskondensering beräknades också totalverkningsgraden för att ge en mer rättvis bild av pannan samt för att illustrera dess relevans. Arbetet genomfördes för två olika driftsfall, hög och låg last, för att undersöka hur verkningsgraden varierar beroende på driftsfall. Arbetet inleddes genom att studera de standarder som finns inom området för att utreda vilka faktorer som skulle beräknas samt vilka kriterier som skulle följas. Det framgick att en hel del provtagningar och analyser skulle genomföras på bland annat bränsle, aska och rökgaser. Detta krävde i sin tur en noggrann planering varav ett provtagningsschema skapades. Samtliga provtagningar genomfördes vid bägge driftsfallen och proverna skickades på analys, därefter kunde verkningsgraden beräknas. Resultatet tyder på hög totalverkningsgrad med något lägre pannverkningsgrad. Beroende på driftsfall varierar pannverkningsgraden mellan 74% vid hög last och 72% vid låg last. Totalverkningsgraden ligger på 92% vid hög last och 91% vid låg last. Den förlustfaktor som är av störst magnitud är rökgasförluster som beror av rökgasernas fukthalt och temperatur. Rökgasförlusterna varierar mellan 24% till 26% för pannverkningsgraden och 6.6% till 7.2% för totalverkningsgraden. Utöver rökgasförlusterna ligger strålningsförlusterna på runt 0.7% vid bägge driftsfallen. Förbränningsförlusterna är mycket låga och varierar mellan 0.52% och 0.53% vilket i kombination med de låga askförlusterna (0.006%-0.04%) tyder på mycket bra förbränning. På grund av de höga verkningsgraderna framkom inga självklara effektiviseringsåtgärder. Då rökgasförlusterna är de största förlustfaktorerna är därför åtgärder mot dessa av störst betydelse för verkningsgraden. Ett alternativ för att öka verkningsgraden ytterligare är att minska fukthalten på de utgående rökgaserna. De är i dagsläget runt 9% och står för majoriteten av rökgasförlusterna. En sänkning av denna fukthalt kan erhållas genom att sänka temperaturen på rökgaserna och på så vis kondensera mer fukt ur rökgaserna. Detta innebär att temperaturen på kondensatet i rökgaskondenseringsanläggningen måste sänkas, vilket i sin tur innebära att antingen sänka fjärrvärmereturen som kyler kondensatet, alternativt installera en värmepump mellan kondensatet och fjärrvärmereturen. Detta kräver dock en djupare utredning för att fastställa om dessa effektiviseringsåtgärder är genomförbara rent tekniskt samt om de är ekonomiskt försvarbara. / Umeå Energi AB has decided that an evaluation of boiler efficiency should be performed on their CHP-plant Dåva 2. Calculation of the efficiency using the input-output method is currently carried out monthly but the results vary greatly over time whereby an evaluation of the efficiency using the energy balance method was of interest. This was done to give a more accurate efficiency and to evaluate boiler losses. Due to the fact that the boiler efficiency doesn’t usually include flue gas condensation two different efficiency were calculated, boiler efficiency and total efficiency.  The boiler and total efficiency was determined for the CHP during two different loads, high and low. This was done to investigate how the efficiency varies with different loads. The work was initiated by studying the standards in the field of efficiency calculations to evaluate which factors and criteria to be calculated and followed.  It was shown that a lot of samplings and analysis was to be performed which demanded accurate sampling interval. A sampling schedule was therefore constructed to be followed. All sampling was then performed at both loads and the efficiency calculations could begin. The results indicate a high total efficiency with somewhat lower boiler efficiency. The boiler efficiency varied depending on the load by 74% on high load and 72% on low load. The total efficiency was 92% on high load and 91% on low load. The greatest losses were all connected to flue gas losses. Losses like moisture in flue gas or hot dry flue gas. The flue gas losses varied between 24% to 26% for the boiler efficiency and 6.6% to 7.2% for the total efficiency on high and low loads. Besides flue gas losses the next greatest loss is radiation losses, about 0.7% for both high and low loads. Losses due to incomplete combustion were very low and varied between 0.52% and 0.53% for high and low load which in combination with the low ash loses (0.006%-0.04%) indicates very good combustion. Due to the relatively high efficiencies, no obvious solutions for decreased energy losses were found. The greatest energy losses are flue gas losses and a solution to this will influence the efficiency the most. One solution to increase the efficiency is to reduce the moisture content of the flue gas. At this time the moisture content is at 9% and contributes the most to the flue gas losses. Reducing the moisture content can be done by lowering the flue gas temperature. This will increase the amount of moisture that is condensed in the flue gas condenser. To achieve this, the flue gas condensate temperature needs to be decreased. This can be done by either lowering the temperature on the district heating return which is cooling the flue gas condensate or install a heat pump between the flue gas condensate and the district heating return. These solutions require a more in depth analysis to evaluate if this is technically possible and if it is economically viable.

ABSTRACT: Due to increased tension in the Baltic sea region, the Swedish defense is directed to focus on rebuilding its capacity to defend Sweden on Swedish soil. One of the areas of challenge is the army and its attempts to rebuild its capacity to conduct combined arms fighting in a brigade structure. In 2013 the Swedish army received a new army tactics handbook, to replace the old land doctrine of 2005. Recent research has shown that the old land doctrine was to a great extent, a product influenced by William S Lind´s Maneuver Warfare handbook, written in the mid 80´s. The underlying problem pointed at in this essay, is the consequences connected, when adapting a Handbook written for someone else, in this case the US, with its huge supply of forces and its long history of attrition warfare based on firepower and maximizing blows. The aim of this essay has been to find out if and in that case how, the army tactics handbook also is a product influenced by Lind´s theories, if so, what are the consequences from a Swedish small-army perspective?    The overall mindset for this essay is; Despite being outnumbered, strive for local superiority which can be achieved through maneuver warfare, a development of the indirect approach. The result indicates extensive similarities, but also differences, probably due to the diversity of the audiences. It is also important to stress that there may well be other factors that can produce these similarities.

<p>Syftet med uppsatsen är att analysera luftvärnsbataljonen och undersöka om de tillämpar manövertänkande, dels i teorin men även i praktiken.</p><p>Kärnfrågan i uppsatsen blir således:</p><p> Tillämpas manövertänkande i teorin och praktiken inom luftvärnsbataljonen?</p><p> Uppsatsen utgår från en definition av manövertänkande enligt den svenska Försvarsmakten där fyra indikatorer togs fram i syfte att kunna analysera och spåra om manövertänkande tillämpas inom luftvärnsbataljonen.</p><p> Resultatet visar att det är ett tudelat svar, å ena sidan är luftvärnsbataljonen långt framme i de teoretiska delarna. I styrdokumenten och i ett utgrupperingsskede finns det tydliga spår av hur manövertänkande skall nyttjas. Å andra sidan kan det påstås att indikatorerna överraskning, vilseledning och kraftsamling ofta används som uttryck istället för att dra dem riktigt i botten. Med det menas att indikatorerna inte alltid används för att utnyttja motståndarens svagheter utan används snarare för att parera dennes troliga attack.</p><p> Slutsatserna som dragits är att luftvärnsbataljonen har kommit en bit på vägen för att kunna tillämpa manövertänkande. En viktig punkt är att få med all personal inom bataljonen till att arbeta utifrån ett manövertänkande sätt. För att manövertänkande skall utvecklas och bli tillämpbart inom bataljonen måste praktisk övning ske. Övning ger färdighet.</p>

Syftet med uppsatsen är att analysera luftvärnsbataljonen och undersöka om de tillämpar manövertänkande, dels i teorin men även i praktiken. Kärnfrågan i uppsatsen blir således:  Tillämpas manövertänkande i teorin och praktiken inom luftvärnsbataljonen?  Uppsatsen utgår från en definition av manövertänkande enligt den svenska Försvarsmakten där fyra indikatorer togs fram i syfte att kunna analysera och spåra om manövertänkande tillämpas inom luftvärnsbataljonen.  Resultatet visar att det är ett tudelat svar, å ena sidan är luftvärnsbataljonen långt framme i de teoretiska delarna. I styrdokumenten och i ett utgrupperingsskede finns det tydliga spår av hur manövertänkande skall nyttjas. Å andra sidan kan det påstås att indikatorerna överraskning, vilseledning och kraftsamling ofta används som uttryck istället för att dra dem riktigt i botten. Med det menas att indikatorerna inte alltid används för att utnyttja motståndarens svagheter utan används snarare för att parera dennes troliga attack.  Slutsatserna som dragits är att luftvärnsbataljonen har kommit en bit på vägen för att kunna tillämpa manövertänkande. En viktig punkt är att få med all personal inom bataljonen till att arbeta utifrån ett manövertänkande sätt. För att manövertänkande skall utvecklas och bli tillämpbart inom bataljonen måste praktisk övning ske. Övning ger färdighet.

Det fria kriget är ett doktrinärt begrepp som beskriver hur svaga avskurna reguljära förband ska genomföra sin krigföring. Det finns ingen entydig teori som kan förklara vad som leder till framgång i denna form av krigföring då den teoretiskt ligger mellan forskningsområdena landkrigföring och små krig. Denna teoriutvecklande uppsats gör en ansats att från land- och gerillakrigföringsteorier utveckla en teori för att förklara framgångsfaktorer för det fria kriget. Teoriutvecklingen sker genom att en hypotes tas fram genom en hypotetisk-deduktiv metod. Hypotesen operationaliseras och prövas i en tvåfallstudie. Prövningen leder till en förfinad hypotes som kan anses vara en normativ teori som förklarar hur framgång i det fria kriget kan nås. Teorin för att förklara ett framgångsrikt förande av fria kriget: Genom att utsätta motståndaren för ett taktiskt dilemma med ett hot på djupet, kan tid skapas för den egna strategiska nivån genom motståndarens kraftsplittring eller kulmination. Indirekt metod används för att kompensera för asymmetrin i styrkeförhållanden. Genom att slå mot identifierade svaga delar och kommunikationer skapas möjligheter till att nå lokal överlägsenhet. Dessa svaga delar påverkar motståndarens förmåga till krigföring och därmed kan tid skapas på den strategiska nivån. Terrängens möjlighet för att ge skydd och uthållighet samt dess förutsättningar för den svage att kompensera asymmetrin är avgörande för det avskurna förbandets uthållighet. Genom att anpassa förbandet och styra med uppdragstaktik kan sannolikt leda till framgång i det fria kriget. Denna teori ger en förklaring till framgång men behöver ytterligare prövning då delar av förklaringen kan ligga i för uppsatsen avgränsade områden.