<p>Denna uppsats behandlar precisionsgranaten XM982 Excalibur. Syftet med arbetet var att öka kunskapen inom Försvarsmakten avseende Excalibur inför ett nyttjande av granaten i krig och konflikter.</p><p>Syftet var också att definiera faktorer som är viktiga att tänka på vid nyttjandet av Excalibur i krig och konflikter.</p><p>Frågeställning jag ställde upp för detta arbete är: Hur kan XM982 Excalibur användas i krig och konflikter?</p><p>För att kunna svara på frågeställningen så besvarades tre olika delfrågor.</p><p>De tre delfrågorna är:</p><ul><li>Vilka tekniska och taktiska faktorer framkommer genom information från industrin?</li><li>Vilka tekniska och taktiska faktorer framkommer genom information från Försvarsmakten?<em></em></li><li>Vilka faktorer framkommer genom information från nyttjandet av Excalibur av USA i Irak? <em> </em></li><li>Metoden som användes var litteraturstudier samt intervjuer av personer som arbetat med utveckling av granaten. Varje frågeställning avslutas med en diskussion där de olika faktorerna som framkommit diskuteras. Efter att ha diskuterat de tre olika frågorna avslutas arbetet med en sammanfattande diskussion.</li></ul><p>I resultaten från avhandlingen framkom att Excalibur är en väldigt teknisk artillerigranat med mycket bra egenskaper för att kunna underlätta för markförbanden, främst i strid i urban terräng.</p>

Denna uppsats behandlar precisionsgranaten XM982 Excalibur. Syftet med arbetet var att öka kunskapen inom Försvarsmakten avseende Excalibur inför ett nyttjande av granaten i krig och konflikter. Syftet var också att definiera faktorer som är viktiga att tänka på vid nyttjandet av Excalibur i krig och konflikter. Frågeställning jag ställde upp för detta arbete är: Hur kan XM982 Excalibur användas i krig och konflikter? För att kunna svara på frågeställningen så besvarades tre olika delfrågor. De tre delfrågorna är: Vilka tekniska och taktiska faktorer framkommer genom information från industrin? Vilka tekniska och taktiska faktorer framkommer genom information från Försvarsmakten? Vilka faktorer framkommer genom information från nyttjandet av Excalibur av USA i Irak?   Metoden som användes var litteraturstudier samt intervjuer av personer som arbetat med utveckling av granaten. Varje frågeställning avslutas med en diskussion där de olika faktorerna som framkommit diskuteras. Efter att ha diskuterat de tre olika frågorna avslutas arbetet med en sammanfattande diskussion. I resultaten från avhandlingen framkom att Excalibur är en väldigt teknisk artillerigranat med mycket bra egenskaper för att kunna underlätta för markförbanden, främst i strid i urban terräng.

Kontext. Inom speldesign är terräng ofta en viktig aspekt, särskilt i sammanhanget med spelare som ska aktivt interagera med terräng. Dess utformning och design kan både positivt och negativt påverka hur spelaren uppfattar spelet. Mål. I detta arbete beskrivs ett arbete i terränggenerering och om terräng kan påverka spelaren i ett interaktivt media för att få bättre förståelse inom ämnet. Har terrängen en påverkan på hur spelaren uppfattar situationer i spel samt deras sätt att spela? Kan den påverka om de uppfattar upplevelsen som negativ eller positiv? Vad är mest påverkande för en spelare och hur? Metoder. I arbetet kommer slutsatser och arbetssätt beskrivas tillsammans med data insamlad från ett praktiskt test. Designen för det spel som används för att testa kommer även att beskrivas. I arbetets testande låter vi deltagare spela ett spel som använder sig av en algoritm för att skapa terräng. Efter testet kommer spelare svara på frågor om testet. Resultat. Från testandet får vi in svar som används för att nå vissa slutsatser. Slutsatser. Från testets resultat kommer vi dra slutsatsen att terräng verkligen kan ha en påverkan på spelarupplevelsen och att terräng kan påverka när den har störst aktivt inverkan på hur spelaren interagerar med spelet.

<p> </p><p>Implementering och analysering av existerande tekniker inom generering av höjdkartor (eng. Heightmap). Försök till att komplettera brister i dessa med en egen teknik. Samt jämföra dessa tekniker med verklig data från områden i USA.</p><p> </p>

Urban operations is one of the most difficult challenges a modern army can be tasked with. These challenges have been studied in history and present with various perspectives, but rarely from a combat engineering point of view. The purpose of this thesis has been to study the urban capabilities of a Swedish combat engineer company by examining if it can perform similar combat engineering fieldwork that supported the basic capabilities mobility, defence and effect in Operation AL FAJR, Fallujah Iraq 2004. These are the capabilities a Swedish engineer company are primarily designed to support in urban operations. For example, the study of Operation AL FAJR has shown that fieldwork supported mobility with breaching minefields, obstacles, walls and doors. Defence by creating defensive positions and obstacles. Effect by destroying weapons caches and fortified buildings with bulldozers and explosives.  The results of this study indicates that a Swedish combat engineer company has the capability to perform most of the fieldwork performed in Operation AL FAJR. However, the company lacks capability to destroy fortified buildings and perform explosive mine and obstacle breaching, all examples on fieldwork performed in AL FAJR. / Operationer i bebyggelse är kanske en av de svåraste utmaningar en modern armé kan ställas inför. Dessa utmaningar har studerats i historien och i nutid med olika utgångspunkter, men väldigt sällan ur ett fältarbetsperspektiv. Syftet med det här arbetet har varit att studera de urbana förmågorna hos ett svenskt ingenjörkompani genom att undersöka om det kan utföra liknande fältarbeten som genomfördes för att stödja de grundläggande förmågorna rörlighet, skydd och verkan i Operation AL FAJR, Fallujah Iraq 2004. Dessa är de förmågor som ett svenskt ingenjörkompani huvudsakligen ska kunna understödja i urbana operationer. Studien av Operation AL FAJR har till exempel visat på att fältarbeten understödde rörlighet genom minbrytning, forcering av hinder och inbrytningar genom väggar och dörrar. Skydd genom att bygga stridsfordonsvärn. Verkan genom att förstöra vapengömmor samt förstöra byggnader och motståndsnästen med sprängmedel och bandschaktare. Resultatet av det här arbetet tyder på att ett svenskt ingenjörkompani har förmåga till att genomföra huvuddelen av de fältarbeten som förekom i Operation AL FAJR. Dock saknar kompaniet till exempel förmåga för att förstöra motståndsnästen och genomföra explosiv hinderröjning och minbrytning, samtliga exempel på fältarbeten som förekom i AL FAJR.

Körning i terräng med motorfordon ger upphov till skada och störningar för både miljön och allmänna intressen. Såväl djurlivet som människor i naturen störs av de ljud och visuella störningar som fordonen i terrängen orsakar. Olika verksamheter såsom jord- och skogsbruk kan skadas av terrängkörning samtidigt som verksamheterna själva är i behov av användningen av motorfordon i terrängen. Terrängkörning är alltså till nytta för samhället samtidigt som det utgör en olägenhet för olika intressen och för den miljö i vilken körningen förekommer. Det föreligger således intressekonflikter mellan olika aktörer i terrängen, exempelvis snöskoterfriåkare, verksamhetsutövare och diverse friluftsutövare. I Sverige har just friåkning och nöjeskörning med snöskoter blivit en populär aktivitet som även förefaller vara en av de största störningsorsakerna i terrängen. Den svenska terrängkörningslagen är inrättad 1975 och grundar sig främst på dåvarande omständigheter. Antalet motorfordon som används i terrängen har ökat markant sedan 1970-talet. Enligt den svenska terrängkörningslagen föreligger ett generellt barmarksförbud som innebär att all terrängkörning på barmark är förbjuden, även för markägaren, med vissa undantag. I övrigt regleras terrängkörning med olika regionala förbudsområden, exempelvis naturskyddsområden eller regleringsområden i fjällen. Rätten att färdas över annans mark med motorfordon har aldrig tydligt reglerats i lag och osäkerhet föreligger för terrängförare om vad som är tillåtet. Den svenska regleringen fokuserar på skyddet av miljö och allmänna intressen och tar inte likvärdig hänsyn till enskilda intressen och egendomsskyddet. I Finland grundar sig regleringen av terrängkörning på ett krav om tillstånd av markägaren, vilket gäller både statlig och privat mark. Det föreligger således inget generellt förbud i samma mening som i Sverige och markägaren har både möjligheten att köra på sin mark året runt och förvalta andras terrängkörning på marken. Till skillnad från Sverige tar den finska lagstiftningen även hänsyn till enskilda intressen och främjar således i större utsträckning egendomsskyddet utöver miljön och allmänna intressen. Ett dylikt krav på tillstånd av markägaren och vissa medföljande bestämmelser skulle eventuellt kunna inrättas i Sverige för att adressera många av de problem och otydligheter som föreligger beträffande terrängkörning. Oavsett hur Sveriges terrängkörningslag kan reformeras bör dock eventuella lagändringar grundas på terrängkörningens faktiska påverkan på miljön och allmänna- och enskilda intressen för att inte orsaka onödiga olägenheter. Med hänsyn till nuvarande kunskapsläge krävs därför ytterligare klargörande studier av terrängkörningens konsekvenser.

No description available.

Snow accumulation patterns can be highly variable depending on terrain and wind. Knowledge of spatial variability of snow accumulation is of high relevance for mass balance modelling. By not incorporating the variability in snow cover, the estimation in mass fluxes and the surface melt are incorrectly presented, affecting the eventual estimation of for instance contribution to sea level rise. Additionally, knowledge of snow accumulation variability is essential for assessing the reliability of point-wise mass balance measurements. Using ground penetrating radar (GPR), the spatial variability of snow can be mapped with both a great spatial and temporal resolution. GPR enables tracing of summer surface melt layers, resulting in a 2D reconstruction of past snow accumulation and associated variability. GPR measurements have been done on Svalbard, during 2012, 2013 and 2014. Based on the selected 2009 summer surface in the GPR measurements, accumulation rates were estimated between 2009-2012; 2009-2013 and 2009-2014. In addition, several terrain parameters are computed by combining DEM calculations with wind direction, resulting in a sheltering index, slope and curvature. We explore relationships between the found accumulation pattern and the terrain parameters with varying wind directions. Correlations between terrain and accumulation depend on the selected wind angle, which appears to change with elevation. The results suggest that localized wind patterns prevail on the glacier and shape the snow cover. Katabatic winds form at low elevations on the glacier and are oriented in the glacier direction of approximately 20 degrees. At intermediate elevation, winds from the east-southeast regulate the accumulation pattern. On the upper parts of the glacier, the terrain is more exposed and winds from large-scale atmospheric circulation, at 240 degrees, become more important in formation of the snow accumulation pattern. Correlations are overall high, indicating a strong influence of terrain features on the accumulation distribution. No distinction can be made between the different terrain parameters and accumulation, all returning similar correlations with accumulation except for curvature, which overall returns slightly lower correlations. In addition, the results found great spatial variability in snow accumulation, underlining the importance of incorporating snow accumulation variability in glacier mass balance models. / Snow accumulation patterns can be highly variable depending on terrain and wind. Knowledge of spatialvariability of snow accumulation is of high relevance for mass balance modelling. By not incorporating the variability in snow cover, the estimation in mass fluxes and the surface melt are incorrectlypresented, affecting the eventual estimation of for instance contribution to sea level rise. Additionally,knowledge of snow accumulation variability is essential for assessing the reliability of point-wise mass balance measurements.Using ground penetrating radar (GPR), the spatial variability of snow can be mapped with both agreat spatial and temporal resolution. GPR enables tracing of summer surface melt layers, resulting in a 2D reconstruction of past snow accumulation and associated variability. GPR measurements have been done on Svalbard, during 2012, 2013 and 2014. Based on the selected 2009 summer surface in the GPR measurements, accumulation rates were estimated between 2009-2012; 2009-2013 and 2009-2014. In addition, several terrain parameters are computed by combining DEM calculations with wind direction, resulting in a sheltering index, slope and curvature. We explore relationships between the found accumulation pattern and the terrain parameters with varying wind directions.Correlations between terrain and accumulation depend on the selected wind angle, which appears to change with elevation. The results suggest that localized wind patterns prevail on the glacier and shape the snow cover. Katabatic winds form at low elevations on the glacier and are oriented in the glacier direction of approximately 20 degrees. At intermediate elevation, winds from the east-southeast regulate the accumulation pattern. On the upper parts of the glacier, the terrain is more exposed and winds from large-scale atmospheric circulation, at 240 degrees, become more important in formation of the snow accumulation pattern. Correlations are overall high, indicating a strong influence of terrain features on the accumulation distribution. No distinction can be made between the different terrain parameters and accumulation, all returning similar correlations with accumulation except for curvature, which overall returns slightly lower correlations. In addition, the results found great spatial variability in snowaccumulation, underlinin

No description available.

Arbetet går genom en metod för simpel terränggenerering med koppling till spelarhandlingar genom användning av artificiella neurala nätverk.