<p>Orsaken till att jag har valt just detta anfall som Rommel genomförde i det tolfte slaget är att det är fascinerande och banbrytande hur löjtnanten Rommel med sin lilla enhet utmanövrerar stora delar ur den italienska armén.  Metoderna jag har valt är deskription och fallstudie då jag anser att just dessa två lämpar sig väl då en mindre del ur något stort ska återberättas. Det jag vill ta reda på är om Rommel användes sig av det vi idag kallar för manöverkrigföring eller om det är något nytt vi har skapat för att ha ett namn. För att få kunskap om slaget och fördjupad kunskap kring de olika teorierna har jag läst in mig på de olika doktrinerna som svenska försvarsmakten har och även litterära verk kring Rommels deltagande i slaget. Slutligen har jag analyserat de olika fakta och dragit slutsatser kring Rommel och huruvida Rommel använde sig av dem eller inte. Det jag har kommit fram till är att Rommel användes sig av manöverkrigsföring under slaget vid Kobarid.</p> / <p>The purpose with this essay is to find out if Rommel used what we today call manoeuvre warfare? I choose this subject because I’m interested in infantry tactics and the breakthrough Rommel did during the twelfth battle of Kobarid. A much smaller unit made a large unit surrender. The two methods I will use are description and case study because those two methods are good to work with when to describe what happen during a battle on a specific place on the battlefield. I’ve reed different books about the twelfth battle in Kobarid and doctrines about manoeuvre warfare in the Swedish armed forces. Finally I’ve analysed the facts and drawn conclusions however Rommel used manoeuvre warfare during the battle or not.</p><p>The result is that Rommel used manoeuvre warfare at the battle of Kobarid but I don’t that think Rommel knew the words like we knew them today. Words like mission tactics or manoeuvre warfare.</p>

Orsaken till att jag har valt just detta anfall som Rommel genomförde i det tolfte slaget är att det är fascinerande och banbrytande hur löjtnanten Rommel med sin lilla enhet utmanövrerar stora delar ur den italienska armén.  Metoderna jag har valt är deskription och fallstudie då jag anser att just dessa två lämpar sig väl då en mindre del ur något stort ska återberättas. Det jag vill ta reda på är om Rommel användes sig av det vi idag kallar för manöverkrigföring eller om det är något nytt vi har skapat för att ha ett namn. För att få kunskap om slaget och fördjupad kunskap kring de olika teorierna har jag läst in mig på de olika doktrinerna som svenska försvarsmakten har och även litterära verk kring Rommels deltagande i slaget. Slutligen har jag analyserat de olika fakta och dragit slutsatser kring Rommel och huruvida Rommel använde sig av dem eller inte. Det jag har kommit fram till är att Rommel användes sig av manöverkrigsföring under slaget vid Kobarid. / The purpose with this essay is to find out if Rommel used what we today call manoeuvre warfare? I choose this subject because I’m interested in infantry tactics and the breakthrough Rommel did during the twelfth battle of Kobarid. A much smaller unit made a large unit surrender. The two methods I will use are description and case study because those two methods are good to work with when to describe what happen during a battle on a specific place on the battlefield. I’ve reed different books about the twelfth battle in Kobarid and doctrines about manoeuvre warfare in the Swedish armed forces. Finally I’ve analysed the facts and drawn conclusions however Rommel used manoeuvre warfare during the battle or not. The result is that Rommel used manoeuvre warfare at the battle of Kobarid but I don’t that think Rommel knew the words like we knew them today. Words like mission tactics or manoeuvre warfare.

UAV:er används frekvent i samhället och med detta har den kommersiella marknaden växt. Därför är det rimligt att de används i större utsträckning i konflikter, vilket innebär att konflikter där båda parter har UAV:er som kan klassas som relativt högteknologiska möts blir troligare. Ukraina och Rysslands användande av UAV i Ukraina kan räknas som denna typ av konflikt.  I uppsatsen är det UAV:er av den militära typen som diskuteras. Skillnaden mellan dessa och civila typer är framförallt räckvidd, flygtid och kvalitén på sensorerna.För att undersöka hur UAV:er nyttjas och taktiseras med i denna typ av konflikter har följande frågeställning använts: Hur påverkas nyttjandet av UAV:er i en konflikt mellan två högteknologiska motståndare?Genom att analysera beslutsprocessen med hjälp av OODA-loopen och bekämpningskedjan har författaren kunnat dra följande slutsatser om nyttjandet i denna typ av konflikt. Uppsatsen är genomförd som en fallstudie där metoderna kvalitativ textanalys och intervju använts Slutsatsen är att den multiplikator som UAV varit i Ukraina visar på att de kommer fortsätta användas i framtida konflikter. Trots att telekrig varit aktivt mot just UAV:erna och att de saknar motmedel mot störningen har de fortsatt att nyttjas, den multiplikatoreffekt de bidrar med kan motiveras stridsekonomiskt och väger tyngre än de problem som störningen innebär. / UAV: s are in more frequent use as a result of a growing commercial market. This increases the probability of UAV: s in conflicts. This means that conflicts where both sides have access to UAV: s that are relatively high-tech becomes more likely. Ukraine and Russia’s use of UAV: s in Ukraine can be described as this kind of conflict. In this paper it is primarily military UAV: s that are discussed. The difference between these and their civilian counterparts are range, flight time and the quality of the sensors. In order to understand how the use of UAV: s is being affected, the following question needs to be answered.  How is the use of UAV: s affected in a conflict between two high-tech opponents? This was answered by analysing the decision-making process using the OODA loop and the kill chain. The paper is a case study which uses qualitative text analysis and an interview.The conclusion of this paper is that UAV: s has acted as a force multiplier in Ukraine and they will be used in future conflicts. Despite the electronic warfare against the UAV: s and the fact that they are missing systems for counteracting the disturbance both sides continue to use UAV: s. The force multiplier that is gained from using UAV: s is justified from a battle economic standpoint despite being hindered by electronic warfare.

<p>The purpose of this thesis have been to evaluate to what extend the ongoing development of Nato Network Enabling Capabilities Maturity levels, ( NNEC ML) have incorporated the human factor, or if the development is focusing to much on the technological aspects. As a background I have described the NNEC Maturity levels and to central elements; Defence lines of development and NNEC Value chain. In my thesis I point out different areas where the human factor is not taken enough into consideration, and I argue for a shift in focus from technology to the human factor. My conclusion is that it is necessary to shift focus from technology to the human factor in the following development if we shall succeed in bringing NATO and the different nations to the highest maturity level, Coherent. There is no doubt that technology is important, but it seems like the word networked is interpreted to be only a matter of technology. Concerning aspects like cultural understanding and the western linear way of thinking, it is necessary to broaden the meaning of the word networked to include the human factor in a greater sense. NNEC ML 5, Coherent means a maturity level where it is unnatural to operate in any other way than networked. A prerequisite to achieve this maturity level is that the people in the network feel familiar with the system they are operating, and trust their coalition partners. If we shall succeed in bringing the NATO coalition and the different nations to the highest maturity level it is essential that the human factor is prioritized in the following development. For the time being, the human factor is not emphasized enough.</p>

The purpose of this thesis have been to evaluate to what extend the ongoing development of Nato Network Enabling Capabilities Maturity levels, ( NNEC ML) have incorporated the human factor, or if the development is focusing to much on the technological aspects. As a background I have described the NNEC Maturity levels and to central elements; Defence lines of development and NNEC Value chain. In my thesis I point out different areas where the human factor is not taken enough into consideration, and I argue for a shift in focus from technology to the human factor. My conclusion is that it is necessary to shift focus from technology to the human factor in the following development if we shall succeed in bringing NATO and the different nations to the highest maturity level, Coherent. There is no doubt that technology is important, but it seems like the word networked is interpreted to be only a matter of technology. Concerning aspects like cultural understanding and the western linear way of thinking, it is necessary to broaden the meaning of the word networked to include the human factor in a greater sense. NNEC ML 5, Coherent means a maturity level where it is unnatural to operate in any other way than networked. A prerequisite to achieve this maturity level is that the people in the network feel familiar with the system they are operating, and trust their coalition partners. If we shall succeed in bringing the NATO coalition and the different nations to the highest maturity level it is essential that the human factor is prioritized in the following development. For the time being, the human factor is not emphasized enough.

Slaget om Malta, under andra världskriget, hade en avgörande roll vad gäller kriget i Medelhavet. Maltas strategiska läge gjorde att det var en åtråvärd ö för axelmakterna och britterna kämpade för att försvara sin position. I kampen om sjöherraväldet hade luftrummet stor betydelse och hur flygstridskrafterna användes var direkt avgörande. John A. Warden III och John Boyd är båda framstående luftmaktsteoretiker och deras teorier har fått stort genomslag, framförallt i västvärlden. Syftet med denna uppsats är att tillämpa dessa teorier på ett empiriskt exempel, slaget om Malta, beträffande luftstridskrafternas användande. Undersökningen bär mot att utröna hur långt teorierna är användbara för analysen av slaget om Malta. Uppsatsen genomförs med en kvalitativ innehållsanalys och komparativ analys för att jämföra teorierna med händelseförloppet. Resultatet av undersökningen visar att teorierna är tillämpningsbara för händelseförloppet under slaget. Hela Boyds teori samt delar ur Wardens teori är långt användbara för analysen.