I detta arbete har tidigare självskadande individers egna erfarenheter undersökts. Materialet samlades in genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra före detta självskadande individer. Materialet har sedan analyseras med hjälp av diskursanalys. Tonvikten i analysen, i detta arbete, har legat på den självskadande individens beskrivning av sin situation. De insamlade intervjuerna har transkriberats och analyserats med en metodik där mening-för-mening kodats. Utifrån dessa koder har jag sedan sett olika och gemensamma teman vilka beskriver diskursen om den självskadande individen. Intervjupersonerna beskriver att den självskadande handlingen kan vara ett sätt att hantera: starka känslor, skuld, och skam. Handlingen kan även vara ett sätt för individen att skapa kontroll över dessa och samtidigt kontroll i en upplevd kaotisk miljö. Kultur och samhälle påverkar den självskadande individen och i detta arbete har en modell för att förstå självskadebeteendet som process utarbetats, denna modell har jag kallar “den självskadande loopen”, vilken är nära anknuten till de starka känslorna, kulturen, och samhället.

Denna studie har undersökt om lärarna bedriver matematikundervisning så att olika delar i arbetsminnet hos eleverna stimuleras, relaterat till forskning om arbetsminnet. Forskning visar på att arbetsminnet har stor betydelse vid matematikinlärning och att det finns olika arbetsätt för att hjälpa eleverna att minnas kunskaper. En kvalitativ studie har genomförts med observationer och intervjuer med sex olika lärare från två olika skolor. Lärarna undervisar i förskoleklass till och med årskurs 3. Resultaten visar att lärarna bedriver matematikundervisning så att olika delar av arbetsminnet stimuleras hos eleverna men att det är stor variation om lärarnas medvetenhet angående arbetsminnet. Resultaten visar även att begreppen nöta och repetera uppfattas olika av lärarna men att alla lärare anser att repetition är en naturlig del i undervisningen medan att nöta in matematikkunskaper sker främst i de lite äldre årskurserna i studien. För att stimulera arbetsminnet för barn med matematiksvårigheter kan användandet av konkret material vara ett arbetssätt och resultaten visar att lärarna använder konkret material mest från förskoleklass till årskurs 2.

<p>Orsaken till att jag har valt just detta anfall som Rommel genomförde i det tolfte slaget är att det är fascinerande och banbrytande hur löjtnanten Rommel med sin lilla enhet utmanövrerar stora delar ur den italienska armén.  Metoderna jag har valt är deskription och fallstudie då jag anser att just dessa två lämpar sig väl då en mindre del ur något stort ska återberättas. Det jag vill ta reda på är om Rommel användes sig av det vi idag kallar för manöverkrigföring eller om det är något nytt vi har skapat för att ha ett namn. För att få kunskap om slaget och fördjupad kunskap kring de olika teorierna har jag läst in mig på de olika doktrinerna som svenska försvarsmakten har och även litterära verk kring Rommels deltagande i slaget. Slutligen har jag analyserat de olika fakta och dragit slutsatser kring Rommel och huruvida Rommel använde sig av dem eller inte. Det jag har kommit fram till är att Rommel användes sig av manöverkrigsföring under slaget vid Kobarid.</p> / <p>The purpose with this essay is to find out if Rommel used what we today call manoeuvre warfare? I choose this subject because I’m interested in infantry tactics and the breakthrough Rommel did during the twelfth battle of Kobarid. A much smaller unit made a large unit surrender. The two methods I will use are description and case study because those two methods are good to work with when to describe what happen during a battle on a specific place on the battlefield. I’ve reed different books about the twelfth battle in Kobarid and doctrines about manoeuvre warfare in the Swedish armed forces. Finally I’ve analysed the facts and drawn conclusions however Rommel used manoeuvre warfare during the battle or not.</p><p>The result is that Rommel used manoeuvre warfare at the battle of Kobarid but I don’t that think Rommel knew the words like we knew them today. Words like mission tactics or manoeuvre warfare.</p>

Orsaken till att jag har valt just detta anfall som Rommel genomförde i det tolfte slaget är att det är fascinerande och banbrytande hur löjtnanten Rommel med sin lilla enhet utmanövrerar stora delar ur den italienska armén.  Metoderna jag har valt är deskription och fallstudie då jag anser att just dessa två lämpar sig väl då en mindre del ur något stort ska återberättas. Det jag vill ta reda på är om Rommel användes sig av det vi idag kallar för manöverkrigföring eller om det är något nytt vi har skapat för att ha ett namn. För att få kunskap om slaget och fördjupad kunskap kring de olika teorierna har jag läst in mig på de olika doktrinerna som svenska försvarsmakten har och även litterära verk kring Rommels deltagande i slaget. Slutligen har jag analyserat de olika fakta och dragit slutsatser kring Rommel och huruvida Rommel använde sig av dem eller inte. Det jag har kommit fram till är att Rommel användes sig av manöverkrigsföring under slaget vid Kobarid. / The purpose with this essay is to find out if Rommel used what we today call manoeuvre warfare? I choose this subject because I’m interested in infantry tactics and the breakthrough Rommel did during the twelfth battle of Kobarid. A much smaller unit made a large unit surrender. The two methods I will use are description and case study because those two methods are good to work with when to describe what happen during a battle on a specific place on the battlefield. I’ve reed different books about the twelfth battle in Kobarid and doctrines about manoeuvre warfare in the Swedish armed forces. Finally I’ve analysed the facts and drawn conclusions however Rommel used manoeuvre warfare during the battle or not. The result is that Rommel used manoeuvre warfare at the battle of Kobarid but I don’t that think Rommel knew the words like we knew them today. Words like mission tactics or manoeuvre warfare.

De teoretiska grundstenarna för en framgångsrik ledning beror bl.a. på koordinationen mellan svensk forskning inom det ledningsvetenskapliga området och Försvarsmaktens doktrinära utveckling. Inom den ledningsvetenskapliga forskningen pågår utveckling av en teoretisk modell, den dynamiska OODA-loopen, syftande till att ta fram utåt- och inåtriktade funktioner inom ledning. Försvarsmakten genomför f.n. en utveckling av den Militärstrategiska doktrinen till att bli mer användbar och koordinerad i takt med en förändrad omvärld. Studiens syfte är att kartlägga om den doktrinära utvecklingen följt med forskningen inom ledningsvetenskapen och skapa en ökad förståelse samt medvetenhet för vad som krävs av den Militärstrategiska doktrinen för att uppnå en framgångsrik ledning. Resultatet visar på en positiv utveckling inom ett antal områden; miljön där militära effekter ska uppnås och underliggande beskrivningar som behandlar intentionen och förståelsen för själva uppdraget. Vidare visar studien på behovet av fortsatt doktrinär utveckling av området ledning i nära samarbete med svensk forskningen inom området. / The theoretical principle for successful command and control depends on such elements as the factor of coordination between Swedish research within command and control science and the development of the Swedish Armed Forces doctrine. The ongoing Swedish research within command and control science has created a generic model, the dynamic OODA-loop. The dynamic OODA-loop presents two major key aspects for command and control, the outer and the inner system and how they interface. Furthermore, the Swedish Armed Forces is in a developmental process of the Military Strategic Doctrine. The purpose of the development is to adjust the doctrine to be more useful within the Armed Forces and to describe the ongoing changes in a dynamic and complex environment. The purpose of this study is to identify if the development of the doctrine has been guided by the latest research within command and control science. The purpose is also to get a deeper understanding and awareness in order to meet the demands leading to a successful command and control within the military strategic doctrine. The study shows a positive doctrinal development in a number of areas such as; the environment where military effects will take action and attach descriptions concerning the intent and the understanding of a mission. It also shows the need for a continued doctrinal development within command and control in close cooperation within the areas of Swedish research.

UAV:er används frekvent i samhället och med detta har den kommersiella marknaden växt. Därför är det rimligt att de används i större utsträckning i konflikter, vilket innebär att konflikter där båda parter har UAV:er som kan klassas som relativt högteknologiska möts blir troligare. Ukraina och Rysslands användande av UAV i Ukraina kan räknas som denna typ av konflikt.  I uppsatsen är det UAV:er av den militära typen som diskuteras. Skillnaden mellan dessa och civila typer är framförallt räckvidd, flygtid och kvalitén på sensorerna.För att undersöka hur UAV:er nyttjas och taktiseras med i denna typ av konflikter har följande frågeställning använts: Hur påverkas nyttjandet av UAV:er i en konflikt mellan två högteknologiska motståndare?Genom att analysera beslutsprocessen med hjälp av OODA-loopen och bekämpningskedjan har författaren kunnat dra följande slutsatser om nyttjandet i denna typ av konflikt. Uppsatsen är genomförd som en fallstudie där metoderna kvalitativ textanalys och intervju använts Slutsatsen är att den multiplikator som UAV varit i Ukraina visar på att de kommer fortsätta användas i framtida konflikter. Trots att telekrig varit aktivt mot just UAV:erna och att de saknar motmedel mot störningen har de fortsatt att nyttjas, den multiplikatoreffekt de bidrar med kan motiveras stridsekonomiskt och väger tyngre än de problem som störningen innebär. / UAV: s are in more frequent use as a result of a growing commercial market. This increases the probability of UAV: s in conflicts. This means that conflicts where both sides have access to UAV: s that are relatively high-tech becomes more likely. Ukraine and Russia’s use of UAV: s in Ukraine can be described as this kind of conflict. In this paper it is primarily military UAV: s that are discussed. The difference between these and their civilian counterparts are range, flight time and the quality of the sensors. In order to understand how the use of UAV: s is being affected, the following question needs to be answered.  How is the use of UAV: s affected in a conflict between two high-tech opponents? This was answered by analysing the decision-making process using the OODA loop and the kill chain. The paper is a case study which uses qualitative text analysis and an interview.The conclusion of this paper is that UAV: s has acted as a force multiplier in Ukraine and they will be used in future conflicts. Despite the electronic warfare against the UAV: s and the fact that they are missing systems for counteracting the disturbance both sides continue to use UAV: s. The force multiplier that is gained from using UAV: s is justified from a battle economic standpoint despite being hindered by electronic warfare.

<p>The purpose of this thesis have been to evaluate to what extend the ongoing development of Nato Network Enabling Capabilities Maturity levels, ( NNEC ML) have incorporated the human factor, or if the development is focusing to much on the technological aspects. As a background I have described the NNEC Maturity levels and to central elements; Defence lines of development and NNEC Value chain. In my thesis I point out different areas where the human factor is not taken enough into consideration, and I argue for a shift in focus from technology to the human factor. My conclusion is that it is necessary to shift focus from technology to the human factor in the following development if we shall succeed in bringing NATO and the different nations to the highest maturity level, Coherent. There is no doubt that technology is important, but it seems like the word networked is interpreted to be only a matter of technology. Concerning aspects like cultural understanding and the western linear way of thinking, it is necessary to broaden the meaning of the word networked to include the human factor in a greater sense. NNEC ML 5, Coherent means a maturity level where it is unnatural to operate in any other way than networked. A prerequisite to achieve this maturity level is that the people in the network feel familiar with the system they are operating, and trust their coalition partners. If we shall succeed in bringing the NATO coalition and the different nations to the highest maturity level it is essential that the human factor is prioritized in the following development. For the time being, the human factor is not emphasized enough.</p>

The purpose of this thesis have been to evaluate to what extend the ongoing development of Nato Network Enabling Capabilities Maturity levels, ( NNEC ML) have incorporated the human factor, or if the development is focusing to much on the technological aspects. As a background I have described the NNEC Maturity levels and to central elements; Defence lines of development and NNEC Value chain. In my thesis I point out different areas where the human factor is not taken enough into consideration, and I argue for a shift in focus from technology to the human factor. My conclusion is that it is necessary to shift focus from technology to the human factor in the following development if we shall succeed in bringing NATO and the different nations to the highest maturity level, Coherent. There is no doubt that technology is important, but it seems like the word networked is interpreted to be only a matter of technology. Concerning aspects like cultural understanding and the western linear way of thinking, it is necessary to broaden the meaning of the word networked to include the human factor in a greater sense. NNEC ML 5, Coherent means a maturity level where it is unnatural to operate in any other way than networked. A prerequisite to achieve this maturity level is that the people in the network feel familiar with the system they are operating, and trust their coalition partners. If we shall succeed in bringing the NATO coalition and the different nations to the highest maturity level it is essential that the human factor is prioritized in the following development. For the time being, the human factor is not emphasized enough.

Tidigare forskning har visat att barn med typisk utveckling går från en visuell strategi till en fonologisk. Huruvida denna utveckling sker hos personer med utvecklingsstörning är oklart. De flesta forskare är överens om att dessa personer har en nedsättning i den fonologiska loopen. Om denna nedsättning beror på strukturella avvikelser eller utvecklingsförsening är forskarna inte eniga om. Det är även oklart var en eventuell strukturnedsättning skulle sitta. Studiens syfte var att undersöka om ungdomar med utvecklingsstörning använder sig av en fonologisk strategi, styrd av den fonologiska loopen, vid visuellt presenterat arbetsminnestest. Ordlängdseffekten, spann på bilder, ordproduktionshastighet samt korrelationen mellan de två sistnämnda undersöktes. Resultaten jämfördes mot en mental kontrollgrupp matchad i mental ålder. Ingen av grupperna uppvisade någon ordlängdseffekt på arbetsminnets kapacitetsnivå (spannivå) men den mental åldersmatchade gruppen uppvisade detta på spannivå plus en enhet.  Båda grupperna visade en positiv korrelation mellan spann och ordproduktionshastighet. Det går att diskutera hurvida testning har skett av ordproduktionshastighet eller benämningshastighet. Det är därför svårt att dra slutsatser utifrån resultaten men de skulle kunna tyda på att ungdomarna med utvecklingsstörning använder sig av en annan minnesstrategi än barnen med typisk utveckling. Möjligtvis använder sig ungdomarna med utvecklingsstörning av en fonologisk strategi men spekultioner om eventuell koppling till långtidsminnet eller användning av en visuell strategi tas upp. En förklaring till att de använder sig av en annan strategi skulle kunna vara att de faktiskt har en strukturell nedsättning i någon del av den fonologiska loopen. / Previous research has found that children with typical development begin with a visual memory strategy and then develop a phonological strategy. Whether this development takes place in individuals with intellectual disabilities is unclear. Most researchers agree that they seem to have a deficiency in the phonological loop. Researchers disagree whether the deficiency is caused by a structural deviation or a developmental delay. What is also unclear is where a possible structural deviation would be located. The purpose of this study was to investigate if adolescents with intellectual disabilities use a phonological memory strategy, controlled by the phonological loop, at a visually presented memory span test. Word length effect, span level on pictures, speech rate and the correlation between the latter two was investigated. The results were compared to a control group, matched for mental age. None of the groups showed any word length effect at their working memory capacity level but the control group showed a word length effect at capacity level plus one unit. Both of the groups showed a positive correlation between speech rate and span. It can be discussed whether speech rate or naming speed is tested. Owing to that it is difficult to draw any conclusions from the results. Regardless of what we have tested the results could indicate that the adolescents with intellectual disability use a different memory strategy than the children with typical development. One possible conclusion is that the adolescents with intellectual disability apply a phonological memory strategy but speculations about the use of long-term memory and a visual strategy are also discussed. One explanation could be that adolescents with intellectual disability have a structural deficiency in the phonological loop.

Slaget om Malta, under andra världskriget, hade en avgörande roll vad gäller kriget i Medelhavet. Maltas strategiska läge gjorde att det var en åtråvärd ö för axelmakterna och britterna kämpade för att försvara sin position. I kampen om sjöherraväldet hade luftrummet stor betydelse och hur flygstridskrafterna användes var direkt avgörande. John A. Warden III och John Boyd är båda framstående luftmaktsteoretiker och deras teorier har fått stort genomslag, framförallt i västvärlden. Syftet med denna uppsats är att tillämpa dessa teorier på ett empiriskt exempel, slaget om Malta, beträffande luftstridskrafternas användande. Undersökningen bär mot att utröna hur långt teorierna är användbara för analysen av slaget om Malta. Uppsatsen genomförs med en kvalitativ innehållsanalys och komparativ analys för att jämföra teorierna med händelseförloppet. Resultatet av undersökningen visar att teorierna är tillämpningsbara för händelseförloppet under slaget. Hela Boyds teori samt delar ur Wardens teori är långt användbara för analysen.