Varifrån kommer den svenska marinens kunskap och erfarenheter om strid till sjöss?   ABSTRACT: A robust doctrine should consist of solid arguments and theory that explain the background in order to give more effect. The Swedish naval doctrine Doktrin för marina operationer (DMarinO) is based on knowledge and experience. The problem is that the doctrine does not mention where Sweden´s knowledge and experience from naval warfare originate. Since Sweden has not been to war in over 200 years it is hard to argue that all knowledge and experience originate from own naval warfare. The issue is whether national or international naval theory can be found in DMarinO.   The thesis is based on the two naval theorists, Landquist and Hughes, who each assigned six variables representing their theory. The purpose of this thesis is to examine whether Landquist and Hughes´s naval theories is found in DMarinO and to increase understanding of naval theories connection to Sweden´s naval doctrine.   The results show that both theories are reflected in DMarinO. Theory from Landquist can be found in a higher degree than theory from Hughes. Therefore it is possible that DMarinO could be influenced by both national and international naval theory, but more research is needed in order to confirm that.     Nyckelord: Landquist, Hughes, militärteori, sjömilitära teoretiker, marin doktrin, DMarinO

Denna uppsats frågeställning tar oss på en resa från kalla krigets kyligaste period med den strategiska kultur som präglade den svenska säkerhetsstrategin till läget idag med de förändringar som skett på vägen.  Genom att fokusera på de försvarspropositioner och svenska marina doktriner eller doktrinliknande dokument som getts ut inom ramen för det tidsfönster som valts, 1980-2020, skapas en förståelse och en relation mellan det auktoritära och det auktoritäras beroenderelation. Beroenderelationen till befolkningen och omvärlden samt spårbarheten av detta i de marina doktrinerna.  Harald Høiback har forskat inom militära doktriner och utvecklat en teori om vikten av balansen mellan de hörnstenar som ingår eller bör ingå i en militärdoktrin, för att doktrinen ska fylla det syfte som avses. Tillsammans med Elizabeth Kiers teori om strategisk kultur skapas ett verktyg som gör att analysen och förståelsen för vad som har varit, det som är och det som kan komma att bli, ökar.  Balansen mellan det auktoritära och militärteori kan inledningsvis tyckas vara självklar men komplexiteten kopplat till säkerhetsstrategi gör att syftet med doktrinen emellanåt varierar, hur har det då sett ut, hur ser det ut idag, och hur kan det tänkas se ut framöver?