Efter murens fall ändrades den amerikanska maritima fokusering från att verka på öppet hav till att verka mer i de litorala områdena runt om i världen. Denna inriktning har föranlett införande av nya system vilket i sig föranlett en debatt främst inom den amerikanska flottan huruvida detta är relevant. Syftet med uppsatsen är att analysera hur fokusering på det litorala området uppstod och vilka konsekvenser detta medförde genom att studera hur fokuseringen formulerades i strategiska dokument och koncept.                 Resultatet visar på en strategisk strävan till hegemoni inom den amerikanska marinen. Detta har inte fullt lyckats då det spåras en antagonism kopplad till kampen om resurser och skillnader i identiteter. Uppsatsen visar på att inställningen till att verka i den litorala miljön skiljer sig åt mellan flottan och marinkåren där flottan uppfattar att verka litoralt är farligt och kommer att ge förluster medan marinkåren identifierar farorna men uppfattar miljön som sitt naturliga verkansområde.