Bakgrund: Det har i tidigare forskning visats att människor alltid påverkas av psykologiska fallgropar. Empiriska studier har tidigare genomförts med syfte att finna hanteringssätt att reducera psykologiska fallgropar. Vid litteraturstudien till denna uppsats påträffades dock ingen kvalitativ studie vilken berör hanteringen i praktiken varför det var av intresse att studera det genom intervjuer med svenska fondbolag. Då dessa empiriska studier till viss del utgått från praktiken vid skapandet av hypoteser gällande problematiken med psykologiska fallgropar var det även relevant att kartlägga på vilken kunskapsnivå svenska fondbolag befinner sig gällande behavioral finance som forskningsfält. Syfte: Denna uppsats syftar till att kartlägga och analysera svenska fondbolags kunskaper gällande behavioral finance som forskningsfält. Den ämnar även analysera om och i vilken mån hanteringssätt av psykologiska fallgropar, presenterade av tidigare forskning, i praktiken används av svenska fondbolag vid investeringsbeslut. Genomförande: För att uppnå uppsatsens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts med utgångspunkt i åtta genomförda intervjuer med representanter från svenska fondbolag. Samtliga representanter har en övergripande insyn i hur fondförvaltningen går till på respektive fondbolag. Den insamlade empirin har dels analyserats utifrån en för denna uppsats framtagen analysmodell med syfte att kartlägga vart svenska fondbolag befinner sig kunskapsmässigt gällande behavioral finance, och dels utifrån tidigare empirisk forskning inom forskningsområdet. Slutsats: Uppsatsen lägger fram en ny hypotes vilken innebär att teoretiska förkunskaper om behavioral finance saknas i branschen samt att de hanteringssätt som används av svenska fondbolag till stor del inte reducerar psykologiska fallgropar. Det förklaras av att det till stor del inte finns stöd för svenska fondbolags hanteringssätt i tidigare forskningsresultat. / Background: Previous research has shown that people always are influenced by biases. Empirical studies have previously been conducted in order to find ways to reduce the biases. In the literature review for this thesis was however no qualitative study found which concerned the handling in practice, why it was of interest to study. Since the empirical studies, to some extent, have been based on practice when creating their hypotheses regarding the problem of biases, it was also relevant for this paper to survey the knowledge that Swedish fund companies currently have regarding behavioral finance as a research field. Aim: This paper aims to survey and analyse Swedish fund companies’ knowledge regarding behavioral finance as a research field. The paper also intends to analyse if and to what extent ways of handling biases, by previous research presented, in practice are used by Swedish fund companies when making investment decisions. Completion: To achieve the purpose of this paper, a qualitative approach has been used based on eight interviews conducted with representatives from Swedish fund companies. All representatives have an overall insight into how the fund management is done in respective fund companies. The collected empirical data has been analyzed partly on the basis of one, for this paper developed, analytical model with the aim to survey were Swedish fund companies are in terms of knowledge regarding behavioral finance, and partly on previous empirical research in the field of this research area. Conclusion: This paper table a new hypothesis which means that the industry lacks theoretical knowledge in behavioral finance and that the methods used by Swedish fund companies generally do not reduce biases. It is explained by the fact that a majority of the methods used by Swedish fund companies are not supported in precious research.

På aktiemarknaden finns det stora mängder kapital och en ansenlig del av detta kapital förvaltas aktivt av professionella fondförvaltare. Att psykologiska aspekter kan påverka beslut gällande investeringar är känt genom tidigare forskning, men huruvida professionella investerare påverkas av det vid investeringsbeslut är mindre känt. Studien syftar till att undersöka vilken påverkan de psykologiska fallgroparna disposition effect och herding har på förvaltare på svenska fondbolag. I undersökningen har åtta institutionella fondförvaltare deltagit och genom semistrukturerade intervjuer har ett antal teman fångats upp för att sedan analyseras. Utifrån den insamlade datan och efterföljande analys uppvisade förvaltarna tendenser till att falla för vissa aspekter av de psykologiska fallgroparna. Den fallgrop som studien fann starkast stöd för hos förvaltarna var benägenhet att falla i disposition effect, de tenderar att hålla sina förlorare för länge medans de släpper sina vinnare för tidigt.

Bakgrund: Tidigare forskning har till viss del visat att psykologi och känslor influerar människors finansiella beslut och att dagens bostadspriser kan påverkas av beteendefinansens fallgropar. Tidigare empiriska studier har utgått från en kvantitativ- eller experimentell ansats och det saknas därför forskning med en kvalitativ utgångspunkt gällande bostadsköpares beteende samt bostadsprisernas bakomliggande faktorer på bostadsrättsmarknaden i Linköping. Med tanke på att fastighetsmäklare indirekt har möjlighet att observera hur bostadsrättsköpare agerar på bostadsrättsmarknaden, finns intresse att undersöka vad de har noterat. Syfte: Syftet med studien är att, utifrån fastighetsmäklares erfarenheter, identifiera eventuella psykologiska bias vid köp av bostadsrätter och analysera effekter av bostadsköpares beteende vid bostadsrättsköp. Genomförande: I denna kvalitativa studie har åtta intervjuer genomförts med fastighetsmäklare från Linköpings marknadsledande byråer. Samtliga fastighetsmäklare besitter erfarenheter kring huruvida bostadsrättsköpare beter sig på bostadsrättsmarknaden i Linköping. Den insamlade empirin har analyserats utifrån tidigare empirisk forskning inom forskningsområdet, i syfte att analysera effekterna av bostadrättsköpares beteende. Slutsats: Studiens resultat har till viss del kunnat konfirmera att fastighetsmäklare kan utnyttja psykologiska bias, på grund av att människor inte agerar rationellt, med förhoppning om att höja slutpriset på en bostadsrätt i Linköping. Resultatet indikerar även att den befintliga teorin om kalendereffekter går att ifrågasätta. / Background: Previous research has shown, partially, that psychology and emotions can influence peoples’ financial decisions and that current housing prices are a result of biases. Previous empirical studies have taken a quantitative- or experimental approach and there is therefore no research with a qualitative perspective regarding homebuyers’ behavior and house prices underlying factors at the co-operative apartment market in Linköping. Given that real estate agents’ indirectly, are able to identify and interpret how homebuyers act on the co-operative apartment market we find it interesting to scrutinize what they have observed. Aim: The aim of this thesis is to, according to real estate agents’ experiences, identify biases on the co-operative apartment market and analyze the effects of homebuyers’ behavior when buying co-operative apartments. Completion: In this qualitative study, eight interviews where conducted with real estate agents from real estate agencies in Linköping. All real estate agents possess experience about how homebuyers behave at the co-operative apartment market in Linköping. The collected empirical data have been analyzed on the basis of previous empirical research in the field of this research area, in order to analyze the effects of homebuyers’ behavior. Conclusion: This paper can partially verify that real estate agents can use biases, because of the fact that homebuyers don’t act according to the rational model, with the intension to raise the closing price. The study also indicated that the theory about calendar effects can be questioned.

ABSTRACT Date: 2020-06-09   Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr    Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University    Authors:                   Axel Andrén                                  Linus Mild                                  (93/09/24)                                   (93/10/19)   Title: “What's in motion, remains in motion” - Why losing projects aren’t terminated                                                       Tutor: Johan Grinbergs   Keywords: Behavioral biases, losing projects, terminate, permissive climate, rationalization   Research questions: How does behavioral biases contribute to the continuation of losing projects? What is the general consciousness about the biases within larger organizations and is there any signs of post rationalization of irrational actions?   Purpose: The purpose of this study is to identify and examine in what ways behavioral biases cause irrational decision making in larger companies. The study also intends to examine project managers consciousness about these biases and weather any deficiency indicates post-rationalization.   Method: This study is based on a qualitative method with a deductive approach where the primary data was collected via semi-structured interviews. The theoretical framework with relevance to the purpose of the study formed an interview guide as well as formed the analysis chapter together with the collected empirical data. The analysis made the basis for the study's conclusion.   Conclusion: The behavioral biases are mainly consistent of prestige and sunk costs. The reason for this is can be related to the size of the organization. Other biases are not as evident within larger organizations as these are more apparent in individuals. The consciousness about what impact the behavioral biases have on decisions is found to be low among the respondents. They would like to think of their decisions as rational while we can distinguish behavioral biases causing post rationalization of irrational actions.

Titel: Psykologiska bias påverkan på försäkringsbranschen – En kvalitativ studie om samvariationen mellan psykologiska bias och efterfrågan på företagsförsäkringar. Författare: David Byman & Gustav Köhler Handledare: Mikael Knutsson Bakgrund: Att vara felaktigt försäkrad kan leda till allvarliga ekonomiska konsekvenser för företag. Perioden mellan år 2021–2023 har präglats av stora ekonomiska och geopolitiska påfrestningar vilka påverkat inflationen, världsekonomin och den internationella handeln. De unika marknadsförhållandena har resulterat i stor osäkerhet på de finansiella marknaderna och gett upphov till nya bedömningar inom risk och försäkring. Omfattande forskning har visat att både bedömningar och beslut påverkas av psykologiska faktorer. Av denna anledning är det relevant att studera hur psykologiska faktorer påverkar dessa bedömningar inom risk och försäkring för att hjälpa företag fatta bättre beslut i framtiden. Syfte: Undersökningens syfte är att, genom en abduktiv ansats, analysera i vilken utsträckning experter inom risk- och försäkringsområdet upplever att de psykologiska faktorerna risktolerans, vana, överkonfidens, förlustaversion, dispositionseffekten, kognitiv förmåga och optimism och pessimism påverkat svenska företags riskbedömningar mellan 2021–2023. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod med elva semistrukturerade intervjuer utförts. Slutsats: Resultaten från de studerade experterna visar att samtliga undersökta psykologiska faktorer kan påverka företags beslutsfattande inom risk och försäkring, dock på olika sätt och i varierande omfattningar. Av de undersökta fallgroparna är det risktolerans, överkonfidens, förlustaversion, vana och känslor som har haft störst påverkan. / Title: Psychological biases' impact on the insurance industry – A qualitative study on the covariation between psychological biases and the demand for corporate insurance. Authors: David Byman & Gustav Köhler Supervisor: Mikael Knutsson Background: Being wrongly insured can lead to serious financial consequences for businesses. The period between the years 2021-2023 has been marked by major economic and geopolitical strains which have affected the inflation, world economy and international trade. The unique market conditions have resulted in great uncertainty in the financial markets and given rise to new assessments in risk and insurance. Extensive research has shown that both assessments and decisions are influenced by psychological factors. For this reason, it is relevant to study how psychological factors influence these decisions in risk and insurance to help companies make better decisions in the future. Purpose: The purpose of the survey is to, through an abductive approach, analyze the extent to which experts in the risk and insurance field perceive that the psychological factors risk tolerance, habit, overconfidence, loss aversion, the disposition effect, cognitive ability and optimism and pessimism have influenced Swedish companies' risk assessments during the years 2021-2023. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative method with eleven semi- structured interviews has been conducted. Conclusion: The results from the studied experts show that all the examined psychological factors can influence companies' decision-making within risk and insurance, however in different ways and to varying extents. Among the investigated pitfalls, risk tolerance, overconfidence, loss aversion, habit, and emotions have had the greatest impact.

Bakgrund: Under våren år 2020 drabbades aktiemarknaden av coronapandemins påföljder. På en månad minskade Stockholmsbörsens värde med 30% men var åter tillbaka på rekordnivåer sex månader senare. Ett liknande börsras inträffade under hösten samma år, men då var värdeminskningen mindre och återhämtningen ännu snabbare. Vid varje upp- och nedgång måste den privata investeraren göra viktiga finansiella beslut om att sälja eller att fortsätta tro på portföljen, där eventuella börspsykologiska biases kan bidra till en suboptimal avkastning. Coronapandemin och dess effekt på aktiemarknaden innebar en möjlighet att undersöka hur bias har påverkat privata investerares finansiella beslut under året 2020.   Syfte: Studien har som syfte att undersöka huruvida psykologiska fallgropar påverkat investerare vid marknadsnedgången under våren 2020, samt jämföra med forskning från tidigare kriser i den mån det är möjligt. Vidare ämnar studien att undersöka i vilken utsträckning privata investerares finansiella beslut i mars 2020 influerade besluten under nedgången i oktober under samma år.   Metod: I studien genomförs 8 kvalitativa, semi-strukturerade djupintervjuer med privata investerare. Utifrån detta har en helhetsbild över hur dessa investerare reagerat och blivit påverkade av fallgropar bildats utifrån existerande teori, i mån av att uppfylla studiens syfte.  Slutsats: Studien finner att privata investerare har upplevt en stark påverkan av psykologiska bias under den studerade perioden. Av de undersökta fallgroparna är det primärt överkonfidens och social interaktion som har haft störst påverkan. Kännedomen är generellt låg om beteendefinans vilket visar sig i att respondenterna har svårt att förhålla sig till dessa bias och därvid bemöta dem. Vid de tillfällen som det finns en kännedom om fallgroparna visar det dock en förstärkt möjlighet att minska dess påverkan. Studien identifierar vissa skillnader i respondenternas beteende under våren gentemot hösten 2020, detta är dock i mindre grad. Vidare är det inte möjligt för studien att i större utsträckning konstatera om påverkan av bias på något vis påverkat respondenternas resultat under perioden. / Background: In the spring of 2020, the stock market was struck by the repercussions of the corona pandemic. The Stockholm stock exchange lost 30% of its value over the course of a month, which only required half a year to fully recover from. A similar market crash occurred in the fall of the same year, but had a smaller deflation and a faster recovery. With each fluctuation, the private investor must make important financial decisions to either sell or to hold. This provides space for potential biases that could bring negative effects on the portfolio yield. The corona pandemic and its effect on the stock market provided an opportunity to examine how biases have affected the financial decisions of private investors during 2020. Purpose: The purpose of the study is to examine whether psychological biases have affected private investors during the stock market decline in spring 2020, and compare the results to prior research in past crises. Furthermore, the study intends to examine the extent to which private investors' financial decisions in March 2020 influenced their decisions during the stock market decline in October 2020. Method: The study consists of eight qualitative, semi-structured interviews with private investors. Based on these answers and reflections a conclusive picture is formed out of the existing theories in order to fulfill the purpose of the study. Conclusion: The thesis finds that private investors have experienced a great impact of psychological biases during the studied period. Out of the examined biases, overconfidence and social interaction are those that displayed the largest impact. The awareness of behavioral finance was generally low among the respondents of the study, which resulted in them having a hard time relating to and managing the biases. At times when respondents had awareness of a bias, the possibility of reducing its impact seemed enhanced. The study also identified some differences in respondent behavior during the spring compared to the autumn of 2020, though to a lesser extent. Furthermore, it is not possible to establish that an impact of bias affected the financial results of the respondents in this study.

Bakgrund: Finansiellt beslutsfattande är en central del i den finansiella rådgivningen gentemot privatpersoner och det gemensamma branschorganet SwedSec har uppmärksammat psykologiska fallgropars roll i den finansiella rådgivningen. Den finansiella rådgivarens roll är att, bland annat, hjälpa sina kunder hantera de psykologiska fallgropar de kan råka ut för vid investeringar. Därför finns incitament att undersöka hur rådgivare i rådgivningsprocessen hanterar den eventuella förekomsten av anchoring och framing, samt hur väl de känner till dem. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka finansiella rådgivares kännedom kring anchoring och framing, samt hur de upplever och hanterar fenomenen som en del av rådgivningsprocessen gentemot privatpersoner med ett placerbart kapital under 2 miljoner kronor. Vidare syftar studien till att analysera hur dessa psykologiska fallgropar kan tydas i den finansiella rådgivningsprocessen. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod för att uppfylla studiens syfte. Datainsamlingen har bestått av nio semi-strukturerade djupintervjuer med SwedSeclicensierade finansiella rådgivare. Vidare har en abduktiv ansats antagits, för att kunna bidra med en intressant analys kring det studerade ämnet samt nå en slutsats. Slutsats: Studien finner att rådgivarnas kännedom är låg kring behavioral finance i allmänhet och anchoring och framing i synnerhet, även om förekomsten av de psykologiska fallgroparna uppmärksammats i studien. Trots låg kännedom har ungefär hälften av respondenterna utvecklat medvetna strategier för att hantera anchoring och framing. Hos de rådgivare som inte utvecklat medvetna strategier finner studien stöd för en omedveten hantering. Vidare kan studien inte ge stöd för att anchoring och framing utgör ett problem i rådgivningsprocessen gentemot privatpersoner med ett placerbart kapital under 2 miljoner kronor. / Background: Financial decision making is a central part of the financial advisory process for individuals, and the organization SwedSec has acknowledged the role of biases in the advisory process. The role of the financial advisor is, amongst other things, to protect their customers from biases in investments. Therefore, it is of interest to examine how well the advisors manage any presence of anchoring and framing, and the advisor's knowledge of them. Aim: The purpose of this thesis is to examine the financial advisor's knowledge regarding anchoring as well as framing, and how they handle these factors as part of the advisory process towards clients with funds of no more than 2 million SEK. Furthermore, the thesis aims to analyze how these biases can take shape in the advisory process. Method: The thesis has, to fulfill its purpose, used a qualitative method. Empirical data has been gathered through nine semi-structured interviews with SwedSec-licensed financial advisors. Furthermore, the thesis has taken on an abductive approach, to contribute with an interesting analysis of the subject and to reach a conclusion. Conclusion: The thesis finds that the financial advisor's knowledge about behavioral finance in general, along with anchoring and framing in particular, is low. The thesis, however, supports these biases existence in the advisory process. Regardless of the lack of knowledge, about half of the respondents have developed aware methods to handle the biases. The thesis shows that the advisors without aware methods handle the biases unconsciously. Furthermore, the thesis cannot support that anchoring and framing constitutes a problem in the advisory process towards clients with funds under 2 million SEK.

Bakgrund: År 2020 infördes ett nytt kompetenskrav i SwedSec om ekonomisk psykologi och finansiella rådgivare. Det har under de senaste åren varit stora ekonomiska oroligheter där konsekvenserna av Coronapandemin och det pågående kriget i Ukraina i kombination med andra faktorer har resulterat i rekordhöga inflationsnivåer, vilket i sin tur har resulterat i höjningar av styrräntan. Vid ekonomiskt oroliga tider är det en större risk att personer faller offer för psykologiska fallgropar eller påverkas av psykologiska faktorer. Således är det relevant att skapa förståelse om hur rådgivare påverkas och hanterar psykologiska fallgropar i rådgivningsprocessen. Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka finansiella rådgivares råd och rekommendationer till kunder under de ekonomiska omständigheterna under första halvåret 2023. Författarna har analyserat hur rådgivare har anpassat sig till de nya kunskapskraven inom ekonomisk psykologi som införts i SwedSecs rådgivningslicens 2020, och utforskat i vilken utsträckning rådgivare uppger att de influeras av psykologiska bias i deras beslutsprocesser. Slutligen har studien syftat till att identifiera metoder som rådgivare använder för att undvika dessa fallgropar och förbättra kvaliteten på deras rådgivning. Metod: En kvalitativ metod har använts i form av nio semistrukturerade intervjuer med finansiella rådgivare. Studien har en abduktiv ansats och axial kodning användes för att analysera de transkriberade intervjuerna. Slutsats: Majoriteten av rådgivarna har låga eller obefintliga kunskaper kring ekonomisk psykologi och de har inte heller vidtagit några åtgärder för att försöka uppfylla SwedSecs kompetenskrav, några rådgivare kommer inte heller ihåg att kompetenskravet infördes. Trots detta är risken liten för att de skall påverkas av psykologiska bias på grund av de använder sig av ett standardiserat rådgivningsverktyg. Studiens resultat pekar således på att rådgivare inte behöver ytterligare kompetenshöjande utbildningar för att motverka psykologiska fallgropar vid rådgivning till kunder, så länge som de använder sig av det rådgivningsverktyget som finns på det finansiella institut som de arbetar på. / Background: In 2020, a new competence requirement was introduced in SwedSec on economic psychology and financial advisors. The past years have seen major economic turmoil where the consequences of the Corona pandemic and the ongoing war in Ukraine combined with other factors have resulted in record high inflation levels, which in turn has resulted in increased benchmark interest rates. In times of economic uncertainty, people are more likely to be influenced by psychological biases and psychological factors. Thus, it is relevant to understand how advisors are affected by and deal with psychological bias in the financial advisory process. Purpose: The purpose of this study has been to examine financial advisors advice and recommendations to clients during the economic circumstances of the first half of 2023. The authors have analyzed how advisors have adapted to the new knowledge requirements about economic psychology introduced in SwedSec's advisory license 2020 and explored the extent to which financial advisors state being influenced by psychological biases in their decision-making processes. Finally, the study aims to identify methods that advisors use to avoid these biases and improve the quality of their recommendations. Methodology: A qualitative method has been used in the form of nine semi-structured interviews with financial advisors. The study has an abductive approach and axial coding was used to analyze the transcribed interviews. Conclusion: Most of the advisors have little, or no knowledge regarding economic psychology and have not taken any measures to try to meet SwedSec's competence requirements, some advisors do not even remember that the competence requirement was implemented. Despite this, the risk of being influenced by psychological bias is small because they use a standardized advisory tool. The results of the study thus indicate that advisors do not need additional competence-enhancing training to counteract psychological pitfalls when advising customers, assuming they use the advisory tool available at the financial institution where they work