Bakgrund: Rationalitetsteorin har två separata preciseringar för individer som agerar rationellt, baserat på om handlingen är av enkel eller komplicerad karaktär. Är handlingen enkel kan individen, som då kallas Homo Oeconomicus, utan svårigheter identifiera när nyttan är större än kostnaden och utifrån individens egenintresse fattas beslut som gagnar henne/honom själv. Det finns dock faktorer såsom exempelvis osäkerhet som begränsar handlingsmöjligheterna och försvårar beslutstagandet, vilket gör handlingen komplicerad. Det som inom den förstnämnda definitionen anses vara ett irrationellt beteende kan ses som rationellt inom den andra. Båda begreppen används vid analyser av ekonomiskt beteende, vilket vi har gjort i denna undersökning där vi valt att studera ett visst beteende, att skicka julkort. Det kan anses vara irrationellt att skicka poststämplade julkort när det finns billigare och snabbare sätt att önska någon god jul. Trots detta är det många som skickar. Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån en teoretisk referensram redogöra för olika betydelser av begreppet rationalitet och sedan applicera dem på ett vardagligt mänskligt beteende, att skicka julkort. Utgångspunkten för uppsatsen är målinriktad rationalitet. Utifrån denna rationalitetssyn vill vi studera om begreppet är tillräckligt för att förklara det valda konkreta mänskliga beteendet eller om komplement till begreppet behövs. Metod: För att uppfylla syftet har målinriktad- och värdeinriktad rationalitetsteori använts. En enkätundersökning beträffande julkortsskickande har genomförts vid Linköpings universitet. All information har sedan använts för en analys av rationlitets-begreppet. Resultat: Genom vår undersökning ser vi att målinriktad rationalitet är nödvändig för att förklara mänskligt beteende eftersom det finns ett fåtal individer som agerar enligt den. Det finns dock individer som är målinriktat rationella men som tvingas agera annorlunda på grund av sin omgivning. För att visa att även dessa individer är rationella krävs också värdeinriktad rationalitet som förklaringsgrund. Genom att skicka julkort bekräftar individer exempelvis vänskap som på lång sikt blir rationell. Genom att skicka julkort och använda det som en tumregel, kan de även undvika skuldkänslor och sökkostnader av olika slag, vilket kan vara rationellt. Viljan att inte avvika bekräftas genom resultatet då många uppger att de kommer att fortsätta att skicka julkort.Homo Oeconomicus Maturus tar hänsyn till avvikande mänskligt beteende utan att beteendet anses irrationellt, samtidigt som den kan förklara målinriktat rationellt beteende. Vi anser att HOM-modellen kan vara ett sätt att föra målinriktad- och värdeinriktad rationalitet närmare, vilket vi grundar på undersökningsresultatet.

<p>Bakgrund: Rationalitetsteorin har två separata preciseringar för individer som agerar rationellt, baserat på om handlingen är av enkel eller komplicerad karaktär. Är handlingen enkel kan individen, som då kallas Homo Oeconomicus, utan svårigheter identifiera när nyttan är större än kostnaden och utifrån individens egenintresse fattas beslut som gagnar henne/honom själv. Det finns dock faktorer såsom exempelvis osäkerhet som begränsar handlingsmöjligheterna och försvårar beslutstagandet, vilket gör handlingen komplicerad. Det som inom den förstnämnda definitionen anses vara ett irrationellt beteende kan ses som rationellt inom den andra. Båda begreppen används vid analyser av ekonomiskt beteende, vilket vi har gjort i denna undersökning där vi valt att studera ett visst beteende, att skicka julkort. Det kan anses vara irrationellt att skicka poststämplade julkort när det finns billigare och snabbare sätt att önska någon god jul. Trots detta är det många som skickar. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån en teoretisk referensram redogöra för olika betydelser av begreppet rationalitet och sedan applicera dem på ett vardagligt mänskligt beteende, att skicka julkort. Utgångspunkten för uppsatsen är målinriktad rationalitet. Utifrån denna rationalitetssyn vill vi studera om begreppet är tillräckligt för att förklara det valda konkreta mänskliga beteendet eller om komplement till begreppet behövs. </p><p>Metod: För att uppfylla syftet har målinriktad- och värdeinriktad rationalitetsteori använts. En enkätundersökning beträffande julkortsskickande har genomförts vid Linköpings universitet. All information har sedan använts för en analys av rationlitets-begreppet. </p><p>Resultat: Genom vår undersökning ser vi att målinriktad rationalitet är nödvändig för att förklara mänskligt beteende eftersom det finns ett fåtal individer som agerar enligt den. Det finns dock individer som är målinriktat rationella men som tvingas agera annorlunda på grund av sin omgivning. För att visa att även dessa individer är rationella krävs också värdeinriktad rationalitet som förklaringsgrund. Genom att skicka julkort bekräftar individer exempelvis vänskap som på lång sikt blir rationell. Genom att skicka julkort och använda det som en tumregel, kan de även undvika skuldkänslor och sökkostnader av olika slag, vilket kan vara rationellt. Viljan att inte avvika bekräftas genom resultatet då många uppger att de kommer att fortsätta att skicka julkort.Homo Oeconomicus Maturus tar hänsyn till avvikande mänskligt beteende utan att beteendet anses irrationellt, samtidigt som den kan förklara målinriktat rationellt beteende. Vi anser att HOM-modellen kan vara ett sätt att föra målinriktad- och värdeinriktad rationalitet närmare, vilket vi grundar på undersökningsresultatet.</p>

Ny teknik utvecklas dagligen och ger upphov till nya möjligheter för användaren. Med tanke på teknikutvecklingens framfart kan de etiska aspekterna ibland försummas. Syftet med uppsatsen är att lokalisera etiska problemställningar som uppkommer vid utövandet av yrkesrollen informationsarkitekt. För att lokalisera dessa utfördes en litteraturundersökning samt en etisk analys av resultatet. Litteraturundersökningen resulterar i tre teman: immaterialrätt, sociala nätverk och beteende och identitet på nätet. På dessa teman applicerades Tavanis analysmodell för att lyfta fram olika etiska perspektiv. Uppsatsen kunde utifrån resultaten lokalisera att det finns ett allmänt behov av etik för utvecklare. / New technologies are being developed every day which creates new opportunities for users.Given the technological advancement, the ethical issues can sometimes be neglected. The purpose of this paper is to locate the ethical issues that arise when working as an Information architect. To locate these issues a literature survey was conducted and an ethical analysis was performed of the results. The survey covers three areas: intellectual property, social networks and human behaviour. To deliberate on the ethical issues Tavanis analysis model was used. The result of the paper concluded a general need of ethics for developers.

The construction industry has in the current situation twice as many accidents and work-related health issues than other industries. A good safety culture within organizations is what can cover the parts that cannot be caught up by routines and policies, in other words the human behavior. The overall purpose of this study was therefore to investigate how a good safety culture can be promoted within organizations. The research questions comprise safety, routines, goals and expectations experienced by the work group, and how openness around safety can be promoted within organizations. Through qualitative semi-structured interviews, the work group has been able to share their own subjective experiences. The data has been thematically analyzed. The results show that a good safety culture can be promoted by knowledge about the factors that affect the individual’s safety, communication and clarity from the management, to integrate conversations about safety into the day-to-day operations as well as a good understanding of why reporting and documentation are important. The challenges that the work-group faces are primarily to create understanding, involvement and participation, grading risks and integrating systematic work environment work into daily operations. / Bygg- och anläggningsbranschen har i dagsläget dubbelt så många olyckor och arbetsrelaterade sjukdomar jämfört med andra branscher. En god säkerhetskultur inom organisationer är vad som kan täcka de delar som inte kan fångas upp av rutiner och policys, det vill säga det mänskliga beteendet. Det övergripande syftet med denna studie var därför att undersöka hur en god säkerhetskultur kan främjas inom organisationer. Frågeställningarna innefattar arbetsgruppens upplevda säkerhetsarbete, rutiner, vilka mål och förväntningar som finns samt hur en öppenhet kring säkerhetsfrågor kan främjas. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har arbetsgruppen fått berätta om deras egna subjektiva upplevelser. Datan har analyserats genom tematisk analys och jämförts med tidigare forskning inom organisations- och säkerhetskultur. Resultatet visar att en god säkerhetskultur kan främjas genom kunskap om de faktorer som påverkar individens säkerhet, kommunikation och tydlighet från ledning, utrymme för att integrera samtal om säkerhet i den dagliga verksamheten samt en god förståelse om varför rapportering och dokumentering är viktigt. De utmaningar arbetsgruppen står inför är framförallt att skapa förståelse, involvering och delaktighet, gradera risker samt att integrera det systematiska arbetsmiljöarbetet på ett naturligt sätt i den dagliga verksamheten.

ABSTRACT Date: 2020-06-09   Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr    Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University    Authors:                   Axel Andrén                                  Linus Mild                                  (93/09/24)                                   (93/10/19)   Title: “What's in motion, remains in motion” - Why losing projects aren’t terminated                                                       Tutor: Johan Grinbergs   Keywords: Behavioral biases, losing projects, terminate, permissive climate, rationalization   Research questions: How does behavioral biases contribute to the continuation of losing projects? What is the general consciousness about the biases within larger organizations and is there any signs of post rationalization of irrational actions?   Purpose: The purpose of this study is to identify and examine in what ways behavioral biases cause irrational decision making in larger companies. The study also intends to examine project managers consciousness about these biases and weather any deficiency indicates post-rationalization.   Method: This study is based on a qualitative method with a deductive approach where the primary data was collected via semi-structured interviews. The theoretical framework with relevance to the purpose of the study formed an interview guide as well as formed the analysis chapter together with the collected empirical data. The analysis made the basis for the study's conclusion.   Conclusion: The behavioral biases are mainly consistent of prestige and sunk costs. The reason for this is can be related to the size of the organization. Other biases are not as evident within larger organizations as these are more apparent in individuals. The consciousness about what impact the behavioral biases have on decisions is found to be low among the respondents. They would like to think of their decisions as rational while we can distinguish behavioral biases causing post rationalization of irrational actions.

Over the last five years, the amount of retail investors has increased immensely. Trying to make informed decisions, many of the more active investors look to social media as a source of information. In early 2021, the eyes of the world focused on retail investors as Gamestop, a video game retailing company, experienced an immense price surge over the course of a few weeks on the stock market. This event, among others, lead the SEC (Securities and Exchange Commission) to open up a discussion about the impact of social media on the stock market. It seemed individual social media accounts were able to increase the volatility in a number of different stocks. This study investigates the immediate impact of larger Swedish Twitter accounts on the volatility and price of Swedish small- cap companies. Sentiment analysis and data modeling in the Python programming language were used in order to compare volatility and price changes before and after tweets of different sentiments were made about the companies. Our study was unable to find any correlation between an immediate change in price or an immediate increase in volatility and tweets made, suggesting Swedish finance Twitter accounts have little to no immediate impact on Swedish small- cap companies. / Under de senaste fem åren har antalet privata investerare ökat markant. När privata investerare försöker göra välgrundade investeringsbeslut brukar de ofta använda inlägg på sociala medier som ledstjärna. Tidigt på år 2021 vändes blickarna mot privata investerare när priset på spelåterförsäljningsföretaget Gamestops aktier ökat med flera hundratals procent under bara loppet av några få veckor. Denna prisökning fick SEC (Securities and Exchange Commission i USA) att inleda en diskussion om inverkan av sociala medier på aktiehandeln. Mycket påvisade att individuella konton på sociala medier hade förmågan att öka volatilitet av aktiepriser för vissa bolag. Det här forskningsprojektet ämnar att undersöka den omedelbara inverkan av svenska twitterkonton på pris och volatilitet av pris av svenska småföretags aktier. Sentimentanalys och datamodellering gjordes i programmeringsspråket Python för att jämföra volatilitet och prisändringar innan och efter tweets av olika sentiment gjordes om de olika företagen. Studien lyckades inte visa på korrelation mellan en omedelbar ändring i pris eller omedelbar ökning i volatilitet och gjorda tweets, vilket tyder på att twitterkonton har inget eller väldigt lite inflytande på svenska småföretag.

Projektet hade sin bakgrund i önskan att tillhandahålla en virtuell träningsmiljö för lärare där de kan öva på sin icke-verbala kommunikation med elever. Före det här projektet hade utvecklingen av träningsmiljön lett fram till ett visualiserings-system för ett tredimensionellt virtuellt klassrum med animerade karaktärer samt ett system för upptagning och igenkänning av användarens rörelser. För att en sådan träningsmiljö skall vara användbar krävs dock att de virtuella studenterna uppvisar ett trovärdigt mänskligt beteende. Den här rapporten avhandlar implementationen av mänskligt beteende i agenterna förkroppsligade i visualiseringssystemet. För detta ändamål användes det BDI-baserade multi-agent-systemet Jason tillsammans med inspiration från personlighetsteorin OCEAN, affektionsteorin OCC och beteendearkitekturen PMFserv. Rapporten avhandlar även resultatet av ett experiment som utfördes för att utvärdera systemet. I experimentet blev 16 testpersoner introducerade för två olika lärar-scenarion, varpå de, för var och en av dessa scenarion, fyllde i en enkät om deras upplevelse. / The project had its background in the desire to provide a virtual training environment for teachers in which they can exercise their non-verbal communication (e.g. gestures and orientation) with students. Prior to this project, the development of the training environment had led up to a visualisation system for a 3D virtual classroom with virtual students and a motion recognition system for capturing and recognising the user's movements. For such a training environment to be useful however, the virtual students need to express believable human behaviour. This report covers the implementation of human behaviour in the agents embodied in the visualisation system using the BDI-based Jason multi-agent simulation platform with further inspiration taken from the OCEAN personality theory, the OCC theory of emotions and the PMFserv cognitive architecture. It also covers the results of an experiment that was conducted to evaluate the system. During this experiment, 16 test persons were introduced to two different teaching scenarios and were asked to fill in a questionnaire about their experience after each scenario.

This paper examines the possibilities of faking human behavior with artificial intelligence in computer games, by using efficient methods that save valuable development time and also creates a more rich experience for the players of a game. The specific implementation of artificial intelligence created and discussed is a neural network controlling a finite-state machine. The objective was to mimic human behavior rather than simulating true intelligence. A 2D shooter game is developed and used for experiments performed with human and artificial intelligence controlled players. The game sessions played were recorded in order for other humans to replay. Both players and spectators of the game sessions left feedbacks and reports that could later be analyzed. The data collected from these experiments was then analyzed, and reflections were made on the entire project. Tips and ideas are proposed to developers of shooter games who are interested in making human-like artificial intelligence. Conclusions are made and extra information is provided in order to further iterate on this research. / Denna rapport undersöker möjligheterna att förfalska mänskligt beteende genom artificiell intelligens i datorspel, med hjälp av effektiva metoder som sparar värdefull utvecklingstid och som även skapar en rikare upplevelse för spelare. Den specifika implementationen av artificiell intelligens som utvecklas och diskuteras är ett neuralt nätverk som kontrollerar en finite-state machine. Målet var att efterlikna mänskligt beteende snarare än att simulera verklig intelligens. Ett 2D shooter-spel utvecklas och används för utförda experiment med mänskliga och artificiell intelligens-kontrollerade spelare. De sessioner som spelades under experimenten spelades in, för att sedan låta andra människor titta på inspelningarna. Både spelare och åskådare av spelsessionerna lämnade återkoppling och rapporter för senare analysering. Datan som samlats in från experimenten analyserades, och reflektioner utfördes på hela projektet. Tips och idéer presenteras till utvecklare av shooter-spel som är intresserade av en mer människolik artificiell intelligens. Slutsatser läggs fram och extra information presenteras för att kunna fortsätta iterera vidare på denna undersökning.

Information har idag kommit att bli så viktigt att det av många aktörer kallas för den nya digitala oljan, och med anledning av just detta är information idag en av de främsta tillgångar en organisation kan besitta. För att skydda informationen lägger organisationer massiva summor pengar på tekniska och fysiska åtgärder. Tillsammans med dessa åtgärder utfärdas även interna bestämmelser och riktlinjer för hur IT-system och information får eller inte får hanteras. Trots detta sker både intrång och andra säkerhetsrelaterade incidenter som kan härledas till mänskligt felaktigt beteende, eller den så kallade mänsklig faktorn. I den här uppsatsen har därför författaren gjort en djupdykning i ämnet för att studera vilka samband som kan finnas mellan beteendevetenskapliga teorier och efterlevnad av informationssäkerhet. Med kvalitativa metoder har bland annat litteraturstudier genomförts för att ta reda på vilka teorier som är mest relevanta i sammanhanget. Intervjuer har sedan nyttjats för att bredda författarens uppfattning om vilka faktorer som kan påverka mänskligt beteende. De personer som intervjuats har bland varit yrkesverksamma som säkerhetschefer, säkerhetskyddshandläggare och ledande forskare inom det specifika området.