<p>Arbetsgruppen på arbetsplatsen har fått en ökad betydelse i kunskaps- och tjänstesamhällets framväxt. Många har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera väl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsättning av arbetsgrupper bör tydlighet råda kring mål och uppgift. Ett tillåtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse. Där ett gott kamratskap främjas, utvecklar man ett starkt socialt stöd och ett bra samarbete. Likhet skapar trygghet, medan olikhet kan skapa avstånd men också komplettera gruppen och främja resultatet liksom gruppens kompetenssammansättning. När konflikter hanteras och löses och ansvar delas lika samt där stödjande strukturer stabiliserar och avlastar, har man bättre förutsättning att utveckla en välfungerande arbetsgrupp. Ledaren har mandatet att främja denna utveckling och har därför en viktig betydelse. Resultatet stämde väl överens med Svedbergs (2003) indelning i uppgifts-, samspels- och ledningsdimension för att utveckla den goda arbetsgruppen.</p>

Arbetsgruppen på arbetsplatsen har fått en ökad betydelse i kunskaps- och tjänstesamhällets framväxt. Många har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera väl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsättning av arbetsgrupper bör tydlighet råda kring mål och uppgift. Ett tillåtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse. Där ett gott kamratskap främjas, utvecklar man ett starkt socialt stöd och ett bra samarbete. Likhet skapar trygghet, medan olikhet kan skapa avstånd men också komplettera gruppen och främja resultatet liksom gruppens kompetenssammansättning. När konflikter hanteras och löses och ansvar delas lika samt där stödjande strukturer stabiliserar och avlastar, har man bättre förutsättning att utveckla en välfungerande arbetsgrupp. Ledaren har mandatet att främja denna utveckling och har därför en viktig betydelse. Resultatet stämde väl överens med Svedbergs (2003) indelning i uppgifts-, samspels- och ledningsdimension för att utveckla den goda arbetsgruppen.

Försvarsmaktens ledningsfilosofi uppdragstaktik uttrycks av Försvarsmaktens chefer och doktriner som avgörande för det svenska militärstrategiska konceptet och som synnerligen viktig för förmågan att lösa uppgifter under mycket svåra förhållanden. Uppdragstaktiken är därför enligt Försvarsmakten avgörande för svensk krigföring. Uppdragstaktikens efterlevnad har dock ifrågasatts under senare år, har förändringar i omgivningen haft negativ påverkan på förutsättningarna för uppdragstaktik? Viss forskning pekar på det och den svenska armén har uppmärksammat problemet. Arméchefen har påbörjat ett projekt som adresserar detta inom armén. Flygvapnet utgör en stor del av den avhållande tröskeleffekt som Sverige söker uppnå för att inte hamna i krig. Denna undersökning syftar därför till att söka förekomsten av uppdragstaktik och en eventuell för-ändring i flygvapnet. Undersökningen studerar Försvarsmaktens teoretiska syn på vad uppdragstaktik är, och undersöker kunskap och förståelse om, och utövandet av uppdragstaktik vid en av landets flygflottiljer. Empirin samlas i huvudsak in genom intervjuer med stridspiloter och flygunderhållspersonal. Analysen av empirin stödjer sig på Argyris och Schöns Theory-in-practice, en teori som kan påvisa ett agerandes påver-kan på sin omgivning och vice versa. Resultatet visar små tendenser till omgivningens negativa påverkan på uppdragstaktiken vid flottiljen. Undersökningen kan dock inte dra slutsatsen om denna förändring är under framväxt eller har avstannat. Flottiljen upplever å andra sidan en uppdragstaktisk vardag och visar att det finns kulturella förutsättningar för att leva och lära uppdragstaktik. Detta trots en verksamhet som i många avseenden präglas av direkta styrningar och hög grad av regleringar, och trots att flottiljen inte reflekterat särskilt mycket kring upp-dragstaktik. Befintligheten av uppdragstaktikens förutsättningar (förståelse och tillit, initiativ och ansvar, ett tillåtande och lärande klimat samt en gemensam bas) vid flottiljen härleds därför minst lika mycket till verksamhetens andra behov av dessa förutsättningar, till exempel på grund av flygsäkerhet och krav på hög utbildningsnivå och förmåga.

ABSTRACT Date: 2020-06-09   Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr    Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University    Authors:                   Axel Andrén                                  Linus Mild                                  (93/09/24)                                   (93/10/19)   Title: “What's in motion, remains in motion” - Why losing projects aren’t terminated                                                       Tutor: Johan Grinbergs   Keywords: Behavioral biases, losing projects, terminate, permissive climate, rationalization   Research questions: How does behavioral biases contribute to the continuation of losing projects? What is the general consciousness about the biases within larger organizations and is there any signs of post rationalization of irrational actions?   Purpose: The purpose of this study is to identify and examine in what ways behavioral biases cause irrational decision making in larger companies. The study also intends to examine project managers consciousness about these biases and weather any deficiency indicates post-rationalization.   Method: This study is based on a qualitative method with a deductive approach where the primary data was collected via semi-structured interviews. The theoretical framework with relevance to the purpose of the study formed an interview guide as well as formed the analysis chapter together with the collected empirical data. The analysis made the basis for the study's conclusion.   Conclusion: The behavioral biases are mainly consistent of prestige and sunk costs. The reason for this is can be related to the size of the organization. Other biases are not as evident within larger organizations as these are more apparent in individuals. The consciousness about what impact the behavioral biases have on decisions is found to be low among the respondents. They would like to think of their decisions as rational while we can distinguish behavioral biases causing post rationalization of irrational actions.