No description available.

Titel: Gör cheferna som de säger? Kunskapens betydelse för skillnader i uttalad och faktisk interaktion mellan chefer och blue-collar workers respektive knowledge workers. Nivå: Examensarbete i Företagsekonomi, Kandidatnivå, 15 hp Författare: Madeleine Lindqvist och Björn Stenholm Handledare: Per-Arne Wikström Datum: Juni 2013 Syfte: Syftet är att undersöka kunskapens betydelse för skillnader i uttalad och faktisk interaktion mellan chefer och blue-collar workers respektive knowledge workers.   Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer med anställda och chefer på olika företag har använts för att samla in det empiriska materialet. Den teoretiska referensramen har samlats in genom relevant kurslitteratur och vetenskapliga artiklar inom ämnet.   Resultat & Slutsats: Slutsatsen som dragits utifrån denna studie är att det inte gått att finna något glapp mellan chefers uttalade och faktiska handlingar. Däremot visar den på att svårigheten med kommunikation kvarstår trots kunskap om interaktion   Förslag till fortsatt forskning: Då vi anser att vårt tillvägagångssätt inte kunde stödja den klassiska teorin föreslår vi att samma forskningsfråga studeras med en deltagande metod då vi tror att det skulle ge ett annat resultat.   Ett annat förslag är att undersöka varför kommunikationen mellan chefer och anställda inte fungerar trots att båda parter är medvetna om problemet.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för de komplexa situationer som chefer med ledaransvar ställs inför och huruvida deras kunskap inom områden som kommunikation och interaktion kan hjälpa dem i sitt arbete.   Nyckelord: Espoused theory, theory-in-use, arbetsmotivation, knowledge workers, blue-collar workers

Bakgrund: Arbetssättet habiliteringsplanering omfattar centrala aspekter inom dagens hälso- och sjukvård, såsom personcentrerad vård, delaktighet, delat beslutsfattande, co-production och individuell planering. Därmed representerar arbetssättet ett synsätt som kombinerar patientens kunskaper och erfarenheter med hälso- och sjukvårdspersonalens professionella kunnande för att skapa god vård.    Syfte: Ett förbättringsarbete genomfördes vid en habiliteringsenhet, med syfte att öka familjernas upplevda delaktighet i habiliteringsplaneringen. I studien utforskades medarbetarnas erfarenheter av arbetssättet habiliteringsplanering.   Metod: Ett lokalt förbättringsarbete kring habiliteringsplanering genomfördes enligt strukturen i Nolans förbättringsmodell. Studien var en fallstudie med datainsamling genom fokusgruppsintervjuer och en kvalitativ innehållsanalys med abduktiv ansats. Analysen kopplades till espoused theory och theory-in-use.   Resultat: Alla de nio tillfrågade föräldrarna upplevde sig delaktiga i sitt barns habiliteringsplanering och andelen habiliteringsplaneringar med bedömd god kvalitet vid journalgranskning steg från 14 till 19%. Studiens resultat påvisade stora gap mellan espoused theory och theory-in-use, bland annat gällande teamarbetet.   Slutsats: För att habiliteringsplanering ska kunna bli ett arbetssätt som verkligen tillför värde till patienterna behöver gapet minskas mellan espoused theory och theory-in-use. För att kunna arbeta med detta inom ramen för förbättringskunskap behöver användbara mått utvecklas. / Background: The work process of Habilitation planning embraces several central aspects in healthcare today, such as person centered care, participation, shared decision-making, co-production and individual planning. The work process represents a view that combines the patient’s knowledge and experience with the clinician’s professional knowledge, to create good care.    Aim: An improvement project was conducted at a habilitation center, aiming to increase families’ perceived participation in Habilitation planning. The aim of the study was to explore the co-workers’ experiences of Habilitation planning.   Method: A local improvement project was conducted based on the Improvement model. A case study with focus group interviews and a qualitative content analysis was performed. The analysis was connected to espoused theory and theory-in-use.   Result: All nine parents asked, perceived themselves as involved and the percentage of Habilitation planning judged as being of good quality increased from 14 to 19%. The study results showed great gaps between espoused theory and theory-in-use, e.g. for team work.   Conclusion: To make Habilitation planning a work process really adding value to the patients, the gap between espoused theory and theory-in-use needs to decrease. Addressing this with improvement knowledge requires useful measurements.

Thesis (Ph.D.)--York University, 2008. Graduate Programme in Women's Studies. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 397-426). Also available on the Internet. MODE OF ACCESS via web browser by entering the following URL: http://gateway.proquest.com/openurl?url_ver=Z39.88-2004&res_dat=xri:pqdiss&rft_val_fmt=info:ofi/fmt:kev:mtx:dissertation&rft_dat=xri:pqdiss:NR45999

Thesis (Ph. D.)--Cornell University. / Vita. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (p. 292-306).

Försvarsmaktens ledningsfilosofi uppdragstaktik uttrycks av Försvarsmaktens chefer och doktriner som avgörande för det svenska militärstrategiska konceptet och som synnerligen viktig för förmågan att lösa uppgifter under mycket svåra förhållanden. Uppdragstaktiken är därför enligt Försvarsmakten avgörande för svensk krigföring. Uppdragstaktikens efterlevnad har dock ifrågasatts under senare år, har förändringar i omgivningen haft negativ påverkan på förutsättningarna för uppdragstaktik? Viss forskning pekar på det och den svenska armén har uppmärksammat problemet. Arméchefen har påbörjat ett projekt som adresserar detta inom armén. Flygvapnet utgör en stor del av den avhållande tröskeleffekt som Sverige söker uppnå för att inte hamna i krig. Denna undersökning syftar därför till att söka förekomsten av uppdragstaktik och en eventuell för-ändring i flygvapnet. Undersökningen studerar Försvarsmaktens teoretiska syn på vad uppdragstaktik är, och undersöker kunskap och förståelse om, och utövandet av uppdragstaktik vid en av landets flygflottiljer. Empirin samlas i huvudsak in genom intervjuer med stridspiloter och flygunderhållspersonal. Analysen av empirin stödjer sig på Argyris och Schöns Theory-in-practice, en teori som kan påvisa ett agerandes påver-kan på sin omgivning och vice versa. Resultatet visar små tendenser till omgivningens negativa påverkan på uppdragstaktiken vid flottiljen. Undersökningen kan dock inte dra slutsatsen om denna förändring är under framväxt eller har avstannat. Flottiljen upplever å andra sidan en uppdragstaktisk vardag och visar att det finns kulturella förutsättningar för att leva och lära uppdragstaktik. Detta trots en verksamhet som i många avseenden präglas av direkta styrningar och hög grad av regleringar, och trots att flottiljen inte reflekterat särskilt mycket kring upp-dragstaktik. Befintligheten av uppdragstaktikens förutsättningar (förståelse och tillit, initiativ och ansvar, ett tillåtande och lärande klimat samt en gemensam bas) vid flottiljen härleds därför minst lika mycket till verksamhetens andra behov av dessa förutsättningar, till exempel på grund av flygsäkerhet och krav på hög utbildningsnivå och förmåga.

The aim of this study is to seek fundamental uses and gratifications of a social networking website, Facebook as a case, and the possible advantages and the challenges of utilization of Facebook for instructional activities. The research study encompassed four main steps / the analysis of uses &amp / gratifications of Facebook, the analysis of Facebook utilization possibilities for instruction, the interviewing for two preceding steps, and the realization and analysis of a course on Facebook. In the study both qualitative and quantitative data were gathered through questionnaires, interviews and open-ended questions. The qualitative data was analyzed according to qualitative data analysis techniques and quantitative data was analyzed using SPSS software. The results showed that Facebook which is perceived as a usable tool has a potential utilization for instructional activities. As quite new context, the participants seemed concerned about participating any learning activity on Facebook. Most of the participants in all steps of the study emphasized that Facebook should be a supplementary material for instructional activities. It is concluded that individual differences and alternative methods must be studied for better integration of Facebook into education.

The secondary use of Dementia Care Mapping (DCM) data, if that data were held in a data warehouse, could contribute to global efforts in monitoring and improving dementia care quality. This qualitative study identifies requirements for the secondary use of DCM data within a data warehouse using a user-driven approach. The thesis critically analyses various technical methodologies and then argues the use and further demonstrates the applicability of a modified grounded theory as a user-driven methodology for a data warehouse. Interviews were conducted with 29 DCM researchers, trainers and practitioners in three phases. 19 interviews were face to face with the others on Skype and telephone with an average length of individual interview 45-60 minutes. The interview data was systematically analysed using open, axial and selective coding techniques and constant comparison methods. The study data highlighted benchmarking, mappers’ support and research as three perceived potential secondary uses of DCM data within a data warehouse. DCM researchers identified concerns regarding the quality and security of DCM data for secondary uses, which led to identifying the requirements for additional provenance, ethical and contextual data to be included in a warehouse alongside DCM data to meet requirements for secondary uses of this data for research. The study data was also used to extrapolate three main factors such as an individual mapper, the organization and an electronic data management that can influence the quality and availability of DCM data for secondary uses. The study makes further recommendations for designing a future DCM data warehouse.

The secondary use of Dementia Care Mapping (DCM) data, if that data were held in a data warehouse, could contribute to global efforts in monitoring and improving dementia care quality. This qualitative study identifies requirements for the secondary use of DCM data within a data warehouse using a user-driven approach. The thesis critically analyses various technical methodologies and then argues the use and further demonstrates the applicability of a modified grounded theory as a user-driven methodology for a data warehouse. Interviews were conducted with 29 DCM researchers, trainers and practitioners in three phases. 19 interviews were face to face with the others on Skype and telephone with an average length of individual interview 45-60 minutes. The interview data was systematically analysed using open, axial and selective coding techniques and constant comparison methods. The study data highlighted benchmarking, mappers’ support and research as three perceived potential secondary uses of DCM data within a data warehouse. DCM researchers identified concerns regarding the quality and security of DCM data for secondary uses, which led to identifying the requirements for additional provenance, ethical and contextual data to be included in a warehouse alongside DCM data to meet requirements for secondary uses of this data for research. The study data was also used to extrapolate three main factors such as an individual mapper, the organization and an electronic data management that can influence the quality and availability of DCM data for secondary uses. The study makes further recommendations for designing a future DCM data warehouse.