Titel: Fondförvaltare som ägare - en undersökning om fondförvaltares syn på sin ägarroll och sitt ägaransvar. Bakgrund: Historiskt sett har de institutionella ägarna fört en passiv ägarroll i de företag som de har investerat i. Konsekvensen har blivit att allmänhetens krav på aktivt ägande ökat i takt med att deras aktieinnehav i enskilda företag vuxit. Bland de institutionella ägarna representerar fondbolagen en intressant grupp på kapitalmarknaden då de förvaltar en stor andel av privatpersoners kapital. Idag utgör fondbolagen elva procent av det totala ägandet i bolag noterade på svensk marknadsplats. För att klargöra sin investeringsfilosofi har fondbolagen upprättat en ägarpolicy. Fondförvaltare utövar ägandet i enlighet med policyn i de företag som fondbolaget investerar i. Problemet som uppstår är att fondförvaltare har andelsägarna som huvudmän vilket medför att det saknas incitament för fondbolagen att utöva aktivt ägande då de varken har rätt till vinstökning eller utdelning. Frågan är hur detta påverkar fondförvaltares syn på sin ägarroll och sitt ägaransvar?

<p>Titel: Fondförvaltare som ägare - en undersökning om fondförvaltares syn på sin ägarroll och</p><p>sitt ägaransvar.</p><p>Bakgrund: Historiskt sett har de institutionella ägarna fört en passiv ägarroll i de företag som</p><p>de har investerat i. Konsekvensen har blivit att allmänhetens krav på aktivt ägande ökat i takt</p><p>med att deras aktieinnehav i enskilda företag vuxit. Bland de institutionella ägarna</p><p>representerar fondbolagen en intressant grupp på kapitalmarknaden då de förvaltar en stor</p><p>andel av privatpersoners kapital. Idag utgör fondbolagen elva procent av det totala ägandet i</p><p>bolag noterade på svensk marknadsplats. För att klargöra sin investeringsfilosofi har</p><p>fondbolagen upprättat en ägarpolicy. Fondförvaltare utövar ägandet i enlighet med policyn i</p><p>de företag som fondbolaget investerar i. Problemet som uppstår är att fondförvaltare har</p><p>andelsägarna som huvudmän vilket medför att det saknas incitament för fondbolagen att utöva</p><p>aktivt ägande då de varken har rätt till vinstökning eller utdelning. Frågan är hur detta</p><p>påverkar fondförvaltares syn på sin ägarroll och sitt ägaransvar?</p>

Den svenska individens tillgångar slussas till allt större del till den växande fondmarknaden. Ett stort antal nya aktörer tar större plats på marknaden och ett mycket bredare utbud av varierande placeringsalternativ har framkommit. Dessa nya omständigheter har skapat en stor kunskapsbrist hos placeraren. Det är svårt att ta ett välgrundat beslut om hur ens kapital bör placeras. Samtidigt har fondförvaltarnas arbete ifrågasatts. Många undrar om det är trovärdigt att dessa professionella investerare kan leverera placeraren en högre förräntning. Denna uppsats undersöker hur förvaltare kan skapa mervärde i form av högre avkastning till sina placerare. Vilka aspekter av en fond och dess förvaltning har en stor påverkan på den kommande avkastningen? Tanken är att en placerare ska kunna utnyttja arbetets resultat för att underlätta valet av hur dess kapital bör förvaltas. För att hitta svar på frågorna gjordes en djupgående studie av en aktiefond som har haft en god relativ avkastning samt har en annorlunda förvaltningsstrategi. Vidare har även två erfarna förvaltare intervjuats. När man som placerare letar efter en placering som kan genera högre avkastning än index är det viktigt att hitta en fond vars strategi avviker från de vanliga. En fond som har en tydlig investeringsuniversum med ett begränsat antal innehav baserat på förvaltarnas erfarenhet och kunskap. Fonden ska ha aktiv förvaltning och justera innehavens storlek samt marknadsexponeringen. Att förvaltarna har rätt typ av incitamentsstruktur för att undvika negativ riskaversion är av stor betydelse.

Bakgrund: Anomalier på aktiemarknader, som bubblor och krascher, har länge legat till grund för diskussioner kring relevansen av traditionella finansiella teorier om den effektiva marknaden och investerares rationalitet. Människorna bakom aktiemarknadens köp- och säljknappar handlar inte alltid rationellt utan påverkas inför ett investeringsbeslut av rykten, information, media, analyser, tips, beslutsproblematik, prestationspress och annat. Men hur hanterar börsens aktörer vetskapen om detta irrationella investeringsbeteende? Eftersom institutionella investerare, till exempel fondförvaltare, förfogar över en stor del av marknadens kapital har vi valt att undersöka hur just denna grupp hanterar psykologiska faktorer och anomalier på aktiemarknaden och om det i förlängningen leder till ett rationellt eller irrationellt investeringsbeteende. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur, och i vilken utsträckning, förvaltare av svenska aktiefonder tar hänsyn till psykologiska faktorer vid investeringsbeslut. Vidare syftar studien även till att undersöka om faktorernas effekt ändras i olika marknadssituationer. Ett viktigt delsyfte är även att undersöka om det studerade investeringsbeteendet kan anses vara rationellt ur ett finansteoretiskt perspektiv. Metod: Uppsatsen har en fallstudielik ansats och är av kvalitativ karaktär. Studien baseras på en omfattande litteraturstudie samt djupgående intervjuer med tio förvaltare av svenska aktiefonder. Resultat: Studien visar att påtagligheten hos de undersökta psykologiska faktorerna ändras med marknadssituationen. Förvaltaren tar hänsyn till detta genom att vikta analysverktygen och därmed också de olika stegen i investeringsprocessen olika beroende på marknadssituation. Vi har dessutom funnit stöd för ett oavsiktligt och delvis rationellt flockbeteende mellan förvaltarna som på aktiemarknaden kan framstå som en anomali. I investeringsprocessen är fundamental analys viktig för förvaltaren vilket höjer graden av rationalitet i investeringsbeslutet. De psykologiska faktorer som vi i studien funnit stöd för försvagar däremot graden av rationaliteten i investeringsprocessen.

Bakgrund: Färre kvinnor än män, inom finansbranschen, söker sig till fondförvaltning och yrket är således överrepresenterat av män. Studier visar på att det föreligger en skillnad i risktagande och förvaltarstil mellan kvinnor och män på professionell nivå. Vidare antyder dock empirisk forskning att skillnaderna minskar i takt med erfarenhet och att det således även föreligger en skillnad i risktagande mellan kvinnor inom fondförvaltning och kvinnor i allmänhet. Generellt sett är kvinnor i allmänhet mer riskaversiva än män. Detta tyder på att kvinnor inom fondförvaltning är en utmärkande grupp, vilket motiverar ytterligare undersökning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka kvinnliga fondförvaltares erfarenheter kring och syn på skillnader och orsaker till skillnader mellan kvinnors och mäns risktagande på både generell och professionell nivå. Vidare ämnar studien att analysera och jämföra den eget insamlade empirin gentemot den empiriska forskningslitteraturen om kvinnligt och manligt risktagande och förvaltarstil i syfte att kunna föreslå nya hypoteser kring vad som styr kvinnligt professionellt risktagande. Genomförande: Studien utfördes genom ett kvalitativt metodval, i form av personliga intervjuer. Sammanlagt hölls 8 intervjuer med kvinnliga fondförvaltare. Urvalet skedde utifrån en egen kartläggning av kvinnliga fondförvaltare, med säte i Sverige, med sammanställd information om deras förvaltade fonder. Slutsats: Sammanfattningsvis har studien genererat ett antal hypoteser. En första hypotes är att vana och erfarenhet påverkar risktagande och beslutsprocessen då användandet av system 1 ökar. En andra hypotes är att forskning ger en felaktig bild av verkligheten då denna inte tar hänsyn till snedfördelningen i branschen eller förvaltarens mandat. På generell nivå genererades en hypotes att skillnader i risktagande och omsättning inte beror på genus utan snarare grundas i intresse. / Background: Fewer women than men, within finance, work as a fund manager and the profession is therefore overrepresented by men. Studies show the existence of differences in risk and management style between women and men on a professional level. However indicates empirical studies that these differences reduce when the professional experience grows and that there also is a difference in risk-taking between women in fund management and women in general. Generally are women more risk aversive than men. This indicates that women in fund management are a distinctive group, which motivates further studying. Aim: The aim with this thesis is to inquire female fund managers’ experiences in the difference between women and men concerning risk-taking and management style, on a general and professional level, and the difference between professional women and women in general. Furthermore, the study aims to analyze and compare the result with the empirical research. Completion: The study was conducted by a qualitative method, through personal interviews. A total of eight interviews were held with female fund managers. The selection was based on a survey of female fund managers, geographically located in Sweden. Conclusion: In conclusion, the study has generated three hypotheses. Firstly, practice and experiences affects risk-taking and decision-making process since the use of system 1 increases. Secondly, previous research provides an inaccurate picture of the reality since this does not account for the disparity in the industry or the trustee's mandate. On a general level, a hypothesis was generated that the difference in risk-taking and turnover does not arise because of gender.

Bakgrund: Det har i tidigare forskning visats att människor alltid påverkas av psykologiska fallgropar. Empiriska studier har tidigare genomförts med syfte att finna hanteringssätt att reducera psykologiska fallgropar. Vid litteraturstudien till denna uppsats påträffades dock ingen kvalitativ studie vilken berör hanteringen i praktiken varför det var av intresse att studera det genom intervjuer med svenska fondbolag. Då dessa empiriska studier till viss del utgått från praktiken vid skapandet av hypoteser gällande problematiken med psykologiska fallgropar var det även relevant att kartlägga på vilken kunskapsnivå svenska fondbolag befinner sig gällande behavioral finance som forskningsfält. Syfte: Denna uppsats syftar till att kartlägga och analysera svenska fondbolags kunskaper gällande behavioral finance som forskningsfält. Den ämnar även analysera om och i vilken mån hanteringssätt av psykologiska fallgropar, presenterade av tidigare forskning, i praktiken används av svenska fondbolag vid investeringsbeslut. Genomförande: För att uppnå uppsatsens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts med utgångspunkt i åtta genomförda intervjuer med representanter från svenska fondbolag. Samtliga representanter har en övergripande insyn i hur fondförvaltningen går till på respektive fondbolag. Den insamlade empirin har dels analyserats utifrån en för denna uppsats framtagen analysmodell med syfte att kartlägga vart svenska fondbolag befinner sig kunskapsmässigt gällande behavioral finance, och dels utifrån tidigare empirisk forskning inom forskningsområdet. Slutsats: Uppsatsen lägger fram en ny hypotes vilken innebär att teoretiska förkunskaper om behavioral finance saknas i branschen samt att de hanteringssätt som används av svenska fondbolag till stor del inte reducerar psykologiska fallgropar. Det förklaras av att det till stor del inte finns stöd för svenska fondbolags hanteringssätt i tidigare forskningsresultat. / Background: Previous research has shown that people always are influenced by biases. Empirical studies have previously been conducted in order to find ways to reduce the biases. In the literature review for this thesis was however no qualitative study found which concerned the handling in practice, why it was of interest to study. Since the empirical studies, to some extent, have been based on practice when creating their hypotheses regarding the problem of biases, it was also relevant for this paper to survey the knowledge that Swedish fund companies currently have regarding behavioral finance as a research field. Aim: This paper aims to survey and analyse Swedish fund companies’ knowledge regarding behavioral finance as a research field. The paper also intends to analyse if and to what extent ways of handling biases, by previous research presented, in practice are used by Swedish fund companies when making investment decisions. Completion: To achieve the purpose of this paper, a qualitative approach has been used based on eight interviews conducted with representatives from Swedish fund companies. All representatives have an overall insight into how the fund management is done in respective fund companies. The collected empirical data has been analyzed partly on the basis of one, for this paper developed, analytical model with the aim to survey were Swedish fund companies are in terms of knowledge regarding behavioral finance, and partly on previous empirical research in the field of this research area. Conclusion: This paper table a new hypothesis which means that the industry lacks theoretical knowledge in behavioral finance and that the methods used by Swedish fund companies generally do not reduce biases. It is explained by the fact that a majority of the methods used by Swedish fund companies are not supported in precious research.

Syftet med denna kandidatuppsats är att gå in i djupet i hur en förvaltare av fastighetsfonder arbetar. Det stora fokusområdet för uppsatsen är processen bakom olika fondförvaltares beslutsfattande där olika faktorer som påverkar detta analyseras. Det vill säga hur beslut fattas mellan olika fastighetsrelaterade tillgångar som aktier och fastigheter i fonden samt vilka faktorer som påverkar portföljen både på mikro- och makronivå. Olika teorier kring förvaltning av fastighetsfonder studeras. Beslutsteori innebär olika modeller för hur beslut fattas och vilka hinder som finns mot att fatta rationella beslut. Förvaltningsstrategier som tas upp innefattar olika mätmetoder för förvaltarens aktivitet, vilka strategier som har fungerat historiskt och vilka riskklasser som fondförvaltaren måste ta hänsyn till. Hållbarhet i förvaltningen, coronapandemins inverkan på olika fastighetssegment, olika förvaltaregenskapers påverkan på fonden och fondavgift studeras också. För att förstå den dagliga förvaltningen för en förvaltare av fastighetsfonder så genomfördes det en kvalitativ studie genom att ställa semistrukturerade frågor för att kunna besvara vår frågeställning. Resultatet visar att för att förvaltaren skall kunna fatta ett så rationellt beslut som möjligt, ser svaren lite olika ut. Bland annat kan man använda sig av en investeringskommitté eller en scoring-modell. Faktorer som påverkar innehaven i aktiefonder och för onoterade bolag är bland annat aktieanalys, hållbarhetskrav och möjligheten till fastighetsutveckling. Makroekonomiska förhållanden har olika inverkan på olika fastighetssegment. Till följd av det allokeras tillgångar i fonden ofta efter makroekonomiska cykler. Sett till de tre hållbarhetsområdena environmental, social och governance (ESG) är environmental den viktigaste. EU-taxonomin kan användas som regelverk för att säkerställa att innehaven i fonden är hållbara. En förvaltare av fastighetsfonder arbetar efter en tydlig struktur. Det kan vara med hjälp av checklistor och investeringskommittéer. Hållbarhet, aktievärdering, framtida tillväxtmöjligheter och makroekonomi är viktiga faktorer när fondförvaltaren väljer vilka tillgångar som ska finnas i fonden. / The purpose of this study is to examine in-depth how Swedish real estate fund managers oversee and optimize the portfolio daily. The main focus area in this essay is the decision-making of real estate fund managers, how decisions are being made regarding assets like stocks and real estate as well as contributing factors that can affect the portfolio at macro-and micro-levels. Different theories in the management of real estate funds are brought up in this study. Decision theory is the study of how decisions are made and contains different models that can be used to make decisions. Decision theory also contains the barriers that make it hard to make rational decisions. Fund management strategies contain different measurements of the fund manager's activeness and different fund risk classes that the fund manager must have in mind when allocating assets in the fund. Theories regarding sustainability in fund management, the coronavirus pandemic impact on different real estate segments, fund manager characteristics and their impact on real estate funds, the fee structure in real estate funds, and historical fund performance are also studied. To understand what a real estate manager's everyday life looks like while handling real estate funds a qualitative study was made by asking semi-structured questions based on the literature to get a general perception of our question at issue. The results show that a manager should be able to make the most rational decision possible. The answers were varied and differed from each other in the sense that some decisions were made through investment committees and some used a scoring model. Factors that influence the holdings that are brought up in this essay for equity funds and unlisted real estate companies are stock valuation, sustainability requirements, and the ability of real estate development. Macroeconomic factors have a different impact on different real estate segments. As a result, the portfolio is managed dependent on the segment and its suitability in current and future macroeconomic cycles. Regarding the three sustainability factors, environmental, social, and governance (ESG) it is clear that the environment is the key area to observe. EU taxonomy is being used as a regulation to secure the possession of sustainable funds. Real estate fund managers have a clear structure in their working life. It can be done with checklists and investment committees. Sustainability, stock valuation, future growth opportunities, and macroeconomics are important factors for fund holdings.

Sustainability has for long time been widely discussed, and in addition the opportunities and influence that the financial industry has. The concept sustainability is also a concept without a generally accepted definition. With the vague definition and the financial industry’s responsibilities for climate issues as background, this study aims to investigate how Swedish fund managers choose to implement sustainability issues, also called ESG-factors, and how fund managers are affected by the everchanging social norms that abound in society. With the use of previous research alongside a qualitative study based on interviews with active Swedish fund managers, the following questions are answered: How do Swedish fund managers implement ESG-factors in investment decisions and how are fund managers affected by social norms linked to sustainability in investment decisions.   After analyzing the empirical result, several themes have been identified under which the study’s respondents were placed. The study finds that the most common strategies among Swedish fund managers are a mixture of negative screening and active ownership. Furthermore, the study shows that the impact of social norms has on fund managers varies. The variation can be caused by differences in experience, emotions, and prejudice. The study shows that social norms affect companies' code of conduct and thus affect fund managers indirectly, while some fund managers consider ruling norms to a greater extent and are thus directly affected.

På aktiemarknaden finns det stora mängder kapital och en ansenlig del av detta kapital förvaltas aktivt av professionella fondförvaltare. Att psykologiska aspekter kan påverka beslut gällande investeringar är känt genom tidigare forskning, men huruvida professionella investerare påverkas av det vid investeringsbeslut är mindre känt. Studien syftar till att undersöka vilken påverkan de psykologiska fallgroparna disposition effect och herding har på förvaltare på svenska fondbolag. I undersökningen har åtta institutionella fondförvaltare deltagit och genom semistrukturerade intervjuer har ett antal teman fångats upp för att sedan analyseras. Utifrån den insamlade datan och efterföljande analys uppvisade förvaltarna tendenser till att falla för vissa aspekter av de psykologiska fallgroparna. Den fallgrop som studien fann starkast stöd för hos förvaltarna var benägenhet att falla i disposition effect, de tenderar att hålla sina förlorare för länge medans de släpper sina vinnare för tidigt.

Intresset för fondsparformen har ökat de senaste åren och med tanke på att åtta av tio svenskar sparar i fonder är det viktigt att undersöka vad det är som påverkar hur en fond presterar utifrån vem som förvaltar fonden.    Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring vad det är som påverkar en fondförvaltares prestationer. Studien avser först att undersöka den enskilda fondförvaltarens prestation i form av riskjusterad avkastning utifrån de demografiska aspekterna. Därefter undersöks om grupper presterar bättre eller sämre riskjusterad avkastning än enskild individer och slutligen undersökes om gruppers diversitet, utifrån de demografiska aspekterna, påverkar fondens prestation också mätt i riskjusterad avkastning.   Studien utgår från ett positivistiskt synsätt och en forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Metodvalet karaktäriseras av ett kvantitativt tillvägagångssätt där empirin grundar sig på icke-indexfonder i Morningstars kategorisering Sverigefonder.   Studiens övergripande slutsatser är att de olika demografiska aspekterna har olika påverkan på den riskjusterade avkastningen. Grupper presterar generellt sämre än enskilda individer och ju mer diversifierad gruppen är desto sämre blir också resultatet. / The interest of saving in funds has risen in recent years. Since eight of ten Swedes have got savings in funds it’s important to investigate what affects the funds’ performance, based on who manages the fund.   The purpose of the study is to contribute with increased knowledge about what affects the performance of fund managers. The focus of the study is firstly on different demographic aspects and how they affect the risk-adjusted returns. Secondly the study examines whether group performances are superior to individuals. Lastly the study also examines whether more diverse groups perform better than less diverse groups.   The study is based on a positivistic approach and a research strategy with a deductive approach. The method selection is characterized by a quantitative approach where data is based on non-index funds in the Morningstar categorization of Sverigefonder.   The overall conclusions of the study is that different demographical aspects have different effects on the risk-adjusted returns. Groups generally perform worse than individuals and the study also concludes that the more diversified the group gets, the worse the results will be.