Bakgrund: Anomalier på aktiemarknader, som bubblor och krascher, har länge legat till grund för diskussioner kring relevansen av traditionella finansiella teorier om den effektiva marknaden och investerares rationalitet. Människorna bakom aktiemarknadens köp- och säljknappar handlar inte alltid rationellt utan påverkas inför ett investeringsbeslut av rykten, information, media, analyser, tips, beslutsproblematik, prestationspress och annat. Men hur hanterar börsens aktörer vetskapen om detta irrationella investeringsbeteende? Eftersom institutionella investerare, till exempel fondförvaltare, förfogar över en stor del av marknadens kapital har vi valt att undersöka hur just denna grupp hanterar psykologiska faktorer och anomalier på aktiemarknaden och om det i förlängningen leder till ett rationellt eller irrationellt investeringsbeteende. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur, och i vilken utsträckning, förvaltare av svenska aktiefonder tar hänsyn till psykologiska faktorer vid investeringsbeslut. Vidare syftar studien även till att undersöka om faktorernas effekt ändras i olika marknadssituationer. Ett viktigt delsyfte är även att undersöka om det studerade investeringsbeteendet kan anses vara rationellt ur ett finansteoretiskt perspektiv. Metod: Uppsatsen har en fallstudielik ansats och är av kvalitativ karaktär. Studien baseras på en omfattande litteraturstudie samt djupgående intervjuer med tio förvaltare av svenska aktiefonder. Resultat: Studien visar att påtagligheten hos de undersökta psykologiska faktorerna ändras med marknadssituationen. Förvaltaren tar hänsyn till detta genom att vikta analysverktygen och därmed också de olika stegen i investeringsprocessen olika beroende på marknadssituation. Vi har dessutom funnit stöd för ett oavsiktligt och delvis rationellt flockbeteende mellan förvaltarna som på aktiemarknaden kan framstå som en anomali. I investeringsprocessen är fundamental analys viktig för förvaltaren vilket höjer graden av rationalitet i investeringsbeslutet. De psykologiska faktorer som vi i studien funnit stöd för försvagar däremot graden av rationaliteten i investeringsprocessen.

Vädereffekten är en omdiskuterad anomali på aktiemarknaden som förklarar att förändring i prissättning på finansiella instrument kan ske på grund av att investerares humör påverkas av väder. Med hjälp av sex multipla regressionsmodeller som estimeras med minsta kvadratmetoden undersöker studien potentiella vädereffekter på Stockholmsbörsen under åren 1984–2016. Förutsatt att modellen inkluderar kontrollvariabler för månad-, veckodag och släpande avkastning, respektive om den förklarande variabeln definieras som förändring i väder från morgon till morgon, kan studiens resultat utpeka en statistiskt signifikant vädereffekt. Resterande fyra modeller som testas kan dock inte påvisa en statistiskt signifikant vädereffekt, vilket problematiserar påståenden om att vädereffekten existerar på Stockholmsbörsen. Resultatet i studien väcker frågor angående tidigare studiers val av modeller och tolkningar av deras resultat.

Är det möjligt att överprestera aktiemarknaden genom investeringsstrategier eller bör den långsiktigeinvesteraren följa indexportföljen? I denna studie appliceras Joel Greenblatts investeringsstrategi ”TheMagic Formula” på den svenska aktiemarknaden under åren 2000-2020. Strategin bygger på systematiskvärdeinvestering där nyckeltalen Return On Invested Capital (ROIC) och Earnings Yield (EY)kombineras för att hitta undervärderade bolag med god resultateffektivitet. En fiktiv portfölj beståendeav 20 likaviktade bolag från NASDAQ Stockholm testas mot SIXRX under denna 20 år lång tidsperiodför att undersöka huruvida strategin överträffat marknadsportföljen på längre sikt. The Magic Formulaportföljen genererade en genomsnittlig avkastning på 13,5% per år i jämförelse med marknadsportföljenSIXRX som under samma period avkastat 6,6% per år. Störst överavkastning finner vi under turbulentabörsår där marknadsportföljen genererat negativ avkastning. I enlighet med tidigare studier på dennordiska marknaden finner vi ett signifikant alfa efter att ha justerat för småbolags- ochvärdebolagseffekten enligt Fama French trefaktormodell. Momentumeffekten tycks dock vara enförklarande faktor då vi ej finner signifikant alfa när månadsavkastning jämförs mot Carhartfyrfaktormodell som tar hänsyn till denna kända anomali.

Enligt den effektiva marknadshypotesen prissätter marknader tillgångar rationellt utifrån all tillgänglig information. En viktig datapunkt för företagsvärdering är det redovisade resultatet. Resultatet kan manipuleras genom diskretionära beslut som påverkar hur resultatet periodiseras. Ett manipulerat resultat är inte lika uthålligt som ett resultat utan manipulation vilket har följder för företagets värdering. En effektiv marknad bör genomskåda det manipulerade resultatet och inte övervärdera företagen med höga diskretionära periodiseringar (Xie 2001). Studien finner att en hedgeportfölj som utnyttjar avkastningsskillnaden mellan företag med låga och höga diskretionära periodiseringar har en positiv riskjusterad avvikelseavkastning på 1,1 % per månad med p-värde 10,5 %. Den riskjusterade överavkastningen kan, förutsatt att alla relevanta risker justerats bort, tolkas som att marknaden övervärderar diskretionära periodiseringar. Den eventuella övervärderingen av de diskretionära periodiseringarna kan tyda på att marknadsaktörerna förleds av resultatmanipulation och är ett tecken på att den svenska marknaden inte är effektiv. / The market, according to the efficient market hypothesis, prices assets rationally using all available information. One important data point for company valuation is the company's earnings. The level of earnings reported can be manipulated through discretionary decisions affecting the accruals. Manipulated earnings are less persistent than earnings with no manipulation which has implications for the valuation of the company. An effective market should see through the manipulated earnings and not overvalue companies with high discretionary accruals (Xie 2001). This study finds that a hedge portfolio exploiting the difference in total returns between companies with high and low discretionary accruals has a positive risk-adjusted return of 1,1% per month with a p-value of 10,5%. This risk-adjusted return could, if all relevant risks are controlled for, be interpreted as meaning that the market overvalues discretionary accruals. This possible overvaluation could be a sign that the market is being misled by earnings management and that the Swedish market is not effective.

Statistics and public reports indicate that stock investment has developed to a popular and growing investment trend among individuals, where the underlying motivational factor is the possibility to generate a return on the investment, and therefore make money. A recurrent and controversial question in the financial context is how the individual investor should proceed to generate a return higher than the market. Although scientific research claims the market to be efficient, situations occur where individual performers manage to surpass the market, which is explained by deviations from the market’s efficiency. The deviations are known as market anomalies, and from the beginning of time several key ratio-anomalies have existed and disappeared. Despite their disappearance, some of these key ratios continue demonstrating the ability of forecasting returns. Therefore, the purpose of this essay is to use these key ratios to investigate the semi-strong form of market efficiency on the Swedish stock market during the period of 2013-2019. The execution will be done using key ratio-constructed stock portfolios based on the P/E-ratio, the B/M-ratio, and a combination of these. The portfolios will be compared both among themselves and towards a benchmark index with the intention to analyze if a significant return can be determined. According to the results, portfolios based on the P/E-ratio as well as the combination of the P/E-ratio and the B/M-ratio, can be used in portfolio construction to generate significantly risk-adjusted return on the Swedish stock market. This implicate that, during this investigation period, the Swedish stock market is not completely efficient according to the semi-strong form of market efficiency.