Studien utreder om det är möjligt att utforma en värdeinvesteringsstrategi utifrån ett fåtal kriterier som frekvent ger bättre avkastning än indexet SIXPRX på de nordiska aktiemarknaderna. Genom en långsiktig tillbakablick mellan 1992 och 2011 har författarna utforskat möjligheterna till värdeinvesteringar. Årsvisa portföljer om maximalt 30 aktier används för att besvara frågeställningen. Dessa resultat undersöks sedan statistiskt genom signifikanstest. Slutligen konkluderas att författarna inte lyckats överträffa marknaden, att de valda studieåren påverkar resultatet i hög utsträckning samt att marknaden inte kunnat konstateras vara ineffektiv under perioden.

Undersökningen genomförs baserat på finansiell data från tidsperioden 2005-2015 påStockholmsbörsen, genom fiktiva aktieportföljer som skapas efter Graham och Greenblattsstrategier. Portföljerna får ett tillskott på 50 000 kr vid två fasta datum årligen där de mest köpvärdaaktierna enligt respektive strategi inhandlas. I tillägg till dessa portföljer skapas ytterligare tvåportföljer med den skillnaden att halva placeringen årligen investeras i obligationsfonder.Resterande investeras i enlighet med Grahams respektive Greenblatts strategier. Undersökningenvisar att båda värdeinvesteringsstrategierna gav en hög avkastning. Bäst resultat fick Greenblattsportfölj som påvisade en genomsnittlig årlig avkastning på hela 19,37 procent! och ett betavärdejämfört med populationen på 0,79. Grahams strategi gav en genomsnittlig årsavkastning på 10,71procent och hade ett något lägre betavärde på 0,7. Samtidigt gav de alternativa portföljerna enavkastning på 10,93 respektive 7,52 procent med viktade betavärden om 0,39 och 0,35 jämfört medpopulationen som helhet. Stockholmsbörsen avkastade under perioden 9,44 procent.

Lönsamheten hos olika typer av aktier har länge intresserat både investerare och företag. Detta intresse sträcker sig även till många akademiker och forskare, där en del kunnat påvisa att så kallade värdeaktier kan generera en högre avkastning jämfört med marknaden och tillväxtaktier. Dessa värdeaktier anses vara undervärderade på marknaden och kan identifieras genom låga prismultiplar, så som P/E- och P/B-värden, till skillnad från tillväxtaktier som anses vara övervärderade på marknaden och identifieras genom höga prismultiplar. En strategi som fokuserar på att investera i värdeaktier är värdeinvestering, som har utvecklats sedan 30-talet och genererat goda avkastningar för många investerare. Under flera år har dock intresset för hållbara investeringar ökat och fått större vikt i investeringsbeslutet. Investerare är beredda att kompromissa med lönsamheten för mer hållbara investeringsalternativ, men de vill inte förlora för mycket i avkastning. Syftet med studien är därför att undersöka huruvida värdeinvestering kan vara en fungerande strategi för hållbara investeringar på en europeisk marknad, och fokus ligger på företag med höga ESG-poäng samt högt marknadsvärde under åren 2011-2018. Detta undersöks genom att jämföra prestationerna hos värde- och tillväxtaktier, samt hos ett marknadsindex utan hållbarhetsfokus som representerar den europeiska marknaden. I studien skapas fyra olika portföljer, baserade på hållbara företags låga respektive höga P/E- samt P/B-värden. Prestationen hos dessa portföljer, samt hos marknadsindexet, mäts i form av riskjusterad avkastning, och genom hypotesprövning undersöker studien ifall det finns någon signifikant skillnad i den riskjusterade avkastningen mellan dessa portföljer samt mellan portföljerna och marknadsindexet. Samtliga hypotestester visar att det inte finns någon signifikant skillnad i riskjusterad avkastning mellan de hållbara värde- och tillväxtaktierna, eller mellan de hållbara portföljerna och marknadsindexet. Detta indikerar att aktierna på marknaden är korrekt prissatta och är således varken under- eller övervärderade, i enlighet med den effektiva marknadshypotesen. Denna står i kontrast till strategin för värdeinvestering som bygger på att finna undervärderade företag på marknaden. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att värdeinvestering inte nödvändigtvis är en fungerande strategi vid hållbara investeringar i stora företag på den europeiska marknaden. Enligt studien kan inte värdeaktier anses generera en signifikant högre riskjusterad avkastning jämfört med tillväxtaktier eller den generella marknaden. Investerare kan dock välja att investera i antingen ett brett marknadsindex, eller i mer hållbara värde- eller tillväxtaktier, och förvänta sig en relativt lik riskjusterad avkastning på denna marknad oavsett vilket investeringsalternativ de väljer. Att investera mer hållbart behöver således inte innebära en lägre avkastning.

Bakgrund: Den effektiva marknadshypotesen är ett vida accepterat begrepp inom den finansiella sfären men trots sin centrala roll har den fått motstå mycket kritik. Ett flertal anomalier har identifierats vilka är en kritik till marknadens effektivitet. I takt med anomaliernas framväxt har intresset för investeringsstrategier ökat. Går det att generera en överavkastning genom en förbestämd strategi där marknadens ineffektivitet utnyttjas? Vi finner det därför av intresse att studera Greenblatts (2010) Magic Formula och om det är möjligt att generera en överavkastning genom att tillämpa investeringsstrategin. Syfte: Studien syfte är att analysera huruvida investeringsstrategin Magic Formula kan generera överavkastning jämfört med den globala aktiemarknaden samt om det föreligger några prestationsskillnader mellan de olika europeiska aktiemarknaderna. Vidare ämnar studien analysera hur ombalanseringsfrekvensen samt val av tidsperiod påverkar Magic Formula-portföljens avkastning. Metod: För att genomföra studien har en kvantitativ strategi med en deduktiv ansats använts. Det har genomförts en tidsserieundersökning där portföljer har konstruerats och analyserats baserat på dess avkastning och risk som statistiskt säkerställts genom parvisa t-test samt regressioner. Studien har genomförts på den europeiska marknaden under tidsperioden 2007-04-01 till 2017-04-01. Slutsats: Av 18 Magic Formula-portföljer presterar 14 portföljer sämre än jämförelseindex, sett till årliga medelavkastning samt total avkastning. Tre av de 14 portföljerna gav en signifikant lägre avkastning. Finanskrisen hade stor påverkan på resultaten. Exkluderas denna tidsperiod presterade endast 11 portföljer sämre, dock utan statistisk signifikans i resultaten. Studie har även funnit att en längre tidsperiod mellan ombalanseringarna tenderar att generera en högre avkastning. / Background: The efficient market hypothesis is a widely spread concept throughout the financial sphere, but despite of its central roll it have had to withstand a lot of criticism. Anomalies have been identified which are a criticism against the markets efficiency. The interest of investment strategies has grown as of the emergence of the anomalies. Is it possible to generate abnormal returns through a pre-determined strategy, where the market inefficiency is exploited? We therefore find it interesting to study Greenblatt’s (2010) Magic Formula and if it is possible to generate abnormal returns by implementing the investment strategy. Purpose: The purpose of this study is to analyze whether the investment strategy Magic Formula can generate abnormal returns compared with the global stock market, and if it is possible to identify any performance differences between the European stock markets. Furthermore, the study aims to analyze how the re-balancing frequency and the time period effects returns from the Magic Formula. Methodology: To implement the study we have used a quantitative strategy with a deductive design. We have implemented a time series analysis where portfolios have been constructed and analyzed based on its return and risk. The results have been statistically tested through pairwise t-tests and regressions. The study is conducted on the European market from 2007-04-01 to 2017-04-01. Conclusion: 14 of the 18 Magic Formula portfolios have performed worse than the benchmark, according to annual average return and total return. Three of the 14 portfolios have had a significant lower return. The financial crisis affected the results greatly. If we excluded this time period only 11 portfolios performed worse, however without statistical support behind the results. Our results also suggest that a less frequent re-balancing of the portfolio generates higher return than a more frequent re-balancing.

Bakgrund: Omfattande forskning har visat på att investeringsstrategier kan användas för att kontinuerligt uppnå överavkastning gentemot index. Multiplarna EV/EBIT och EV/EBITDA är vanliga inslag i investeringsstrategier eftersom de båda ses som en nära approximation av ett företags operativa kassaflöde, samtidigt som de tar hänsyn till företagets kapitalstruktur. Även om det bara är avskrivningarna som skiljer multiplarna åt anse r vi att andelen investeringar i ett företag utgör en fundamental grund för dess långsiktiga värdeskapande. Av denna anledning finns det ett intresse i att undersöka hur kapitalintensiteten påverkar en investeringsstrategis förmåga att generera överavkastning som grundar sig på multiplarna EV/EBIT och EV/EBITDA. Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra multiplarna EV/EBIT och EV/EBITDAs förmåga att generera överavkastning på Stockholmsbörsen. Metod: För studien har en kvantitativ metod använts med en deduktiv ansats för att samla in och bearbeta data om bolag listade på Stockholmsbörsen under perioden 2005 - 2016. Dessa bolag har utgjort grunden för tolv olika portföljer som skilt sig åt med avseende på multipel och innehavsperiod. För att statistiskt säkerställa studiens resultat har parvisa t-tester använts. Resultat: Av tolv portföljer har nio uppnått riskjusterad överavkastning gentemot jämförelseindex OMXSPI. Resultatet har kunnat säkerställas statistiskt för sju portföljer inom dubbelsidiga konfidensintervall på mellan 90 - 99 procent. En investering i låga multipelvärden för EV/EBIT tillsammans med en innehavsperiod på sex månader genererar den högsta ackumulerade avkastningen, både innan och efter justering för risk. I kontrast genererar en investering i höga multipelvärden för EV/EBIT den lägsta ackumulerade avkastningen under den studerade tidsperioden. / Background: Extensive research has shown that investment strategies can be used to achieve continuous abnormal returns in comparison to an index. Many investment strategies are based on the multiples EV/EBIT and EV/EBITDA. These multiples suffice as an approximation of the company’s operational cash flow while taking into account the capital structure. Even though it is only the depreciation and amortization that sets the two multiples apart, we argue that the need for investments constitute a fundamental part of creating long term stakeholder value. For this reason we find it interesting to study how the capital intensity affects an investment strategy’s ability to generate returns based on the multiples EV/EBIT and EV/EBITDA. Aim: The aim with this study is to compare the multiples EV/EBIT and EV/EBITDA’s ability to generate returns on the Stockholm Stock Exchange. Methodology: The study has used a quantitative method with a deductive approach in order to collect and process data for companies listed on the Stockholm Stock Exchange during the time period 2005 – 2016. These companies have constituted the base for a ranking process, ultimately leading to the creation of twelve portfolios that differ with regard to the type of multiple and holding period. In order to statistically verify the results of the study we have used pairwise t-tests. Results: Out of twelve portfolios nine have achieved risk adjusted abnormal returns in comparison with the index OMXSPI. The results could be verified statistically for seven portfolios within a double-sided confidence interval of between 90-99 percent. An investment in low multiple values for EV/EBIT with a holding period of six months generates the highest accumulated return, both before and after adjustment for risk. In contrast, an investment in high multiple values for EV/EBIT generates the lowest accumulated return during the studied time period.

Är det möjligt att överprestera aktiemarknaden genom investeringsstrategier eller bör den långsiktigeinvesteraren följa indexportföljen? I denna studie appliceras Joel Greenblatts investeringsstrategi ”TheMagic Formula” på den svenska aktiemarknaden under åren 2000-2020. Strategin bygger på systematiskvärdeinvestering där nyckeltalen Return On Invested Capital (ROIC) och Earnings Yield (EY)kombineras för att hitta undervärderade bolag med god resultateffektivitet. En fiktiv portfölj beståendeav 20 likaviktade bolag från NASDAQ Stockholm testas mot SIXRX under denna 20 år lång tidsperiodför att undersöka huruvida strategin överträffat marknadsportföljen på längre sikt. The Magic Formulaportföljen genererade en genomsnittlig avkastning på 13,5% per år i jämförelse med marknadsportföljenSIXRX som under samma period avkastat 6,6% per år. Störst överavkastning finner vi under turbulentabörsår där marknadsportföljen genererat negativ avkastning. I enlighet med tidigare studier på dennordiska marknaden finner vi ett signifikant alfa efter att ha justerat för småbolags- ochvärdebolagseffekten enligt Fama French trefaktormodell. Momentumeffekten tycks dock vara enförklarande faktor då vi ej finner signifikant alfa när månadsavkastning jämförs mot Carhartfyrfaktormodell som tar hänsyn till denna kända anomali.

Denna studie behandlar två investeringsstrategier, momentum utifrån Jegadeesh & Titman (1993) och värdeinvestering utifrån Greenblatts (2006) Magic Formula Investing (MFI). Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka om det är möjligt att generera positiv abnormal avkastning på den svenska aktiemarknaden utifrån dessa strategier. Enligt den svaga formen av effektiva marknadshypotesen ska detta inte vara möjligt (Fama, 1970). Det sekundära syftet är att undersöka om en kombinerad strategi byggd på momentum och MFI skapar ännu högre abnormal avkastning än strategierna separat. För att testa strategiernas riskjusterade avkastning används Sharpekvoten. Resultatet av studien visar att portföljerna baserade på momentumeffekten- och MFI genererade högre avkastning än jämförelseindex. Studien finner dock inte statistiskt signifikanta resultat när dessa strategier undersöks separat. I kontrast till de separata strategierna uppnår den kombinerade strategin dock statistiskt signifikant resultat och genererade även högst avkastning av de studerade strategierna. Vilket resulterar i studiens tydligaste bidrag, att en kombinerad värde- och momentumstrategi genererar högre abnormal avkastning än när dessa används separat på den svenska aktiemarknaden under den studerade perioden 2005-2018.

Syfte: Undersöka om det är möjligt att generera en överavkastning på aktier gentemot marknadsindex på OMXS Industrials enligt Net Current Asset Value strategin. Metod: Studien baseras på en kvantitativ metod för att undersöka historiska aktievärden. Datan som används i undersökningen hämtas från Thomson Reuters Datastream och de statistiska värdena bearbetas i Microsoft Office Excel Teoretiska utgångspunkter: Studien har sin förklaring med utgångspunkt från teorierna om den effektiva marknadshypotesen och CAPM modellen, samt ett avsnitt som utreder principerna om hur värderingsstrategier bör följas. Resultat: Beroende på längden av innehavsperioden visar studien att det i de samtliga fall är fullt möjligt att överträffa marknadsindex, och att den riskjusterade avkastningen i de flesta fall är högre än marknadsindex. / Objective: To examine whether it is possible to generate an excess return on stocks in relation to the market index of OMXS Industrials according to the strategy of Net Current Asset Value Method: The study is based on a quantitative method to investigate historical stock values. The data used in the study is retrieved from Thomson Reuters Datastream and the statistical values are processed in Microsoft Office Excel. Theoretical usage: The study is explained on the basis of the theory of the efficient market hypothesis and the CAPM model, and even a section that investigates principles of valuation strategies and how they should be followed. Results: Depending on the length of the holding period, the study shows that in all cases it is quite possible to outperform market indices, and risk-adjusted returns in most cases are higher than the market index.

Att slå marknaden har varit ett kontroversiellt ämne inom akademin under en väldigt lång tid.Enligt EMH, en grundläggande finansteori, är det inte möjligt att “slå marknaden” under enlång tid utan att ta högre risk. Hedgefond-förvaltaren Joel Greenblatt publicerade år 2006 enformel som ska kunna prestera över marknaden till lägre risk, även långsiktigt, The MagicFormula. Denna studie utvärderar en Magic Formula-portfölj på den svenska marknaden i syfteatt undersöka om den kan generera en abnormal avkastning i perioden år 2000-2020. Dettagenomförs genom en kvantitativ analys. Resultaten visar att Magic Formula-portföljensintercept är signifikant skiljt från 0 i Fama & Frenchs trefaktormodell som inkluderar enmarknads-, storleks- och värdefaktor. Eftersom de riskpremier som testats för inte förklararavkastningen dras slutsatsen att antingen är trefaktormodellen bristfällig, eller så existerar enanomali kopplat till strategin.

Does value investing work on the 21-st century Swedish stock market? We examine the performances of the FScore strategy (Piotroski 2000), the V/P strategy (Frankel and Lee 1998), and a combination of these (Li and Mohanram 2019) on the Swedish stock market between 2000-2020. We find that they produce significant and substantial average raw returns during the period, much above the total return of a comparable market index. However, only the abnormal return of the FScore strategy is statistically significant, even though that of the combined strategy is higher. Based on a very low power of the Fama and French (2015) five-factor model in explaining the returns of the V/P and combined strategies, we argue that the insignificance is most likely due to under-diversification. / Fungerar värdeinvestering på 2000-talets Svenska aktiemarknad? Vi undersöker hur FScore-strategin (Piotroski 2000), V/P-strategin (Frankel och Lee 1998) och en kombination av dessa (Li och Mohanram 2019) har presterat på Svenska aktiemarknaden mellan 2000-2020. Vi finner att de under perioden gett upphov till signifikanta genomsnittliga avkastningar som är klart högre än Stockholmsbörsens totalavkastning. Dock är det endast FScore strategin som ger upphov till signifikant abnormal avkastning, trots att den från den kombinerade strategin är högre. Baserat på att avkastningarna från V/P-och kombinerade strategin knappast kan förklaras av Fama och French (2015) femfaktormodell argumenterar vi för att den statistiska insignifikansen troligtvis härstammar från underdiversifiering.