År 2005 införde Europeiska unionen en förordning som innebär att alla svenska börsnoterade företag måste nedskrivningspröva sin goodwill istället för att som tidigare göra årliga avskrivningar. Detta utförs med hjälp av en diskonteringsränta och påverkar utfallet om nedskrivning ska göras eller inte. Vår uppsats baseras på en studie av Carlin och Finch (2009) som jämförde australiensiska företags redovisade diskonteringsräntor med teoretiska sådana beräknade med hjälp av CAPM. De fann att en stor del av företagen använde en opportunistisk diskonteringsränta som gjorde att de undvek att skriva ned sin goodwill. Carlin och Finch val av modell fick dock kritik och därför använder vi både CAPM och trefaktormodellen när vi gör motsvarande undersökning på noterade svenska företag. Våra resultat visar inga tydliga tecken på att företagen i vår undersökning använder sig av en opportunistisk diskonteringsränta och det är endast marginella skillnader mellan våra båda modeller. Det går inte heller att se några tydliga tecken på att företag vars goodwillpost är viktig, det vill säga hög goodwillandel eller en hög goodwillintensitet, i större grad använder en opportunistisk diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill.

Problembakgrund: Finansiella rapporter är ett sätt för företagen att kommunicera med investerare och intressenter. Samtidigt som det finns lagar och förordningar som styr redovisning och rapporterns utseende finns det goda möjligheter för företagsledningen att påverka de siffror som presenteras i de publika rapporterna genom periodiseringar. Denna studie tar konceptet kring att investera baserat på graden av periodiseringar till den svenska aktiemarknaden. Problemformulering: Är det möjligt att generera riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden med periodiseringsbaserade investeringsstrategier? Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka investerares möjlighet till riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden utifrån investeringsstrategier baserade på graden av periodiseringar. Ett delsyfte är att jämföra två delperioder för att undersöka om periodiseringsanomalins förekomst förändrats över den totala undersökningsperioden. Ett annat delsyfte är att undersöka om den svenska aktiemarknaden effektivt värderar offentlig redovisningsinformation. Teori: Studien baseras huvudsakligen på tidigare periodiseringsbaserad forskning utförd på den amerikanska aktiemarknaden där Sloan (1996) anses vara den som introducerade teorin kring periodiseringsanomalier så som den ter sig idag. Metod: En kvantitativ studie med en deduktiv ansats. Den empiriska undersökningen baseras på redovisnings- och aktiedata under tidsperioden 1996-12-31 till 2013-06-30 som kommer från Thomson Reuters Datastream och Worldscope. Empiri & analys: Resultatet av studien tyder på att det finns en negativ korrelation mellan periodiseringar och avkastning samt visar stöd för att periodiseringsanomalin existerar på den svenska aktiemarknaden. Av de periodiseringsmått som testats visade det sig att ΔNOA och ΔWC gav högst överavkastning. Slutsats: Studien indikerar att felprissättningar förekommer och att periodiseringsanomalin existerar på den svenska aktiemarknaden. Den höga exponeringen mot riskfyllda småbolag innebär att vinstmöjligheterna minskar något på grund av höga implementeringskostnader samtidigt som det gör strategierna mindre attraktiva för institutionella investerare. Det är därför upp till privata investerare att utnyttja dessa felprissättningar.

Att slå marknaden har varit ett kontroversiellt ämne inom akademin under en väldigt lång tid.Enligt EMH, en grundläggande finansteori, är det inte möjligt att “slå marknaden” under enlång tid utan att ta högre risk. Hedgefond-förvaltaren Joel Greenblatt publicerade år 2006 enformel som ska kunna prestera över marknaden till lägre risk, även långsiktigt, The MagicFormula. Denna studie utvärderar en Magic Formula-portfölj på den svenska marknaden i syfteatt undersöka om den kan generera en abnormal avkastning i perioden år 2000-2020. Dettagenomförs genom en kvantitativ analys. Resultaten visar att Magic Formula-portföljensintercept är signifikant skiljt från 0 i Fama & Frenchs trefaktormodell som inkluderar enmarknads-, storleks- och värdefaktor. Eftersom de riskpremier som testats för inte förklararavkastningen dras slutsatsen att antingen är trefaktormodellen bristfällig, eller så existerar enanomali kopplat till strategin.

Det är sedan länge känt att det finns en positiv korrelation mellan risk och avkastning. Investerare och bolag kan välja mellan flera olika prissättningsmodeller för att förutspå priset på en aktie. Forskare har, med den kända enfaktormodellen CAPM som utgångspunkt, utvecklat en modell som tar hänsyn till mer än bara marknadsfaktorn. Detta resulterade i framtagandet av Fama & French-trefaktormodellen (FF3) som även inkluderar storleksfaktorn SMB samt värdefaktorn HML. Syftet med studien är att utvärdera två prissättningsmodeller, CAPM och FF3, för att kunna bedöma deras prestanda vid värdering av förväntad avkastning. Tidigare forskning, inom området för nämnda modeller, berör ofta internationella marknader samt modellernas prestanda för portföljer. Vår studie utförs på utvalda enskilda svenska aktier inkluderade på Stockholmsbörsens Large Cap för januari år 2011 till december år 2015, genom att replikera tidigare forskning gjord av Bartholdy & Peare (2005). Utvalda bolag analyseras efter regressioner för modellerna för att kunna utvärdera dessa var för sig, samt för att se om FF3 har en högre justerad förklaringsgrad än CAPM för enskilda svenska aktier. Resultatet av studien visar att både CAPM och FF3 är applicerbara för utvalda enskilda svenska aktier. Ställs FF3 i förhållande till CAPM föreligger skillnad i justerad förklaringsgrad, dock är den ytterst marginell. Sammanfattningsvis bidrar studien med kunskapen om att CAPM och FF3 går att applicera på enskilda svenska aktier, men att det inte föreligger någon större skillnad i val av dessa två modeller. / Investors and companies can choose between multiple pricing models to predict the price of shares. With the known one factor model CAPM, researchers have developed a model that consider more than just the market factor. This resulted in the creation of the Fama & French three factor model (FF3), which also includes the size factor SMB and the value factor HML. The purpose of the study is to evaluate two pricing models, CAPM and FF3, to assess their performance when evaluating expected returns. Previous research often deal with international markets and model performance of portfolios. We study selected individual Swedish shares for January 2011 to December 2015 by replicating previous research by Bartholdy & Peare (2005). Selected companies are analysed by regressions for the models to be able to evaluate these separately, and to see if FF3 has a higher degree of explanation than CAPM for individual Swedish shares. The result of the study shows that both CAPM and FF3 are applicable for selected individual Swedish shares. There is a difference in the adjusted degree of explanation between the models but it is marginal. In conclusion, the study contributes with the knowledge that CAPM and FF3 can be applied to individual Swedish shares, but there is no major difference in the choice of these two models.

Background: The Swedish fund savings have developed strongly over the past two decades. Together with this development, the knowledge that the earth's population is facing an extensive climate challenge has also increased. For many people today, living sustainably has become a central aspect of everyday life, and when it comes to investing their savings, the majority of Sweden's fund savers state that sustainability is something that is taken into account when choosing an investment. Investments in funds that based on measuring tools, show a high degree of sustainability have thus increased. This raises the question of whether these sustainable funds can generate a higher alpha and thus a better risk-adjusted return than the less sustainable alternatives available on the market. Previous studies have shown differences of opinion, which means that it is relevant to examine how these different types of funds perform against each other in the Swedish market.   Purpose: The aim of this study is to analyze whether fund savers that are investing in sustainable funds can generate a higher alpha and thereby a better risk adjusted return than fund savers that invests in less sustainable alternatives.   Methodology: The study was conducted with a quantitative method and a deductive approach. Sustainability ratings have been collected for 253 funds from a measuring institute. For these 253 funds, data in the form of net asset value have been collected between the period 2016 - 2020 monthly. These funds have then been evaluated based on risk-adjusted returns where regression analysis has been the groundwork for finding answers to whether alpha has been achieved compared to the market or not. Results obtained have then been statistically examined through various tests.   Conclusion: After completed study, there were no signs that studied sustainable funds have given rise to a better risk-adjusted return than the less sustainable alternatives available on the market. Of the 253 funds included in the study, only five funds showed a risk-adjusted return statistically different from zero, where three had a negative return and two a positive return. When the 253 funds were divided into four different quartiles based on sustainability ratings, it appeared that the funds with a positive risk-adjusted return were placed in quartile four, which was the one with the highest sustainability rating. However, this may be based on chance and a result of two in a sample of 253 gives clear indications that efficiency prevails in the market.