Studien utreder om det är möjligt att utforma en värdeinvesteringsstrategi utifrån ett fåtal kriterier som frekvent ger bättre avkastning än indexet SIXPRX på de nordiska aktiemarknaderna. Genom en långsiktig tillbakablick mellan 1992 och 2011 har författarna utforskat möjligheterna till värdeinvesteringar. Årsvisa portföljer om maximalt 30 aktier används för att besvara frågeställningen. Dessa resultat undersöks sedan statistiskt genom signifikanstest. Slutligen konkluderas att författarna inte lyckats överträffa marknaden, att de valda studieåren påverkar resultatet i hög utsträckning samt att marknaden inte kunnat konstateras vara ineffektiv under perioden.

Det finns få studier där kombinationer av nyckeltal används för att indentifiera undervärderade bolag. Denna undersökning kombinerar P/E-tal, P/B-tal samt direktavkastning för att ta reda på hur värdeinvesteringar har gett för avkastning mellan 1980 till 2010. Risken tas även hänsyn till. Denna studie testade hypoteserna statisktikt, vilket inte gjorts tidigare i stor utrstäckning. Resultaten blev att värdeinvesteringar har överavkastat index i Norden under tidsperioden, men det blev inte statistiskt signifikant. Värdeinvesteringar avkastade i genomsnitt 55,72 % mot index som avkastade 18,87 % i genomsnitt. Vi undrar om det är värt att ta hänsyn till risken vid värdeinvesteringar över så lång tidsperiod. 100 000 kronor investerade 1980 blev till 147 miljoner kronor år 2010 för värdeinvesteringar, mot index som blev till 30 miljoner. Slutsatsen är att värdeinvesteringar överavkastade index under perioden, även om det inte blev statistiskt signifikant. Det är upp till den enskilde investeraren om denne vill förlita sig på de statistiska testerna eller se till den rena jämförelsen med index.

Undersökningen genomförs baserat på finansiell data från tidsperioden 2005-2015 påStockholmsbörsen, genom fiktiva aktieportföljer som skapas efter Graham och Greenblattsstrategier. Portföljerna får ett tillskott på 50 000 kr vid två fasta datum årligen där de mest köpvärdaaktierna enligt respektive strategi inhandlas. I tillägg till dessa portföljer skapas ytterligare tvåportföljer med den skillnaden att halva placeringen årligen investeras i obligationsfonder.Resterande investeras i enlighet med Grahams respektive Greenblatts strategier. Undersökningenvisar att båda värdeinvesteringsstrategierna gav en hög avkastning. Bäst resultat fick Greenblattsportfölj som påvisade en genomsnittlig årlig avkastning på hela 19,37 procent! och ett betavärdejämfört med populationen på 0,79. Grahams strategi gav en genomsnittlig årsavkastning på 10,71procent och hade ett något lägre betavärde på 0,7. Samtidigt gav de alternativa portföljerna enavkastning på 10,93 respektive 7,52 procent med viktade betavärden om 0,39 och 0,35 jämfört medpopulationen som helhet. Stockholmsbörsen avkastade under perioden 9,44 procent.

<p>Denna uppsats har avsett utreda och utvärdera huruvida avkastningen av en aktieportfölj, sammansatt utefter Benjamin Graham’s (1973) värdestrategi, har överträffat avkastningen av indexen OMX STOCKHOLM_PI och OMX 30 under en 20-års period med startpunkt i årsskiftet 1989/1990. Tidigare forskning kring värdestrategiers resultat indikerar att det historiskt sett varit möjligt att erhålla högre avkastning än marknaden vid användandet denna strategi. Den undersökta portföljens sammansättning är baserad på sju finansiella urvalskriterier som förespråkats av Graham (1973). Dessa urvalskriterier urskiljde sex bolag till den slutgiltiga portföljen. Resultatet av studien visar, likt tidigare studier, att portföljen erhållit högre avkastning än de jämförda indexen. Slutsatsen är att under undersökningsperioden har strategin varit mycket framgångsrik, dock ska detta inte förleda investerare att förutsätta samma goda avkastning i framtiden.</p>

Denna uppsats har avsett utreda och utvärdera huruvida avkastningen av en aktieportfölj, sammansatt utefter Benjamin Graham’s (1973) värdestrategi, har överträffat avkastningen av indexen OMX STOCKHOLM_PI och OMX 30 under en 20-års period med startpunkt i årsskiftet 1989/1990. Tidigare forskning kring värdestrategiers resultat indikerar att det historiskt sett varit möjligt att erhålla högre avkastning än marknaden vid användandet denna strategi. Den undersökta portföljens sammansättning är baserad på sju finansiella urvalskriterier som förespråkats av Graham (1973). Dessa urvalskriterier urskiljde sex bolag till den slutgiltiga portföljen. Resultatet av studien visar, likt tidigare studier, att portföljen erhållit högre avkastning än de jämförda indexen. Slutsatsen är att under undersökningsperioden har strategin varit mycket framgångsrik, dock ska detta inte förleda investerare att förutsätta samma goda avkastning i framtiden.

This diploma thesis covers value investing process defined by adherents of Graham and Dodd. Theoretical aspects of this principle are explained with special focus devoted to determination of intrinsic value using three step process utilizing information from value of assets, earnings power value and value of growth. We pay attention to strategic considerations that should facilitate an analyst to more reliable conclusions. Using European markets data, analytical part of this work examines return of mechanically compiled value and growth portfolios and presence of value premium. We than analyze return of existing value portfolios.

The purpose of this study was to develop a new investment strategy called NC-Score. The strategy is based on Chapter 14 of The Intelligent Investor written by Benjamin Graham, but with other key figures and criteria. The key figures were chosen on the basis of creating a varied and comprehensive picture of the companies as possible. They describe the companies' valuation, profitability, growth, cash flows, and capital structure. The strategy was tested between 2011 and 2020 at OMX Stockholm Large Cap. An index and Graham's original strategy have been used to compare NC-Score's performance during the period. The purpose of the index was to emulate the market and act as a minimum requirement for returns. Graham's portfolio gives a picture of how a similar strategy performs under the same conditions. The result for the strategy was a high return at a lower risk than our benchmark index and the original Graham strategy. Between 2011 and 2020, NC-Score generated a return of 191.67% with a Sharpe Ratio of 2.70. During the same period, OMX Stockholm 30 GI generated a return of 110.48% with a Sharpe Ratio of 0.91. NC-Score's results cannot be considered to be significantly positively risk-adjusted since it cannot be ruled out that the higher return in relation to the risk was due to a coincidence. / Syftet med denna studie var att utveckla en ny investeringsstrategi som benämns NC-Score. Strategin utgår ifrån kapitel 14 av The Intelligent Investor skriven av Benjamin Graham, fast med andra nyckeltal och kriterier. Nyckeltalen valdes med utgångspunkt att skapa en varierande och så omfattande bild av bolaget som möjligt. De beskriver bolagens värdering, lönsamhet, tillväxt, kassaflöden samt kapitalstruktur.  Strategin testades mellan 2011 och 2020 på OMX Stockholm Large Cap. Ett index samt Grahams ursprungliga strategi har använts för att jämföra prestationen av NC-Score under tidsperioden. Indexets syfte var att efterlikna marknaden och agera som ett minimikrav för avkastningen. Grahams portfölj ger en bild av hur en liknande strategi presterar under samma förutsättningar. Resultatet för strategin var en hög avkastning till en lägre risk än vårt jämförelseindex samt den ursprungliga Graham strategin. Mellan 2011 till 2020 genererade NC-Score en avkastning på 191,67% med en Sharpe Ratio på 2,70. Under samma period genererade OMX Stockholm 30 GI en avkastning på 110,48% med en Sharpe Ratio på 0,91. NC-Scores resultat kan inte anses vara signifikant positivt riskjusterad, då det inte kan uteslutas att den högre avkastningen i förhållande till risk berott på slumpen.