Det finns få studier där kombinationer av nyckeltal används för att indentifiera undervärderade bolag. Denna undersökning kombinerar P/E-tal, P/B-tal samt direktavkastning för att ta reda på hur värdeinvesteringar har gett för avkastning mellan 1980 till 2010. Risken tas även hänsyn till. Denna studie testade hypoteserna statisktikt, vilket inte gjorts tidigare i stor utrstäckning. Resultaten blev att värdeinvesteringar har överavkastat index i Norden under tidsperioden, men det blev inte statistiskt signifikant. Värdeinvesteringar avkastade i genomsnitt 55,72 % mot index som avkastade 18,87 % i genomsnitt. Vi undrar om det är värt att ta hänsyn till risken vid värdeinvesteringar över så lång tidsperiod. 100 000 kronor investerade 1980 blev till 147 miljoner kronor år 2010 för värdeinvesteringar, mot index som blev till 30 miljoner. Slutsatsen är att värdeinvesteringar överavkastade index under perioden, även om det inte blev statistiskt signifikant. Det är upp till den enskilde investeraren om denne vill förlita sig på de statistiska testerna eller se till den rena jämförelsen med index.

Sammanfattning Titel: Värdeinvesteringars förmåga att generera överavkastning mot Stockholmsbörsen Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Marcus Pålsson Handledare: Alice Schmuck Datum: 2024 – mars Syfte: Syftet med studierna var att utvärdera utfallet av en egen framtagen värdeinvesteringsstrategi på Stockholmsbörsen mellan åren 2007–2023 och undersöka effekter av olika tidshorisonter med en investering. Metod: Studien bygger på ett kvantitativt metodval där empiriska hypoteser har härletts utifrån forskningsantagandet, att portföljernas avkastning är högre än OMXS GI. Datainsamling har gjorts ifrån Börsdatas databas och sedan strukturerats i Excel. Hela Stockholmsbörsen har utgjort urvalsunderlaget. Fyra portföljer skapades med olika rebalanseringsintervall vars avkastning jämfördes med OMXS GI. Resultat och slutsats: Utfallet från undersökningen visar att avkastningen för samtliga portföljer var signifikant högre än OMXS GI. Utifrån Sharpekvoten och Jensens Alpha var avkastningen även till en lägre förväntad risk. Av portföljerna hade den med en årlig rebalansering högst avkastning. Avkastningen var däremot inte markant högre än de andra portföljerna, vilket innebär att det inte med statistisk säkerhet går att säga att en kortsiktig strategi är att föredra framför och långsiktig. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till debatten om börsens prismekanism genom att bidra med stöd för en värdeinvesteringsstrategi och ifrågasätta några av den effektiva marknadshypotesens grundläggande antaganden. Vidare kan den utformade strategin ses som ett praktiskt bidrag till investerare som söker inspiration till sitt eget sparande. Förslag till fortsatt forskning: En kompletterande studie föreslår som innehåller avnoterade bolag som saknades i dataunderlaget. Vidare föreslår ytterligare forskning om olika investeringshorisonter och de nya versionerna av EMH av Behavioral Finance. Nyckelord: Värdeinvesteringar, Effektiva marknadshypotesen, Investeringsstrategi, Stockholmsbörsen och Rebalansering

Bakgrund Värdeinvesteringar bygger på att handla lågt prissatta tillgångar i förhållande till värde. Många har under åren formulerat olika strategier för att identifiera underprissatta tillgångar. Särskilt populärt är strategier baserade på att handla bolag med låga nyckeltal såsom P/B- och P/E-tal. Dessa strategier visade i flertalet studier förmågan att generera riskjusterad överavkastning på 80- och 90-talet. Just dessa strategier har dock visat upp sämre resultat i senare studier gjorda på 2000-talet. På den svenska marknaden har riskjusterad överavkastning mellan åren 1980-2010 uppvisats. Det har dock förblivit obesvarat hur resultatet hade blivit på den svenska marknaden efter 2010. Syfte Syftet med studien är att analysera i vilken utsträckning en värdeinvesteringsstrategi baserad på P/B-, respektive P/E-talet, genererar riskjusterad överavkastning.   Metod Studien har antagit en kvantitativ strategi med en deduktiv ansats. Genom en tidsserieundersökning har portföljer skapats och analyserats utifrån främst avkastning och risk. I studien avser riskjusterad överavkastning sådan avkastning för portföljen som överstiger vad som kan förväntas enligt CAPM. Parvisa t-test har genomförts för att avgöra resultatens statistiska signifikans. Bolagen som ingår i studien har varit sådana noterade på Stockholmsbörsens Large Cap mellan 2010-06-30, till och med 2020-06-30.    Slutsats Samtliga portföljer genererade en riskjusterad överavkastning och, med utdelningar inkluderade, en sharpekvot som översteg ett. Strategin baserad på P/B-talet genererade högre riskjusterad överavkastning än strategin baserad på P/E-talet. / Background The fundamental aspect in value investing is to buy assets for a lower market price, than its fundamental value. Over the years a lot of investors have tried to create strategies in order to identify undervalued companies. Particularly popular is value investing strategies based on buying stocks with low P/E and P/B ratios. These strategies have, according to several studies, managed to gain risk adjusted excess returns during the 1980s and 1990s. But during the 2000s, studies have shown inferior results on the American market. On the Swedish market, studies have shown that excess return was possible during the period 1980-2010, but it is still unanswered how the strategy would have performed during the period 2010-2020.    Purpose The purpose is to analyze to what extent a value investing strategy, based on the P/E and P/B ratio, respectively, generates risk adjusted excess return.  Methodology The study is based on a quantitative strategy with a deductive approach. Through a timeseries analysis, portfolios have been created in order to analyze return and risk. Risk adjusted excess returns is in this study, is defined as all returns who exceeds expected return from the CAPM model. Paired T-test have been used to determine the results statistical significance. The assets included in the sample is companies listed on Stockholm Large Cap index between 2010-06-30 and 2020-06-30.    Conclusions All constructed portfolios gained risk adjusted excess return during the period and, with dividends included, a Sharpe ratio higher than one. The strategy based on the P/B ratio outperformed the strategy based on the P/E ratio.