Bakgrund: Tidigare forskning har till viss del visat att psykologi och känslor influerar människors finansiella beslut och att dagens bostadspriser kan påverkas av beteendefinansens fallgropar. Tidigare empiriska studier har utgått från en kvantitativ- eller experimentell ansats och det saknas därför forskning med en kvalitativ utgångspunkt gällande bostadsköpares beteende samt bostadsprisernas bakomliggande faktorer på bostadsrättsmarknaden i Linköping. Med tanke på att fastighetsmäklare indirekt har möjlighet att observera hur bostadsrättsköpare agerar på bostadsrättsmarknaden, finns intresse att undersöka vad de har noterat. Syfte: Syftet med studien är att, utifrån fastighetsmäklares erfarenheter, identifiera eventuella psykologiska bias vid köp av bostadsrätter och analysera effekter av bostadsköpares beteende vid bostadsrättsköp. Genomförande: I denna kvalitativa studie har åtta intervjuer genomförts med fastighetsmäklare från Linköpings marknadsledande byråer. Samtliga fastighetsmäklare besitter erfarenheter kring huruvida bostadsrättsköpare beter sig på bostadsrättsmarknaden i Linköping. Den insamlade empirin har analyserats utifrån tidigare empirisk forskning inom forskningsområdet, i syfte att analysera effekterna av bostadrättsköpares beteende. Slutsats: Studiens resultat har till viss del kunnat konfirmera att fastighetsmäklare kan utnyttja psykologiska bias, på grund av att människor inte agerar rationellt, med förhoppning om att höja slutpriset på en bostadsrätt i Linköping. Resultatet indikerar även att den befintliga teorin om kalendereffekter går att ifrågasätta. / Background: Previous research has shown, partially, that psychology and emotions can influence peoples’ financial decisions and that current housing prices are a result of biases. Previous empirical studies have taken a quantitative- or experimental approach and there is therefore no research with a qualitative perspective regarding homebuyers’ behavior and house prices underlying factors at the co-operative apartment market in Linköping. Given that real estate agents’ indirectly, are able to identify and interpret how homebuyers act on the co-operative apartment market we find it interesting to scrutinize what they have observed. Aim: The aim of this thesis is to, according to real estate agents’ experiences, identify biases on the co-operative apartment market and analyze the effects of homebuyers’ behavior when buying co-operative apartments. Completion: In this qualitative study, eight interviews where conducted with real estate agents from real estate agencies in Linköping. All real estate agents possess experience about how homebuyers behave at the co-operative apartment market in Linköping. The collected empirical data have been analyzed on the basis of previous empirical research in the field of this research area, in order to analyze the effects of homebuyers’ behavior. Conclusion: This paper can partially verify that real estate agents can use biases, because of the fact that homebuyers don’t act according to the rational model, with the intension to raise the closing price. The study also indicated that the theory about calendar effects can be questioned.

Bakgrund: År 2020 infördes ett nytt kompetenskrav i SwedSec om ekonomisk psykologi och finansiella rådgivare. Det har under de senaste åren varit stora ekonomiska oroligheter där konsekvenserna av Coronapandemin och det pågående kriget i Ukraina i kombination med andra faktorer har resulterat i rekordhöga inflationsnivåer, vilket i sin tur har resulterat i höjningar av styrräntan. Vid ekonomiskt oroliga tider är det en större risk att personer faller offer för psykologiska fallgropar eller påverkas av psykologiska faktorer. Således är det relevant att skapa förståelse om hur rådgivare påverkas och hanterar psykologiska fallgropar i rådgivningsprocessen. Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka finansiella rådgivares råd och rekommendationer till kunder under de ekonomiska omständigheterna under första halvåret 2023. Författarna har analyserat hur rådgivare har anpassat sig till de nya kunskapskraven inom ekonomisk psykologi som införts i SwedSecs rådgivningslicens 2020, och utforskat i vilken utsträckning rådgivare uppger att de influeras av psykologiska bias i deras beslutsprocesser. Slutligen har studien syftat till att identifiera metoder som rådgivare använder för att undvika dessa fallgropar och förbättra kvaliteten på deras rådgivning. Metod: En kvalitativ metod har använts i form av nio semistrukturerade intervjuer med finansiella rådgivare. Studien har en abduktiv ansats och axial kodning användes för att analysera de transkriberade intervjuerna. Slutsats: Majoriteten av rådgivarna har låga eller obefintliga kunskaper kring ekonomisk psykologi och de har inte heller vidtagit några åtgärder för att försöka uppfylla SwedSecs kompetenskrav, några rådgivare kommer inte heller ihåg att kompetenskravet infördes. Trots detta är risken liten för att de skall påverkas av psykologiska bias på grund av de använder sig av ett standardiserat rådgivningsverktyg. Studiens resultat pekar således på att rådgivare inte behöver ytterligare kompetenshöjande utbildningar för att motverka psykologiska fallgropar vid rådgivning till kunder, så länge som de använder sig av det rådgivningsverktyget som finns på det finansiella institut som de arbetar på. / Background: In 2020, a new competence requirement was introduced in SwedSec on economic psychology and financial advisors. The past years have seen major economic turmoil where the consequences of the Corona pandemic and the ongoing war in Ukraine combined with other factors have resulted in record high inflation levels, which in turn has resulted in increased benchmark interest rates. In times of economic uncertainty, people are more likely to be influenced by psychological biases and psychological factors. Thus, it is relevant to understand how advisors are affected by and deal with psychological bias in the financial advisory process. Purpose: The purpose of this study has been to examine financial advisors advice and recommendations to clients during the economic circumstances of the first half of 2023. The authors have analyzed how advisors have adapted to the new knowledge requirements about economic psychology introduced in SwedSec's advisory license 2020 and explored the extent to which financial advisors state being influenced by psychological biases in their decision-making processes. Finally, the study aims to identify methods that advisors use to avoid these biases and improve the quality of their recommendations. Methodology: A qualitative method has been used in the form of nine semi-structured interviews with financial advisors. The study has an abductive approach and axial coding was used to analyze the transcribed interviews. Conclusion: Most of the advisors have little, or no knowledge regarding economic psychology and have not taken any measures to try to meet SwedSec's competence requirements, some advisors do not even remember that the competence requirement was implemented. Despite this, the risk of being influenced by psychological bias is small because they use a standardized advisory tool. The results of the study thus indicate that advisors do not need additional competence-enhancing training to counteract psychological pitfalls when advising customers, assuming they use the advisory tool available at the financial institution where they work