Denna uppsats syftar till att undersöka om det kan dras några paralleller mellanyrkeskriminalitet och förvärvsarbete. Detta har undersökts genom att jämföra defaktorer som får människor att bli kriminella med dem som får människor attyrkesarbeta. Vidare har de faktorer som får människor att kvarstanna i kriminalitetjämförts med motsvarande faktorer gällande yrkesarbete och slutligen har detundersökts om yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknande former.Undersökningen har haft ett kvalitativt angreppssätt och bedrivits genom ettantal intervjuer med både kriminella och personer som genom sitt yrke kommer ikontakt med yrkeskriminella. De teorier som främst använts är Bourdieus teori om detrationella valet, livsformsanalys, stämplingsteorier samt Vrooms och Jahodas teorier omvarför man arbetar.Frågeställningarna har besvarats med att det går att jämställa yrkeskriminalitetmed traditionellt förvärvsarbete och att yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknandeformer.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka om det kan dras några paralleller mellanyrkeskriminalitet och förvärvsarbete. Detta har undersökts genom att jämföra defaktorer som får människor att bli kriminella med dem som får människor attyrkesarbeta. Vidare har de faktorer som får människor att kvarstanna i kriminalitetjämförts med motsvarande faktorer gällande yrkesarbete och slutligen har detundersökts om yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknande former.Undersökningen har haft ett kvalitativt angreppssätt och bedrivits genom ettantal intervjuer med både kriminella och personer som genom sitt yrke kommer ikontakt med yrkeskriminella. De teorier som främst använts är Bourdieus teori om detrationella valet, livsformsanalys, stämplingsteorier samt Vrooms och Jahodas teorier omvarför man arbetar.Frågeställningarna har besvarats med att det går att jämställa yrkeskriminalitetmed traditionellt förvärvsarbete och att yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknandeformer.</p>

Bakgrunden till denna uppsats är intresset för varför det finns klasskillnader utbildningsnivå och i skolbarns utbildningsaspirationer i Sverige. Med utgångspunkt i Bourdieus teorier om utbildningssystemet och teorier om rationella val, samt med longitudinella data från Levnadsnivåundersökningarna, har två delsyften undersökts: (1) betydelsen av skolbarns utbildningsaspirationer, kulturella kapital och självförtroende för deltagande i högre studier, samt om klasskillnader i dessa faktorer delvis kan förklara klasskillnader i deltagande i högre studier, och (2) om klasskillnader i utbildningsaspirationer delvis kan förklaras av klasskillnader i kulturellt kapital och/eller i självförtroende, samt vilka faktorer som kan påverka utbildningsaspirationer. Med logistisk regressionsanalys på utfallen; Deltagande i högre studier och Utbildningsaspirationer, har vi visat att höga utbildningsaspirationer, ett högt kulturellt kapital och ett gott självförtroende under uppväxten har oberoende positiva samband med deltagande i högre studier. Förutom självförtroende, som inte varierar med klass, har klasskillnader i utbildningsaspirationer och kulturellt kapital visats kunna förklara delar av klasskillnaderna i deltagandet. Vidare kan inte klasskillnader i kulturellt kapital förklara klasskillnader i aspirationer. Utöver detta visar resultaten att klasskillnader i utbildningsaspirationer och självförtroende är som störst i gymnasieålder, och att skolelever med ett högt självförtroende, oavsett social bakgrund, generellt sett har högre aspirationer på högre utbildning.

This study has examined the content of the Swedish Church's posts on the social network media Facebook and Instagram. The posts were published during September to November 2017, which is about 90 posts. I have also analysed if the posts could be seen as marketing in this particular media form. Rational Choice Theory has served as an overall theory in which I assumed that people make rational decisions in the choosing of their religion. Therefore, I see the content on these sites as a supply of the Swedish church religiosity that people can base their decisions on. Through an inductive approach, themes have been searched for in the posts and analysed through text condensation. The result of the study is that there are six types of published content, grief management, church operation, divinity, entertainment, religious history and informative posts about the Swedish church election that took place in September 2017. These posts can be seen as marketing because the focus in marketing has shifted from emphasis on the product to the consumer. The purpose is now to provide consumers with information that they can base their decisions on. Therefore, when people use the information on these sites in order to make a rational choice of their religion, the post can be seen as marketing of the Swedish Church, but not in cases when people read the post in other purposes.

Syftet med studien var att ta reda på och belysa drivande mekanismer bakom ungas beslut att utbilda sig, eftersom kunskapen om sådana mekanismer rentav kan användas för att utformaden framtida arbetsmarknaden. Vad är det som får unga i branscher utan krav på kompetens att studera och i vilken utsträckning avser de genom sin utbildning utökar sina möjligheter? Meden vald kvalitativ metodansats kan studien få svar på ställda forskningsfrågor genom en djupare kontextuell förståelse. För att besvara frågeställningar valdes semistrukturerade intervjuer med tematisk tendens då frågorna utformats efter studiens två teoretiska traditioner. De två teoretiska traditionerna som studien haft som ramverk är rationell valteori samt humankapitalteorin. Teorierna har sedan utgjort ett stöd för analysen av de sju semistrukturerade intervjuerna. Resultaten som framkom under studien ligger till större del i linje med de teorier som använts i vår studie. Resultaten visade bland annat på att respondenterna hade en förväntad bild över vilken avkastning de skulle få av sin utbildningsinvestering och att det var en mekanism som fått dem att utbilda sig. Vi belägger också att en kunskapsmättnad på det tidigare arbete låg bakom beslutet att utbilda sig ocherövra ny kunskap. Resultaten visade också att kostnader i form av minskad inkomst eller i tid vägts in i utbildningsbeslutet men att fördelarna det till trots bedömt som större och fått individen att studera. Inte minst hängde utbildningsbeslutet ihop med individens preferenser och personliga mål, på ett sätt som möjliggör att utbildningsbeslut kan ses som rationellt handlande. Resultatet visade att respondenterna i varierande grad var riskundvikande och genom utbildning då ansåg sig utöka sina möjligheter för framtida arbete eller andra bredare utkomster.

Valfriheten har ständigt ökat i Sverige till exempel inför valet inför gymnasiet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare uppfattar valfriheten och vad de anser valfriheten medför för ungdomarna inför gymnasievalet. Vidare undersöks studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av vad som krävs för att hantera valfriheten. Metoden som användes för att besvara frågorna var kvalitativ metod, där studie- och yrkesvägledare intervjuades. Bakgrunden till undersökningen är att det finns forskning som visar att en stor valfrihet kan vara negativ och bidra till stress och ångest. Här finns det en tro på det rationella valet och att det är en viktig del i valfriheten. Författaren resonerars också om förmågor som krävs för att hantera valfriheten, vilket enligt studier inte utvecklats i samma takt som valfriheten. Inför valet till gymnasiet finns det många val för ungdomar. Studie- och yrkesvägledare är en yrkeskår som arbetar nära valsituationer och har en uppfattning och upplevelser kring vad valfriheten kan innebära. Resultatet visar på en stor komplexitet och kluvenhet kring valfrihet. Respondenterna upplever att valfriheten kan medföra stress och ångest. Det finns också motiverande faktorer vilket valfriheten medför. Det läggs stor tonvikt vid att ungdomarna är engagerade och själva tar sig tid till att söka information om olika val. Här visar resultatet också på en upplevd skillnad mellan de som har hjälp hemifrån och de som inte har det. Resultatet visar också att de förmågor som ryms i begreppet valkompetens anses vara av vikt för att hantera valfriheten.

In today´s society large quantities of goods are shipped both domestic in Sweden as well as across borders. The increasing flow of goods require higher demands on the capacity of the infrastructure and at the same time think and act for a sustainable environment. The overall aim of the study is to highlight development areas for cargo freight by railway. The more specific goals of the study is to identify what enablers that is needed when to establish an intermodal terminal that will handle break-bulk cargo directly from railway, and what barriers that might be. To achieve the aim and goal a qualitative study was conducted with interviews as primal data. Studying the market prerequisites and conducting a competitive intelligence and a benchmark conducted the result. In the result, the interviews and the examined documents has ben compiled, these data has been the basis for the analysis and conclusion. Large parts of the collected data indicated that break bulk cargo handling in intermodal terminals is currently something that is not offered and it is not considered to be economically viable. However, the study also revealed that break bulk cargo handling is a desired service from the business sector as it is regarded as an environmentally friendly mode of transportation, something that the business sector appreciate. To cope with this kind of cargo handling and transportation more research is needed, better cooperation between the private- and the public sector as well as infrastructure changes. / Idag fraktas stora mängder gods både inom Sverige och över landsgränserna. Det ökande godsflödet ställer högre krav på infrastrukturens kapacitet samtidigt som det blir allt viktigare med transporter som är hållbara ur miljösynpunkt. Studiens övergripande syfte är att belysa utvecklingsmöjligheter av godstransport på järnväg. Mer specifika mål för studien är att identifiera vilka förutsättningar som bör finnas vid etablering av kombiterminal med styckegodshantering direkt från räls samt vilka barriärer det finns mot det. För att uppnå undersökningens syfte och mål genomfördes en kvalitativ studie med intervjuer som primärdata. Genom att studera marknadsförutsättningar, genomföra en omvärldsbevakning och en benchmark utformades resultatet. I resultatet har intervjuerna tillsammans med den granskade dokumentationen sammanställts, dessa data har sedan legat som grund till analysen och slutsatsen. Stora delar av insamlade data pekade mot att styckegodshantering på kombiterminal i dagens läge inte är något som erbjuds samt att det inte anses vara ekonomiskt hållbart att hantera styckegods på kombiterminal. Dock visade undersökningen att styckegodshantering på kombiterminal är en önskad tjänst från näringslivet då det anses vara ett miljövänligt transportsätt för gods, något som näringslivet värdesätter. För att klara av denna typ av hantering och transport krävs mer forskning, bättre samarbete mellan den privata och offentliga sektorn samt infrastrukturella förändringar.

Syftet med studien är att undersöka om besluten gällande anställning, utifrån arbetsmetoden kompetensbaserad rekrytering, är rationella. Studien ska bidra till en förståelse kring hur beslut fattas ur ett sociologiskt perspektiv för att kunna utläsa strukturella faktorer. Studien är kvalitativ och data har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sju personer som arbetar med rekrytering och har tolkats genom en hermeneutisk ansats. Den hermeneutiska ansatsen innebär att vi genom respondenternas uppfattningar kring ämnet försöker skapa en förståelse. Resultatet av studien visar att rekryterarna applicerar en kompetensbaserad metod i deras rekrytering i olika utsträckning.   Majoriteten av respondenterna uppfattar att kompetensbaserad intervjumetodik bidrar till ett tydligt ramverk men framhåller betydelsen av att ställa följdfrågor för att skapa ett öppet samtal med kandidaten. Enligt rekryterarna bidrar kompetensbaserad intervjuteknik till objektivitet och är ett verktyg för att motverka att ”magkänslan” får påverka beslut för anställning. Majoriteten av respondenterna lyfter att det är de ansvariga cheferna som har mandat att anställa. Vägen mot beslutet såg olika ut beroende på hur stor delaktighet cheferna har i rekryteringsprocessen. Avslutningsvis visar studiens resultat på att besluten inte kan fattas rationellt fullt ut då den mänskliga faktorn influerar beslutet. För att handla rationellt enligt den strikta betydelsen av begreppet behövs tillgång till information om samtliga alternativ där valet grundar sig i att välja det som är mest lönsamt. I denna studie framkommer det att vad som är mest lönsamt för en rekrytering beror på den enskilda organisationens behov, kultur och värderingar. Det är komplext att kalkylera exakt hur individer kommer att prestera i framtida arbetssituationer grundat på personlighet och kompetenser. Därför blir det problematiskt att fatta rationella beslut, eftersom att besluten inte baseras på fullständig information.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett uppdrag från Christina Innala vid Örebropolisen undersöka huruvida det går att utläsa beteendemönster hos svenska mordbrännare som kan ligga till grund för vidare geografiska analyser. I uppsatsen kommer vi att se närmre på mordbrännare och geografisk profilering utifrån svenska förhållanden. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av domslut gällande mordbränder och dessa analyseras och kategoriseras. De domslut som i materialet har omfattat seriemordbrännare har analyserats utifrån geografisk profilering med hjälp av mjukvaran GeoProfile. Detta för att undersöka hur brottplatser förhåller sig till fasta punkter för svenska seriemordbrännare.Sammanfattningsvis kan man utifrån vårt material identifiera sex stycken kategorier av mordbrännare. Dessa kategorier stämmer överrens med tidigare forskning. Utifrån våra geografiska profileringar kan man dra slutsatsen att seriemordbrännare tenderar att anlägga sina bränder i anslutning till en eller flera fasta punkter. Den svenska mordbrännaren är alltså inte en irrationell individ som slumpmässigt och oberäkneligt anlägger bränder. Bränderna tenderar ofta att uppstå inom en gärningsmans rutinaktivitetsområde, det vill säga att gärningsmannen vanligtvis begår brott i områden som denne känner till. / As an a assignment from Christina Innala at the police in Örebro, this paper aims to investigate whether it is possible to discern behavioral patterns of Swedish arsonists as a point of departure for further spatial analysis. In this paper geographic profiling based on Swedish conditions will be studied. The material that is the basis for the essay consists of judicial decisions regarding arson and these will be analyzed and categorized. The judicial decisions that in the material has included serial arsonists has been analyzed based on geographic profiling using the software GeoProfile. We want to examine wheatear crime scenes are related to anchor-points for Swedish serial arsonists.In summary, based on our material we were able to identify six categories of arsonists. These categories match those of previous research. Based on our geographic profiling it can be concluded that the serial arsonists tend to set their fires in connection with one or more anchor-points. The Swedish arsonist is not an irrational individual that randomly and unpredictably set fires. Fires tend to occur within a criminals routine activity area, in other words the offender usually commits the offense in areas that is known for him/her.

In a representative democracy, voting in the general elections is a democratic right and turnout is an important indicator of whether the democratic system is doing well or whether there is a distrust of a political system. Sweden generally has a high voter turnout in the general elections, but Haparanda municipality stands out with by far the lowest voter turnout in the country. A low turnout in the general elections can lead to poorer representativeness and lead to legitimacy problems for political decision-making. The essay examines known contextual factors that, ac- cording to election research, explain low turnout in Haparanda. Furthermore, a comparison is made with Norrbotten's municipalities and Swedish border municipalities with the aim of find- ing if there is any clear indicator that can explain the low turnout. The comparison shows that Haparanda has one of the lowest average disposable incomes and a clearly higher proportion of foreign-born citizens than the other compared municipalities. Therefore, a comparison is also made of the voter turnout between Haparanda and other municipalities with an equal proportion of foreign born. The two indicators foreign-born citizens and disposable income are contextual factors that, according to previous research, affect voter turnout in a negative direction and that give Haparanda an uphill battle in the coming election year unless targeted investments are made to increase voter turnout in the municipality with Sweden's lowest voter turnout. / I en representativ demokrati är röstning i de allmänna valen en demokratisk rättighet och val- deltagande en viktig indikator för huruvida det demokratiska systemet mår bra eller om det förekommer en misstro till ett politiskt system. Sverige har generellt ett högt valdeltagande i de allmänna valen, men Haparanda kommun utmärker sig med det i särklass lägsta valdeltagandet i landet. Ett lågt deltagande i de allmänna valen kan leda till sämre representativitet och leda till legitimitetsproblem för politiskt beslutsfattande. I uppsatsen undersöks kända kontextuella faktorer som enligt valforskningen förklarar lågt valdeltagande i Haparanda. Vidare görs en jämförelse med Norrbottens kommuner och svenska gränskommuner med syfte att finna om det förekommer någon tydlig indikator som kan förklara det låga valdeltagandet. Jämförelsen visar att Haparanda har en av de lägsta disponibla medelinkomsterna och en klart högre andel utrikes födda medborgare än övriga jämförda kommuner. Därför görs även en jämförelse mel- lan valdeltagandet i Haparanda och andra kommuner med lika stor andel utrikes födda. De två indikatorerna utrikes födda och disponibel inkomst är kontextuella faktorer som enligt tidigare forskning påverkar valdeltagande i negativ riktning och som ger Haparanda en uppförsbacke till kommande valår om inte riktade satsningar görs för att öka valdeltagandet i kommunen med Sveriges lägsta valdeltagande.