Denna kvantitativa studie undersökte om det var möjligt att kategorisera mordbrännares aggression som instrumentell eller reaktiv utifrån Cornells (1996) kodningsguide. Det huvudsakliga syftet med studien var att tillföra en förståelse om hur teorin gällande reaktivt och instrumentell aggression kan tillämpas när det gäller mordbrännare, och därmed även förhoppningsvis utöka användningsområdet för teorin. Studien bygger på 87 fällande domar från Sveriges hovrätter där gärningspersonerna blivit dömda för försök till mordbrand, mordbrand alternativt till grov mordbrand mellan år 2017-2018 från två av hovrätterna och mellan 2016-2018 från fyra av hovrätterna. Domarna bedömdes av två oberoende bedömare, tillika författarna av denna studie. Med en hög interbedömarreliabilitet visade resultatet av undersökningen att det var möjligt att skilja reaktiva gärningspersoner från instrumentella. Variablerna planering och målinriktning förekom i större utsträckning hos de gärningspersoner som klassades som instrumentella, medan variablerna provokation och känslomässig upphetsning oftare förekom hos reaktiva gärningspersoner. Sambanden mellan variablerna omfattning, relation samt ställning i skuldfrågan och typ av aggression var däremot ej signifikanta. Vidare implikationer av studien visar ett utökat användningsområde för Cornells (1996) kodningsguide, men att det finns skäl till att kritisera den dikotoma klassificeringen. Ett alternativ kan vara att utöka klassificeringen, alternativt att för just mordbrännare använda sig av Canter och Fritzons (1998) kodningsguide som är speciellt framtagen för mordbrännare, men har vissa likheter med Cornells (1996).

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett uppdrag från Christina Innala vid Örebropolisen undersöka huruvida det går att utläsa beteendemönster hos svenska mordbrännare som kan ligga till grund för vidare geografiska analyser. I uppsatsen kommer vi att se närmre på mordbrännare och geografisk profilering utifrån svenska förhållanden. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av domslut gällande mordbränder och dessa analyseras och kategoriseras. De domslut som i materialet har omfattat seriemordbrännare har analyserats utifrån geografisk profilering med hjälp av mjukvaran GeoProfile. Detta för att undersöka hur brottplatser förhåller sig till fasta punkter för svenska seriemordbrännare.Sammanfattningsvis kan man utifrån vårt material identifiera sex stycken kategorier av mordbrännare. Dessa kategorier stämmer överrens med tidigare forskning. Utifrån våra geografiska profileringar kan man dra slutsatsen att seriemordbrännare tenderar att anlägga sina bränder i anslutning till en eller flera fasta punkter. Den svenska mordbrännaren är alltså inte en irrationell individ som slumpmässigt och oberäkneligt anlägger bränder. Bränderna tenderar ofta att uppstå inom en gärningsmans rutinaktivitetsområde, det vill säga att gärningsmannen vanligtvis begår brott i områden som denne känner till. / As an a assignment from Christina Innala at the police in Örebro, this paper aims to investigate whether it is possible to discern behavioral patterns of Swedish arsonists as a point of departure for further spatial analysis. In this paper geographic profiling based on Swedish conditions will be studied. The material that is the basis for the essay consists of judicial decisions regarding arson and these will be analyzed and categorized. The judicial decisions that in the material has included serial arsonists has been analyzed based on geographic profiling using the software GeoProfile. We want to examine wheatear crime scenes are related to anchor-points for Swedish serial arsonists.In summary, based on our material we were able to identify six categories of arsonists. These categories match those of previous research. Based on our geographic profiling it can be concluded that the serial arsonists tend to set their fires in connection with one or more anchor-points. The Swedish arsonist is not an irrational individual that randomly and unpredictably set fires. Fires tend to occur within a criminals routine activity area, in other words the offender usually commits the offense in areas that is known for him/her.