Sammanfattning Datum: 2011-01-14 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Damir Foric, Robert Medvegy, Sebastian Silva Handledare: Lennart Bogg Titel: Personalliggaren - Ett effektivt kontrollverktyg mot svartarbete inom restaurangbranschen? Nyckelord: Ekonomisk brottslighet, personalliggaren, svartarbete, rutinaktivitetsteorin. Problemformulering: Vad anser ekobrottsbekämpande myndigheter om personalliggarens effekt mot svart arbetskraft i restaurangbranschen? Vad anser två anonyma restaurangägare om personalliggarens effekt mot svart arbetskraft i restaurangbranschen? Vilka faktorer påverkar ekonomisk brottslighet? Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra ekobrottsbekämpande myndigheters, en företagsrevisors, och två anonyma restaurangägares åsikter om personalliggarens effekt på svart arbetskraft och sedan styrka dessa åsikter med teoretiska faktorer som påverkar ekonomisk brottslighet. Metod: Studiens syfte och problemformulering besvaras genom en kvalitativ ansats. I studien intervjuas restauranger och berörda myndigheter som har en koppling till personalliggaren och ekonomisk brottslighet. Eftersom ämnet är relativt outforskat sedan tidigare så lämpar sig en explorativ undersökning för denna studie. Referensramen och empirin analyseras för att sedan mynna ut i en slutsats som ska kunna besvara problemformuleringen. Resultat: Studien visar att samtliga respondenter är eniga om att personalliggaren fått en viss positiv effekt mot svart arbetskraft inom restaurangbranschen. Myndigheterna har infört personalliggaren som delvis skulle stoppa, eller försvåra för restauranger att utnyttja svart arbetskraft. Restaurangägarna har redan hittat metoder för att gå runt den. Flera delar av rutinaktivitetsteorin styrks i studien. Brist på effektiv kontroll, normer och värderingar, tillfällesstrukturen samt den ekonomiska, politiska och tekniska utvecklingen är orsaker till att ekonomiska brott begås. / Abstract Date: 2011-01-14 Level: Bachelor thesis in business administration, 15 credits Authors: Damir Foric, Robert Medvegy, Sebastian Silva Tutor: Lennart Bogg Title: Personnel ledger - An effective control tool against illegal work in the catering industry? Keywords: Economic crime, personnel ledger, illegal work, routine activity theory. Problem: What is the economic crime enforcement officials’ opinion about the personnel ledger’s effect against illegal labor force in the catering industry? What are the two anonymous restaurant owners’ opinions about the personnel ledger’s effect on illegal labor in the catering industry? Which factors effect economic crimes? Purpose: The purpose of this study is to compare the economic crime enforcement authorities, a company auditor, and two anonymous restaurant owners’ opinion of the personnel ledger’s effect on illegal workforce and then strength these opinions with theoretical factors affecting economic crime. Method: The aim of the study and the problem is answered by a qualitative approach. In the study restaurants and concerned authorities that have a connection to the personnel ledger and financial crime are interviewed. Since the topic is relatively unexplored, an exploratory investigation is suitable. The framework and empiric information are analyzed and then lead to a conclusion that will answer the problem statement. Results: The study shows that all respondents agree that the personnel ledger had some positive effect on illegal workforce in the catering industry. The authorities have introduced the personnel ledger which partly would stop or impede illegal workers. The restaurant owners have already found ways to bypass it. Several aspects of the routine activity theory are confirmed in the study. Lack of effective controls, standards and values, opportunity structure and the economic, political and technological developments are reasons that economic crimes are committed.

Föreliggande studie har undersökt oro över att utsättas för hot om våld samt överfall eller misshandel hos yrkesgruppen ordningsvakter, genom den kriminologiska teorin om rutinaktivitet. Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan respondenternas upplevda oro över att utsättas för hot om våld samt överfall/misshandel och grad av exponering, attraktivitet som lämpligt offer samt avsaknad av kapabla väktare. Studiens underlag bestod av en webbenkät som distribuerats genom sociala medier till yrkesgruppen ordningsvakter. 378 verksamma ordningsvakter ingick i det slutgiltiga urvalet. Underlaget analyserades genom logistisk regressionsanalys samt bivariata analyser. Resultaten visade att hög exponering samt avsaknad av kapabla väktare är starka prediktorer för oro över att utsättas för hot om våld samt överfall/misshandel. Dock förkastades hypotesen att attraktivitet som lämpligt offer är en prediktor för upplevd oro. Tidigare utsatthet för brott i arbetet utgjorde tillsammans med exponering och avsaknad av kapabla väktare en lämplig förklaringsmodell för upplevd oro bland ordningsvakterna. Slutsatsen blev att det finns en utbredd oro bland ordningsvakter att utsättas för hot om våld samt överfall/misshandel, dock kan rutinaktivitetsteorin som enskild modell inte förklara den upplevda oron. / This study examines the feeling of anxiety about becoming a victim of threat of physical violence or assault in the workplace. The study focuses on people working as security guards. The purpose of the study was to examine if there is a connection between the feeling of anxiety and the elements of the routine activity theory. The samples of participants were collected by social media, where web-based surveys were published. The final sample consisted of 378 participants. The analysis consisted of a binary logistic regression and bivariate analysis. The results of the study showed that exposure and the absence of capable guards are strong predictors of the feeling of anxiety. By the results of the analysis there was no strong evidence that the feeling of anxiety and attractiveness have a connection. The study showed that earlier victimization in the workplace can be a possible predictor of anxiety. In conclusion there is a widespread feeling of anxiety amongst security guards, however the routin activity theory can not explain the whole spectra of this problem.

No description available.

No description available.

Hot mot anställda inom polisen är ett arbetsmiljöproblem som riskerar att leda till negativa konsekvenser, både för den som blir utsatt och för verksamheten. Att kartlägga fenomenet och utifrån detta ge de anställda förutsättningarna att kunna hantera utsattheten är därför viktigt. Syftet med denna studie var att undersöka aspekter kring de allvarliga hot, och dess konsekvenser, som personal anställd vid Polismyndigheten i Västerbotten blivit utsatt för. En webbaserad enkät distribuerades till alla anställda inom verksamheten (n=616), och datamaterialet analyserades genom χ², oberoende t-test och envägs ANOVA. Resultatet visade att upp till var femte anställd hade blivit utsatt för allvarliga hot under det senaste året och att risken för att drabbas varierade mellan personalgrupper. De allvarliga hoten hade lett till negativa konsekvenser, både för de anställdas privatliv och för deras hälsa samt för yrkesutövningen. Respondenterna uttryckte en inacceptans mot hot i tjänsten och en frustration gentemot rättssystemets hantering av dessa ärenden. Utsattheten tolkades utifrån rutinaktivitetsteorins princip om brottsutsatthet i proportion till närvaro i högriskkontexter och de upplevda konsekvenserna analyserades utifrån theory of shattered assumptions och användandet av undvikande copingstrategier. Förebyggande arbete i form av utbildning, samt hjälp och stöd för den som utsatts är viktigt, och eventuell problematik kring hjälpsökande beteende inom polisorganisation belyses. De förvärvade kunskaperna utgör en del i underlaget som fordras för att det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska bli framgångsrikt, och kan bidra till att utveckla arbetsmetoderna för att hantera allvarliga hot mot anställda.

Hot mot anställda inom polisen är ett arbetsmiljöproblem som riskerar att leda till negativa konsekvenser, både för den som blir utsatt och för verksamheten. Att kartlägga fenomenet och utifrån detta ge de anställda förutsättningarna att kunna hantera utsattheten är därför viktigt. Syftet med denna studie var att undersöka aspekter kring de allvarliga hot, och dess konsekvenser, som personal anställd vid Polismyndigheten i Västerbotten blivit utsatt för. En webbaserad enkät distribuerades till alla anställda inom verksamheten och datamaterialet (n = 330) analyserades genom χ², oberoende t-test och envägs ANOVA. Resultatet visade att upp till var femte anställd hade blivit utsatt för allvarliga hot under det senaste året och att risken för att drabbas varierade mellan personalgrupper. De allvarliga hoten hade lett till negativa konsekvenser, både för de anställdas privatliv och för deras hälsa samt för yrkesutövningen. Respondenterna uttryckte en inacceptans mot hot i tjänsten och en frustration gentemot rättssystemets hantering av dessa ärenden. Utsattheten tolkades utifrån rutinaktivitetsteorins princip om brottsutsatthet i proportion till närvaro i högriskkontexter och de upplevda konsekvenserna analyserades utifrån theory of shattered assumptions och användandet av undvikande copingstrategier. Förebyggande arbete i form av utbildning, samt hjälp och stöd för den som utsatts är viktigt, och eventuell problematik kring hjälpsökande beteende inom polisorganisation belyses. De förvärvade kunskaperna utgör en del i underlaget som fordras för att det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska bli framgångsrikt, och kan bidra till att utveckla arbetsmetoderna för att hantera allvarliga hot mot anställda.

Denna studie har valt att specifikt rikta fokus mot kortbedrägeriernas utveckling i Sverige, eftersom denna typ av brottslighet har ökat lavinartat på senare tid. För att komma i kontakt med och erhålla olika perspektiv från centrala svenska organisationer har snöbollsmetoden och maximal variation tillämpats som urvalsmetoder. Syftet med uppsatsen var att utifrån rutinaktivitetsteorin redogöra för och analysera centrala aktörers arbete med brottspreventiva åtgärder av kortbedrägerier, genom att tillämpa en deduktiv innehållsanalys. För att uppfylla syftet utforskades först kortbedrägeriernas utveckling och uppkomst. Sedan, beskrev tjänstemännen från de olika centrala aktörerna gärningspersonernas tillvägagångsätt och deras bakomliggande drivkrafter. Vidare redogjorde tjänstemännen för att de flesta i samhället var utsatta, även om vissa grupper var utsatta i större utsträckning. Även hur dessa individer kunde reducera utsattheten, beskrevs. Bland annat betonade tjänstemännen vikten av personligt ansvar, ökad riskmedvetenhet och mindre risktagande. Avslutningsvis, redogjorde tjänstemännen för hur deras organisation agerade kapabla väktare; samt hur dessa upptäckte- och förebyggde kortbedrägerier. Framförallt beskrev tjänstemännen från bankerna att deras organisation använde olika programmerade data-tekniker för att upptäcka potentiella kortbedrägerier, medan tjänstemän som representerade större företag i Sverige istället betonade vikten av spårbarhet. När det kommer till förebyggande åtgärder olika företag, banker och polisens bedrägericenter vidtog beskrevs förmedlandet av information som en väsentlig skyddande faktor. Även olika tekniska säkerhetslösningar beskrevs som skyddande faktorer mot kortbedrägerier. / <p>2017-07-24</p>

Personrån bland ungdomar har ökat de senaste åren i Sverige och en särskilt drabbad kommun är Haninge. Syftet med denna uppsats var att ur ett kriminologiskt perspektiv försöka belysa utvecklingen gällande ungdomsrånen i Haninge, vad som påverkat detta och vilka åtgärder som varit framgångsrika. Som teoretiskt ramverk användes rutinaktivitetsteorin. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom lokalpolisområdet och kommunen, som på olika sätt arbetar mot ungdomsrånen. Utifrån det empiriska materialet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att ökningen verkar ha drivits på av en mindre grupp motiverade förövare bestående av unga och mycket brottsaktiva pojkar, som sett andra ungdomar och deras ägodelar som lämpliga objekt. Samverkan mellan polis och kommun tillsammans med riktade insatser mot dessa individer och brottsdrabbade platser ses som framgångsrikt.

Under åren 2014 och 2015 har det skett en omfattande ökning av skolinbrotten iLunds kommun. Polisen efterfrågar mer information och rekommendationer föratt komma närmare en lösning på problemet. Fokus för studien är att bistå poliseni det förebyggande arbetet genom en kartläggning av skolinbrotten. Genom attanvända rutinaktivitetsteorin kompletterad med teorin om rationella val somteoretisk referensram urskiljer undersökningen mönster, likheter och skillnaderbland skolinbrotten. Då ett syfte är att ge förslag på åtgärder presenteras ocksåtidigare forskning och litteratur.Genom att utgå från anmälningar om skolinbrott genomförs statistiska analyser.Resultatet visar bland annat att skolor är särskilt utsatta under vissa tider, dagaroch månader. Resultatet visar även att vissa områden är mer utsatta än andra ochvissa skolor blir upprepat utsatta. I diskussionen redogörs det för tre typer avinbrott som går att urskilja i resultatet: inbrott som begås av områdesmedvetnaungdomar utan särskilda motiv att stjäla något, professionellt utförda inbrott däromfattande elektronik tillgrips och inte lika omfattande inbrott därgärningspersonerna erhåller mindre stöldgods än de professionella inbrottstjuvarna.Olika åtgärder krävs för inbrottstyper med olika gärningspersoner. I defall där ungdomar begår inbrotten kan avskräckande effekter fungera mer effektivtän då professionella inbrottstjuvar begår inbrotten. Samverkan mellan skola ochpolis är viktigt och det är centralt att skolan utbildas i vilka åtgärder som ärlämpliga. Åtgärderna måste anpassas till den lokala kontexten och utvärderas.Förslagsvis bör en mer ingående analys göras kring de skolor som är särskiltutsatta och som utsätts upprepade gånger. Studien påvisar vikten av att riktaåtgärderna mot upprepat utsatta skolor och att omedelbart vidta åtgärder. / Between 2014 and 2015, school burglaries have increased in the municipality ofLund. The local police are searching for more information and recommendationsto achieve a solution to this problem. The focus for this study is a crime-mappinganalysis to help the local police force in their crime prevention strategies. Thisanalysis will distinguish patterns, similarities and differences in the burglaries,using as its theoretical basis the routine activity approach complemented with thetheory of rational choice. The study will also propose effective interventions; inconnection with these, previous research and literature is presented.By analyzing police reports a statistical analysis is done. The result shows thatschools are particularly vulnerable for burglary at certain times, days and months.Some geographical areas are more vulnerable than others; nevertheless someschools are repeated victimized. In the discussion of the results three types ofburglaries are presented: burglaries committed by youths that are aware of thearea and are primarily not motivated by steeling; professional burglaries wherelarge amounts of electronic goods is taken; and burglaries that are not as extensivethan the professional burglaries and the burglars obtain a smaller amount ofgoods. Some types of burglary are more frequent than others and differentstrategies are needed to analyze these. In the cases where youths are committingthe burglaries, deterrent effects can be more effective than if the sameinterventions were to target professional burglars. Partnership between the schoolsand the local police is important and it is central that the school is educated onwhich interventions are necessary. The intervention must be modified to the localcontext and be evaluated. Some schools are especially vulnerable and repeatedlyvictimized. More detailed analysis is needed for these schools. The study showsthe importance of focusing on repeatedly victimized properties and ofimplementing interventions immediately.

Syftet med studien är att studera vilka effekter kameraövervakning har på brottsligheten i Landskrona. Dels undersöka effekterna på brottsligheten i ett område när kameraövervakning har avbrutits (kameraområde (1)) och dels undersöka effekterna på brottsligheten i ett mindre område (kameraområde (2)) i Landskrona där det fortfarande pågår övervakning. Efter att övervakningskamerorna stängdes av i kameraområde (1) minskade brottsanmälningarna. Dock skedde det en generell minskning i hela Landskrona när hänsyn tas till kontrollområden under samma period. Våldsbrott tycks inte påverkas av kameraövervakning vare sig de är påslagna eller inte. En förklaring kan vara att kameraövervakning som en kapabel väktare kanske inte har den avskräckande effekten på gärningsmannens beslutsprocess i övervägandet att begå ett våldsbrott eller inte. Rån och stölder, låg kvar på samma nivå i kameraområde (1) medan de minskade i resten av Landskrona. Tidigare forskning visar att dessa brott kan påverkas av kameraövervakning vilket motsatsvis kan innebära att dessa brott ökar när kapabla väktare i form av övervakningskameror stängs av. I kameraområde (2) minskade brotten kraftigt det första året. Minskningen är även större än i resten av Landskrona. Dock ökar brotten något igen under resten av undersökningsperioden vilket kan tyda på att kameraövervakning, som situationell preventionsåtgärd, har en viss effekt inledningsvis men matts av något när nyheten om kameraövervakning har sjunkit in. Det är viktigt att bilderna används och det blir allmänt känt att bilderna hjälper polisen att lösa brott.