This study aims to investigate how physical planning can prevent crime and increase safety in an urban environment, with the theoretical starting point in Crime prevention through environmental design, CPTED, and the Vivalla area. Vivalla is located in Örebro and was chosen because it is a particularly vulnerable area. The district is under reconstruction with a completely renovated quarter, Visgatan. The questions and purpose are fulfilled through a literature study and document study supplemented with an interview and a location observation. The interview was held in place at Örebro Bostäder's office and the interviewees were the company's district manager and a project developer. The theoretical part of the report aims to provide an understanding of how safety, security and crime are connected to the physical urban environment. Also how planners can make use of different theories and apply these in practice to achieve as safe and secure an environment as possible. The results of the study show that the project did not follow any theoretical model in terms of physical design, but that several of the CPTED-principles can still be connected to the reconstruction of Vivalla. The analysis chapter describes how the principles have been implemented and to what extent. The case study leads to the conclusion that the safety on Visgatan has increased after the redevelopment and there are fewer crimes on Visgatan than the rest of Vivalla, which could potentially be due to the measures taken during the redevelopment. / Detta arbete syftar till att undersöka hur den fysiska planeringen kan förebygga brott och öka tryggheten i en stadsmiljö, med teoretiska utgångspunkten i Crime Prevention through environmental design, CPTED, och området Vivalla. Vivalla ligger i Örebro och valdes på grund av att det är ett särskilt utsatt område. Stadsdelen är under ombyggnation med ett färdigrenoverat kvarter, Visgatan. Frågeställningarna och syftet uppfylls genom en litteraturstudie och dokumentstudie kompletterat med en intervju och ett platsbesök. Intervjun hölls på plats på Örebro Bostäders kontor och de som intervjuades var bolagets distriktschef och en projektutvecklare.  Rapportens teoridel syftar till att ge en förståelse kring hur trygghet, säkerhet och brottslighet hänger ihop med den fysiska stadsmiljön. Även hur planerare kan ha användning av olika teorier och tillämpa dessa i praktiken för att uppnå en så trygg och säker miljö som möjligt. Studiens resultat visar att projektet inte följt någon teoretisk modell vad gäller fysisk utformning, men att flera av CPTED-principerna ändå går att koppla till ombyggnationen av Vivalla. Analysavsnittet redogör hur principerna har implementerats och i vilken utsträckning. Fallstudien leder fram till slutsatsen att tryggheten på Visgatan har ökat efter ombyggnationen och det sker färre brott på Visgatan än övriga Vivalla, vilket potentiellt skulle kunna bero på åtgärderna som vidtagits under ombyggnationen.

Det pågår många brottsförebyggande arbeten idag i Sverige och dessa sker oftast genom sociala insatser, men det är allt för få satsningar som avser den fysiska miljön. Den påverkar oss människor mer än vad vi tror. Syftet med denna studie är att göra en systematisk analys av den fysiska miljön i tre särskilt utsatta områden och undersöka hur dessa miljöer kan skapa brottsmöjligheter. Områdena Bergsjön, Rinkeby och Vivalla undersöks i denna rapport, dessa är valda till särskilt utsatta områden och där finns en rådande problematik och även en högre koncentration av kriminella (Polisen, 2017). Fakta och teorier som bland annat rutinaktivitetsteorin, CPTED och Jane Jacobs stadsplaneringsidéer behandlas i studiens bakgrund. Likheterna mellan områdenas fysiska miljöer sammanställs genom kartjämförelser, platsanalyser och intervjuer.    Metoden visade att trafiksepareringen hade skapat många mörka gångtunnlar in till områdena som skapade oattraktiva och otrygga inträden. Att områdena var bilfria ledde ytterligare till att många ställen blev ödsliga, obevakade och otrygga. Områdenas byggnader var vidare inte varierade och det kunde förekomma flera likadana hus bredvid varandra, till och med över hela områden. För en brottsling är det enklare att begå brott i en enkel detaljfattig miljö, eftersom det då är färre saker att hålla koll på och det blir mycket enklare att begå brottet när övriga människor inte ser sig omkring sig. En annan likhet var gatustrukturen, till exempel hade de tre områdena återvändsgator som inte sammanvävde vägarna med varandra. Detta bidrog till segregerade områden och svårigheter för polisen att komma fram och utföra sina insatser på ett effektivt sätt. Även byggnadernas placering mot gatan påverkade huruvida det skapades naturlig övervakning som kunde motverka brottslighet. Därmed blev slutsatsen att likheterna i den fysiska miljön mellan de tre områdena kan underlätta möjligheterna för att begå brott. / There is many jobs today in Sweden for crime prevention and these happen often through social efforts, but there is way too few of these for the physical environment that actually affects us more than we think they do. The purpose with this study is to make a systematical analysis of the physical environment in three deprives areas and examine if these environments can create crime opportunities. The chosen places are Bergsjön, Rinkeby and Vivalla with current problematic and high crime concentration (Polisen, 2017). Fact and theories such as the Routine Activity Theory, CPTED and Jane Jacobs’s urban ideas is treated in the study’s background. Similarities between the areas physical environment is compiled through map comparisons, place analysis and interviews.   The methods result showed that the traffic separation created many dark tunnels into the areas, which caused unattractive and insecure entries. The buildings in the areas were also not varied and there could be a several of similar houses next to each other or over the whole field. It can be easier for a criminal to commit crimes in a simple surrounding without details, because it is fewer things to keep track of and it becomes much easier to commit the crime when people doesn’t look around themselves. Another similarity was the street structures, for example the three areas had blind alleys that didn't interweave the streets with each other. This contributed to segregated areas and difficulties for the police to arrive and perform their efforts effectively. Even the buildings placement to the street affected whether they had a natural surveillance that could prevent crime. This concluded that the physical environment in these three deprived areas can affect the emergence of crime.