Denna litteraturstudie undersöker möjligheten till att genom byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder minska kriminalitet. Studiens huvudsakliga frågeställning är (1) ”Går det bygga bort brott?”, därefter (2) vilken åtgärd som visat sig mest effektiv. Studien undersöker även vilka åtgärder som rekommenderas i Sverige och varför. Resultaten visar olika forskares övertygelse på att byggnadsmässiga åtgärder fungerar. Den åtgärd som dels rekommenderas och även visat sig mest effektiv är att öka visibiliteten i bostadsområden. Inom områden ökad visibilitet ryms ett flertal olika åtgärder som gynnar visibiliteten, men det är begreppet ökad visibilitet som ses som den enskilt mest effektiva åtgärden. Ökad visibilitet genom att exempelvis ta bort skymmande buskage och murar leder till dels en större medvetenhet om vilka som rör sig i området och vilka som bör röra sig i området. Man lär sig vilka som är ens grannar och på så sätt ökas också den sociala kontrollen. Avslutningsvis förs en kortare diskussion om möjligheten att tillämpa byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder som social brottsprevention.

Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och ämnar ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Syftet med studien är att undersöka butikspersonals trygghet, tillit, rädsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av statistik från Polismyndigheten i Karlskrona och en enkätundersökning. Studiens enkät innehåller 21 frågor och följande sju ämnesområden: bakgrundsfakta, trygghet och konkret otrygghet, rädslan över att utsättas för brott, oron över att utsättas för brott, utsatthet för brott, problem i gallerian samt anmälningsbenägenheten och frågor om polisens agerande. Frågorna är även utvalda utifrån den tidigare empiriska forskningen och i enlighet med de faktorer som påverkar människors trygghet. Det totala antalet enkäter som besvaras är 70, vilket ger en svarsfrekvens på drygt 49 %.I enkätundersökningen undersöks exempelvis hur stor andel av butikspersonalen som känner trygghet i gallerian samt när och var respondenterna känner mest oro. Dessutom undersöks rädslan och oron över att utsättas för brott samt utsattheten för hot och våld. Trots att den internationella forskningen är inkonsekvent bör Karlskronapolisen och Securitas se över möjligheten till fler och synliga fotpatrullerande poliser/väktare/ordningsvakter i gallerian. Butikspersonalen bör även genomföra olika personalutbildningar. Dessa kan innefatta säkerhet, hot, våld, rån eller stöldförebyggande åtgärder. / This essay is written as an assignment of the Police Authority in Karlskrona and intends to be the basis for their future crime prevention and security-building work. The purpose of this study is to examine the store staffs security, trust, fear, vulnerability, worries about crime and police conduct. The material that forms the basis of this essay consists of statistics from the Police Department in Karlskrona and a questionnaire survey. The study's questionnaire contains of 21 questions and following some different areas: background information, security and concrete insecurity, the fear of being exposed to crime, concern about being exposed to crime, victimization, problems in the mall as well as propensity and questions about police conduct. Questions are also selected on the basis of previous empirical research and in accordance with the factors that affect people's safety. The total number of questionnaires answered is 70, which gives a response rate of over 49 %.The survey investigated, for example, the proportion of shop staff that feels safe in the mall as well as when and where respondents feel most concern. Additionally examines fear and concern about being exposed to crime and vulnerability to threats and violence. Although international research is inconsistent should Karlskrona Police and Securitas reviewing the possibility of more and visible police officers/security officers/stewards in the mall. The staff should also accomplish various educations. These may include safety, threats, violence, robbery or theft prevention.

I takt med denna ökade digitalisering visar statistik från bland annat Brottsförebyggande rådet och polisen att brotten i IT-miljön ökar, i synnerhet bedrägerier. Dessa bedrägerier är ett samhällsproblem och som behöver bekämpas.  Denna studie är en dokumentstudie i polisiärt arbete avseende digitala bedrägerier. Den ser på digitala bedrägeribrott utifrån rutinaktivitetsteorins brottstriangel i syfte att klargöra om de centrala begreppen är aktuella som kriminologisk förklaringsmodell i det proaktiva polisiära arbetet med digitala brott.   Studien kommer att se på domar i Hovrätten, specifikt digitala bedrägerier mellan 2020 och 2022, för att söka motiven till varför digitala bedrägerier sker. Det verkar som att bristen av kapabla väktare och lämpliga offer på nätet i hög grad utgör grunden för en motiverad gärningsperson att begå bedrägerier på internet.

Prostitution är ett komplext, världsomfattande samhällsproblem som kan leda till flertalet negativa konsekvenser för den utsatta. I Sverige har köp av sexuella tjänster varit kriminaliserat sedan år 1999 och den svenska regeringen lägger stor vikt vid bekämpandet av prostitution. Trots detta är prostitution ett utbrett problem i Sverige. Flertalet kartläggningar indikerar att fenomenet ökar, framförallt via internet, samt att det tycks gå ner i åldrarna. Tidigare forskning inom området visar att svårigheter med att motverka problemet bland annat beror teknologins framväxt, attityder och normer i samhället och brist på resurser inom rättsväsendet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka svårigheter med att förebygga prostitution ur yrkesverksammas perspektiv, samt vad som kan göras för att förbättra det förebyggande arbetet. Genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och en tillämpning av rutinaktivitetsteorin besvaras studiens frågeställningar. Resultatet visar att bristen på personal och kompetens, den ökade tillgängligheten via internet samt porrens påverkan på attityder och normer försvårar motverkandet av prostitution. Därtill visas att ytterligare åtgärder krävs, bland annat tidiga insatser gällande utbildning samt en omarbetning av sexköpslagen. / Prostitution is a complex, worldwide societal problem that can lead to several negative consequences for the victim. In Sweden, the purchase of sexual services has been criminalized since 1999, and the Swedish government allocates great importance to combat prostitution. Despite this, prostitution is a widespread problem in Sweden. Various studies indicate that the phenomenon is increasing, primarily via the internet, and that prostitution seems to be declining with age. Previous research in the field shows that difficulties in counteracting the problem are partly due to the development of technology, attitudes and norms in society and a lack of resources in the judicial system. The purpose of the present study is to investigate difficulties in preventing prostitution from the perspective of professionals, as well as what can be done to improve the preventive work. Through a qualitative method with semi-structured interviews and an application of the routine activity theory, the research questions are answered. The results show that the lack of personal with relevant skills, the increased accessibility via the internet and the impact of porn on attitudes and norms make it more difficult to counteract prostitution. In addition, it is shown that further measures are required, including early efforts regarding education and a adjustment of the Sex Purchase Act. / <p>2021-01-13</p>

Syftet med studien var att undersöka allmänhetens attityder kring fenomenet sugardejting samt undersöka om det finns attitydskillnader gällande rollerna inom sugardejting. Syftet var även att undersöka om ålder, kön eller utbildningsnivå har en inverkan på attitydernas riktning kring sugardejting. Den tidigare forskningen på fenomenet var gles och närliggande områden, prostitution och sexköp, utforskades således. Frågeställningarna undersöktes genom en enkät och analyserades med deskriptiv statistik samt tre modeller av multipla linjära regressionsanalyser. Resultatet visade att urvalet har en neutral attityd mot sugardejting som koncept, samt mot de båda aktörerna (sugarbabe och sugardaddy/mommy). Resultatet visade även att ålder har en betydande effekt på attityden.

Studiens syfte var att undersöka vilken betydelse införandet av grannsamverkan har på antalet bostadsinbrott. Den försökte även besvara vilka typer av åtgärder inom grannsamverkan som används samt likheter och skillnader mellan dessa, kopplat till områden i Södermalms stadsdelsområde. Ett matchat urval skapades varpå data insamlades genom strukturerade intervjuer med ombudsmän för grannsamverkan. I resultatet framställdes hur nivåerna över bostadsinbrott såg ut fem år innan-, samt ett till fem år efter, grannsamverkan implementerats. Materialet analyserades genom komparativ analys, varpå slutsatserna drogs att åtgärder som främst används var skyltning, säkerhetsdörrar, god belysning, god kontakt med boende i området, koll när granne reser bort samt uppmärksamhet på misstänkta i området. Skillnader och likheter mellan använda åtgärder fanns, vilket gör att generella slutsatser kring skillnader och likheter inte går att dra då inga områden är identiska. Gällande införande av grannsamverkan och dess betydelse för bostadsinbrott är resultaten tvetydiga då det skiljer sig hos områdena. / The aim of this study was to examine if the introduction of neighborhood watch affects the number of burglary. The questions asked were; which types of methods of neighborhood watch were used, and what kind of differences there were between selected areas in Södermalm, Stockholm. We created a matched sample of areas and contacted mediators of neighborhood watch in these areas. We conducted a quantitative study using structured interviews and presented data per burglary rates in the areas five years before and one to five years after neighborhood watch was implemented. The results were analyzed by comparative analysis and concluded that common methods of neighborhood watch were e.g. signage, security doors, good contacts between neighbors and attention to suspects in the area. The differences between the methods used means that general conclusions about differences and similarities cannot be concluded. The impact of neighborhood watch differed, and the results were ambiguous.

Syftet med studien var att generera en förståelse för hur polisens NOS-projekt kan verka brottsförebyggande. Vi undersökte även hundägare som är delaktiga i projektet och deras inställning till att uppmärksamma och förebygga brott. Studien grundar sig i teorin om neighborhood watch, med delar av teorin om social kontroll samt rutinaktivtetsteorin. Utifrån sex semistrukturerade intervjuer med deltagare från Nospatrullen fick vi en förståelse för hur NOS-projektet fungerar brottspreventivt genom hundägares förmåga att uppmärksamma avvikande aktiviteter i sitt lokalområde. Resultatet visade att samtliga intervjupersoner hade en positiv inställning till NOS-projektet vilket vi anser kan ha bidragit till projektets möjlighet till att förebygga brott. / The aim of this study was to form a understanding for how a project by the police, the Nos-project, may work to prevent crime. We also examined dog owners that are involved in the NOS-project and their attitude towards crime prevention. The study is based on the theory of neighborhood watch and features the theory of social control and the theory of routine activity. Through six semi structured interviews we learned how the NOS-project may prevent crime through dog owners’ observations of unusual activity in their district. The results also show how all our participants had a positive attitude towards the NOSproject which we regard likely contributes to the projects ability to prevent crime.

Studiens syfte har varit att undersöka hur brottsutsattheten hos taxiförare i Örnsköldsvik, Sundsvall, Hudiksvall och Gävle ser ut, att undersöka om situationella åtgärder kan tänkas minska risken för brottsutsatthet samt att få en inblick i taxiförarnas egna tankar kring hur risken för brottsutsatthet kan minskas. Detta har gjorts genom en enkätundersökning och materialet har analyserats genom univariat analys och innehållsanalys. Resultatet visar att brottsutsattheten skiljer sig mellan taxiförarna kopplat till ålder, kön, etnicitet och yrkeserfarenhet, att larm och kamera kan tänkas minska risken för brottsutsatthet samt att taxiförarna föreslår brottsförebyggande åtgärder såsom att installera övervakningskamera och att få utbildning i kundbemötande. De viktigaste slutsatserna som har dragits är att brottsutsatthet hos taxiförare fortfarande är ett problem och att säkerhetsåtgärder i form av larm och övervakningskamera samt utbildning i kundbemötande är önskvärt. / The purpose of this study has been to examine how the crime victimization among taxi drivers in Örnsköldsvik, Sundsvall, Hudiksvall and Gävle looks, to examine if situational measures conceivably reduce the risk of crime victimization and to get insight in what the taxi drives themselves think about how to reduce the risk of crime victimization. This has been examined through a questionnaire survey and the data has been analyzed through univariate analysis and content analysis. The results show that the crime victimization differs between the taxi drivers regarding age, sex, ethnicity and professional experience, that alarms and surveillance cameras conceivably reduce the risk of crime victimization, and that the taxi drivers suggest crime prevention measures such as installing surveillance cameras and education in customer service. The most important conclusions that have been drawn are that crime victimization among taxi drivers is still a problem and that safety measures in terms of alarms and surveillance cameras as well as education in customer service are desirable.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett uppdrag från Christina Innala vid Örebropolisen undersöka huruvida det går att utläsa beteendemönster hos svenska mordbrännare som kan ligga till grund för vidare geografiska analyser. I uppsatsen kommer vi att se närmre på mordbrännare och geografisk profilering utifrån svenska förhållanden. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av domslut gällande mordbränder och dessa analyseras och kategoriseras. De domslut som i materialet har omfattat seriemordbrännare har analyserats utifrån geografisk profilering med hjälp av mjukvaran GeoProfile. Detta för att undersöka hur brottplatser förhåller sig till fasta punkter för svenska seriemordbrännare.Sammanfattningsvis kan man utifrån vårt material identifiera sex stycken kategorier av mordbrännare. Dessa kategorier stämmer överrens med tidigare forskning. Utifrån våra geografiska profileringar kan man dra slutsatsen att seriemordbrännare tenderar att anlägga sina bränder i anslutning till en eller flera fasta punkter. Den svenska mordbrännaren är alltså inte en irrationell individ som slumpmässigt och oberäkneligt anlägger bränder. Bränderna tenderar ofta att uppstå inom en gärningsmans rutinaktivitetsområde, det vill säga att gärningsmannen vanligtvis begår brott i områden som denne känner till. / As an a assignment from Christina Innala at the police in Örebro, this paper aims to investigate whether it is possible to discern behavioral patterns of Swedish arsonists as a point of departure for further spatial analysis. In this paper geographic profiling based on Swedish conditions will be studied. The material that is the basis for the essay consists of judicial decisions regarding arson and these will be analyzed and categorized. The judicial decisions that in the material has included serial arsonists has been analyzed based on geographic profiling using the software GeoProfile. We want to examine wheatear crime scenes are related to anchor-points for Swedish serial arsonists.In summary, based on our material we were able to identify six categories of arsonists. These categories match those of previous research. Based on our geographic profiling it can be concluded that the serial arsonists tend to set their fires in connection with one or more anchor-points. The Swedish arsonist is not an irrational individual that randomly and unpredictably set fires. Fires tend to occur within a criminals routine activity area, in other words the offender usually commits the offense in areas that is known for him/her.

Studien syftar till att undersöka hur fyra respondenter beskriver att pengar tvättas i Sverige. Vidare syftar studien till att undersöka vilka möjligheter och svårigheter respondenterna upplever i deras arbete mot penningtvätt. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts där fyra respondenter har intervjuats. Respondenterna var vid intervjutillfällena verksamma vid Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket samt inom banksektorn. Intervjuerna har analyserats med analysmetoden tematisering. Studiens empiri tolkas med rutinaktivitetsteorin som utgår från att tre element behövs för att ett brott ska vara möjligt att begå. Studiens empiri antyder att penningtvätt i Sverige har påverkats av internetanvändningen och samhällets tekniska utveckling. Användningen av internet och annan teknik i penningtvättsprocessen har bidragit till möjligheten att spåra digitala transaktioner, vilket är viktigt i arbetet mot penningtvätt. Internet och teknikanvändningen har även bidragit till att det är enklare att överföra pengar, inte minst till andra länder, vilket kan försvåra respondenternas arbete mot penningtvätt. Utifrån den teoretiska tolkningen av empirin tvättas pengar då möjligheten finns. Den teoretiska tolkningen antyder även att pengar kan tvättas med hjälp av internet då det saknas kapabla väktare som hörhindrar att brottet begås. / The study aims to investigate how four respondents describe that money is laundered in Sweden. Furthermore, the study aims to investigate what opportunities and difficulties the respondents experience in their work against money laundering. A qualitative method with semi-structured interviews has been used where four respondents have been interviewed. During the interviews, the respondents were active at the Swedish Environmental Crime Agency, the Swedish Tax Agency and in the banking sector. The interviews were analyzed with the analysis method thematization. The empirical study is interpreted with the routine activity theory, which assumes that three elements are needed for a crime to be possible to commit. The empirical study suggests that money laundering in Sweden has been affected by internet use and society's technological development. The use of the internet and other technology in the money laundering process has contributed to the ability to track digital transactions, which is important in the work against money laundering. The Internet and the use of technology have also contributed to making it easier to transfer money, not least to other countries, which can make it difficult for respondents to work against money laundering. Based on the theoretical interpretation of the empirical data, money is laundered when the opportunity arises. The theoretical interpretation also suggests that money can be laundered with the help of the internet as there are no capable guards who prevent the crime from being committed.