Denna studie undersöker hur samverkan mellan socialförvaltningen och skolan fungerar i praktiken. Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns för samverkan mellan skolan och socialförvaltningen. Denna studie handlar om att undersöka vilka förutsättningar som finns för att samverka samt vilka problemområden som identifierades beträffande samverkan mellan dessa aktörer. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från socialförvaltningen och skolkuratorer i olika kommuner i Norrbottens län. Resultatet av intervjuerna visade på att samverkan mellan socialförvaltningen och skolan fungerar olika i de kommuner som deltog i studien. Resultatet visade att aktörerna är i behov att förstå varandras processer och uppdrag bättre för att samverkan ska utvecklas. Anledningen till att de behöver öka kunskapen om varandras arbetsprocesser är för att socialförvaltningen upplever att skolan inte tar vara på alla resurser som socialförvaltningen tillhandahåller. Möjligheten med samverkan mellan socialförvaltningen och skolan är att de får ta del av varandras kunskaper, samt att de kan komplettera varandras kompetenser för att skapa en bra förutsättning för en fungerande samverkan samt att de kan arbeta för att skapa en tryggare skolmiljö.

Prior studies have shown that individuals with experiences of child welfare interventions have high rates of adverse social and health outcomes. Yet little is known about whether they are disproportionately subjected to crime victimization. Using repeated cross-sectional data for 32,332 adolescents in Stockholm (of which around 1% is placed in family foster care), this study asks whether adolescents placed in family foster care have higher rates of crime victimization compared to same aged peers living in other family types. The aim is also to examine if this trend is the same for adolescents placed in family foster care over time.Results from gender stratified logistic regression analyses show that adolescents placed in family foster care have a higher risk of reporting various forms of crime victimization compared to adolescents living in intact families. The differences were less pronounced when compared to adolescents living in single parent families. With the exception of having experienced severe threats, where they show an increase in risk over time, results from interaction analyses suggest that adolescents in family foster care generally follow the same decreasing trend as their peers living in other family types. Implications for research, policy and practice are discussed.

Syftet med denna studie var att titta på kriminalitet, brottsutsatthet och narkotika ien ungdomsgrupp. Även samband mellan dessa tre variabler studerades. Dettagjordes genom en enkätstudie som besvarades av gymnasieungdomar i åldrarna16-21 år. Tidigare forskning på området visar att den mest förekommandenarkotikasorten som ungdomar provar är marijuana. Lindrigare stöldbrott, somsnatteri, är enligt tidigare studier det vanligaste brottet. 12,7 % av deltagarna idenna studie har någon gång provat narkotika och det vanligaste brottet somungdomar har begått är lindrigare stöldbrott. I studien kommer vi fram till att detfinns ett samband, både mellan kriminalitet och narkotikaanvändning, ochbrottsutsatthet och narkotikaanvändning. Sambandet med att ha provat narkotikavar starkare för den egna kriminaliteten jämfört med brottsutsattheten. Socialtumgänge hade en korrelation med narkotikaanvändning där de som umgicks mermed sina vänner och ”driver runt” oftare hade provat narkotika. / The purpose with this study was to look at crime, victimization and narcotics in ayouth group. The correlation between these three variables was studied as well.This was done by doing a survey that was answered by high school students in theage between 16-21 years old. Previous research in this area has come to theconclusion that the most frequent kind of narcotics being used by youths ismarijuana. Kinds of larceny, like shoplifting, is according to previous research themost common crime performed by youths. 12, 7 % of the participants have usedsome type of narcotics and the most common crime in this youth group waslarceny. In the study we find a correlation, both between crime and use ofnarcotics, as well as between victimization and having tried narcotics. Thecorrelation between narcotic use and victimizations was stronger then the onebetween narcotics and crime. Social company had a correlation with usingnarcotics where the ones that spent more time with their friends “doing nothing”more often had used narcotics.

Studiens syfte har varit att undersöka hur brottsutsattheten hos taxiförare i Örnsköldsvik, Sundsvall, Hudiksvall och Gävle ser ut, att undersöka om situationella åtgärder kan tänkas minska risken för brottsutsatthet samt att få en inblick i taxiförarnas egna tankar kring hur risken för brottsutsatthet kan minskas. Detta har gjorts genom en enkätundersökning och materialet har analyserats genom univariat analys och innehållsanalys. Resultatet visar att brottsutsattheten skiljer sig mellan taxiförarna kopplat till ålder, kön, etnicitet och yrkeserfarenhet, att larm och kamera kan tänkas minska risken för brottsutsatthet samt att taxiförarna föreslår brottsförebyggande åtgärder såsom att installera övervakningskamera och att få utbildning i kundbemötande. De viktigaste slutsatserna som har dragits är att brottsutsatthet hos taxiförare fortfarande är ett problem och att säkerhetsåtgärder i form av larm och övervakningskamera samt utbildning i kundbemötande är önskvärt. / The purpose of this study has been to examine how the crime victimization among taxi drivers in Örnsköldsvik, Sundsvall, Hudiksvall and Gävle looks, to examine if situational measures conceivably reduce the risk of crime victimization and to get insight in what the taxi drives themselves think about how to reduce the risk of crime victimization. This has been examined through a questionnaire survey and the data has been analyzed through univariate analysis and content analysis. The results show that the crime victimization differs between the taxi drivers regarding age, sex, ethnicity and professional experience, that alarms and surveillance cameras conceivably reduce the risk of crime victimization, and that the taxi drivers suggest crime prevention measures such as installing surveillance cameras and education in customer service. The most important conclusions that have been drawn are that crime victimization among taxi drivers is still a problem and that safety measures in terms of alarms and surveillance cameras as well as education in customer service are desirable.