Our purpose with this essay is to find explanations to the genesis of the Swedish law against prostitution now in power, known as Sexköpslagen 1998:408. We enter deeply into the official reports behind the law. This Swedish law implies that in a sex trade a crime is committed only by the consumer, and not by the seller. Our essay will result in an analysis of what sexköpslagen is an expression for. Our assumption is that the so called ideology of (gender) equality in Sweden might be a part of the explanation to the genesis of sexköpslagen. The question at issue, which we will try to give an answer to is: Why was a prohibition against buying sexual services introduced in Sweden? To be able to study the unique law we will make some international comparisons in order to relate the Swedish law to other countries’ regulations. The method of our essay is to analysis material that mainly consists of official reports and preparatory to the law. The process to the Swedish law was complicated and protracted. Political discussions about a criminalization began in the 1970 but it would take thirty years before the law was applied. Of crucial importance to the law now in power was the women union of the social democracy party. In order to meet the aim of our essay we analyze our material with the theory of the Swedish women movements and how they put the question of equality on the political agenda. Our conclusion is that prostitution is considered to be an expression for lack of (gender) equality.

<p>Our purpose with this essay is to find explanations to the genesis of the Swedish law against prostitution now in power, known as Sexköpslagen 1998:408. We enter deeply into the official reports behind the law. This Swedish law implies that in a sex trade a crime is committed only by the consumer, and not by the seller. Our essay will result in an analysis of what sexköpslagen is an expression for. Our assumption is that the so called ideology of (gender) equality in Sweden might be a part of the explanation to the genesis of sexköpslagen. The question at issue, which we will try to give an answer to is: Why was a prohibition against buying sexual services introduced in Sweden? To be able to study the unique law we will make some international comparisons in order to relate the Swedish law to other countries’ regulations. The method of our essay is to analysis material that mainly consists of official reports and preparatory to the law. The process to the Swedish law was complicated and protracted. Political discussions about a criminalization began in the 1970 but it would take thirty years before the law was applied. Of crucial importance to the law now in power was the women union of the social democracy party. In order to meet the aim of our essay we analyze our material with the theory of the Swedish women movements and how they put the question of equality on the political agenda. Our conclusion is that prostitution is considered to be an expression for lack of (gender) equality.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att belysa situationen för kvinnor inom könshandeln, hur man försökt skapa förändring för dem genom lagen som förbjuder köp av sexuella tjänster samt att söka kunskap om vad som förändrats avseende situationen för kvinnor inom könshandeln sedan lagen infördes. Jag har intervjuat två personer som arbetar professionellt med kvinnor inom könshandeln och en kvinna som har egen erfarenhet av könshandel. I uppsatsen använde jag mig främst av intervjuerna och kompletterade med de utredningar och rapporter som kretsar kring lagstiftningen som förbjuder köp av sexuella tjänster. De två teoretiska perspektiv jag valde var feminism och stämplingsteori. Det rådande synsättet är att prostitution anses skadligt på många plan, främst far den säljande parten illa och därför infördes denna lag. Efter att lagen infördes har gatuprostitutionen minskat. I resultatavsnittet lyfts betydelsen av förebyggande arbete fram samt att man hoppas på att lagen kommer ha en normbildande effekt. Det framkom också att lagen eventuellt gjort att tillvaron som kvinna inom könshandeln nu är mer riskabel än förr samt att man som professionell inom människovårdande yrken inte bör väja för ämnet.</p>

<p>Uppsatsen behandlar människohandel för sexuella ändamål och prostitution och är en komparativ studie av Sveriges-, Estlands-, Lettlands och Litauens lagstiftningar och deras internationella åtaganden. Människohandel är ett globalt problem och staterna kring Östersjön är alla berörda av problemet på ett eller annat sätt i form av att de är ursprungs-, transit- och destinationsstater. Prostituerade ses som en riskgrupp som potentiella människohandelsoffer och det faktum att det finns en efterfrågan på sexuella tjänster kan öka människohandeln. Det finns delade meningar om människohandel och  prostitution har ett samband, dock är det efterfrågan på sexuella tjänster som gör att problemet existerar. Sveriges uppfattning är att det kan finnas ett samband mellan människohandel och prostitution. Sveriges syn på köp av sexuella tjänster och ansatsen att få bort prostitution genom Sexköpslagen är unik och utgör en utgångspunkt i uppsatsen. Olika staters avvikande lagstiftningar och synen på kvinnan i prostitution kan innebära problem vid samarbetet. Det har inte framkommit att Estland, Lettland eller Litauen har tagit hänsyn till ett eventuellt samband mellan människohandel och prostitution i sin lagstiftning.</p><p>FN:s Palermoprotokoll ger en internationell standard av definitionen av människohandel. Lettland och Litauens definitioner av människohandel överensstämmer med Palermoprotokollets. Sverige har lagt till ett rekvisit som innebär att det krävs att människohandlaren ”tar kontroll” över personen och definitionen blir snävare än i Palermoprotokollet. Estland uppfyller inte Palermoprotokollets krav. Den enda mellanstatliga överenskommelse som reglerar efterfrågan på människohandel är Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel. Vad gäller staternas reglering av efterfrågan finns sådan endast i Sverige och Litauen. Litauens sexköpslag har dock inte samma ställning som den svenska sexköpslagen, eftersom det i Litauen ges påföljder till både sexköparen och den prostituerade.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Syftet med uppsatsen var att belysa situationen för kvinnor inom könshandeln, hur man försökt skapa förändring för dem genom lagen som förbjuder köp av sexuella tjänster samt att söka kunskap om vad som förändrats avseende situationen för kvinnor inom könshandeln sedan lagen infördes. Jag har intervjuat två personer som arbetar professionellt med kvinnor inom könshandeln och en kvinna som har egen erfarenhet av könshandel. I uppsatsen använde jag mig främst av intervjuerna och kompletterade med de utredningar och rapporter som kretsar kring lagstiftningen som förbjuder köp av sexuella tjänster. De två teoretiska perspektiv jag valde var feminism och stämplingsteori. Det rådande synsättet är att prostitution anses skadligt på många plan, främst far den säljande parten illa och därför infördes denna lag. Efter att lagen infördes har gatuprostitutionen minskat. I resultatavsnittet lyfts betydelsen av förebyggande arbete fram samt att man hoppas på att lagen kommer ha en normbildande effekt. Det framkom också att lagen eventuellt gjort att tillvaron som kvinna inom könshandeln nu är mer riskabel än förr samt att man som professionell inom människovårdande yrken inte bör väja för ämnet.

Uppsatsen behandlar människohandel för sexuella ändamål och prostitution och är en komparativ studie av Sveriges-, Estlands-, Lettlands och Litauens lagstiftningar och deras internationella åtaganden. Människohandel är ett globalt problem och staterna kring Östersjön är alla berörda av problemet på ett eller annat sätt i form av att de är ursprungs-, transit- och destinationsstater. Prostituerade ses som en riskgrupp som potentiella människohandelsoffer och det faktum att det finns en efterfrågan på sexuella tjänster kan öka människohandeln. Det finns delade meningar om människohandel och  prostitution har ett samband, dock är det efterfrågan på sexuella tjänster som gör att problemet existerar. Sveriges uppfattning är att det kan finnas ett samband mellan människohandel och prostitution. Sveriges syn på köp av sexuella tjänster och ansatsen att få bort prostitution genom Sexköpslagen är unik och utgör en utgångspunkt i uppsatsen. Olika staters avvikande lagstiftningar och synen på kvinnan i prostitution kan innebära problem vid samarbetet. Det har inte framkommit att Estland, Lettland eller Litauen har tagit hänsyn till ett eventuellt samband mellan människohandel och prostitution i sin lagstiftning. FN:s Palermoprotokoll ger en internationell standard av definitionen av människohandel. Lettland och Litauens definitioner av människohandel överensstämmer med Palermoprotokollets. Sverige har lagt till ett rekvisit som innebär att det krävs att människohandlaren ”tar kontroll” över personen och definitionen blir snävare än i Palermoprotokollet. Estland uppfyller inte Palermoprotokollets krav. Den enda mellanstatliga överenskommelse som reglerar efterfrågan på människohandel är Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel. Vad gäller staternas reglering av efterfrågan finns sådan endast i Sverige och Litauen. Litauens sexköpslag har dock inte samma ställning som den svenska sexköpslagen, eftersom det i Litauen ges påföljder till både sexköparen och den prostituerade.

Gatuprostitution är ett komplext fenomen och för övrigt väldigt känsligt attundersöka. Följande arbete sker i samarbete med Polisen i Malmö och syftar tillatt beskriva området Sorgenfri i Malmö. Studien kommer inrikta sig påAgneslundsvägen och dess fysiska konstruktion som har förutsatt attgatuprostitutionen har kunnat etableras på gatan. Dessutom redogör studien för deattribut som ofta återfinns på geografiska platser där det förekommergatuprostitution. Vidare omnämner uppsatsen de förändringar ochombyggnationer som bidragit till att gatuprostitutionen i Malmö under åren harförflyttats från diverse gator i området Sorgenfri. Metoden som använts kanbeskrivas som en litteraturstudie som kompletterats med intervjuer samt enobservation. I dagsläget är gatuprostitutionen mest aktiv på Agneslundsvägen,men då området är ett utvecklingsprojekt för Malmö stad påvisar uppsatsensresultat att det utifrån tidigare historik och forskning kan antas att den återigenkommer att förflyttas. Agneslundsvägen lär få en mer naturlig rörelse avmänniskor och trafik, något som är väldigt missgynnande för gatuprostitution. / Street prostitution is a complex phenomenon and, moreover, very sensitive toinvestigate. The following work is done in cooperation with the Police in Malmöand aims to describe the area named Sorgenfri in Malmö. The study will focus onAgneslundsvägen and its physical structure, which has given street prostitutionthe prerequisites to establish on the street. In addition, the work describes theattributes that are often found in geographic locations where street prostitutionoccurs. Furthermore, the paper mentions the changes and rebuildings that havecontributed to the fact that the street prostitution in Malmö over the years hasbeen moved from various streets in the Sorgenfri area. The method used can bedescribed as a literature study complemented with interviews and an observation.As things stands, street prostitution is most active on Agneslundsvägen, but as thearea is a development project for Malmö city the essay's findings show that, basedon previous history and research, it can be assumed that it will again be moved.Agneslundsvägen will get a more natural movement of people and traffic,something that is very disadvantageous for street prostitution.

Prostitutionsfenomenet är på intet sätt nytt och har bidragit till diskussioner under flera århundraden. I Sverige kan vi följa synsättet på prostitutionen genom, bland annat, lagstiftning och vi kan se hur man gått från att fokusera på den sexuella handlingen till den prostituerades roll och slutligen till köparens roll. Detta har lett till att vi idag har en lagstiftning som innebär att köp av sexuella tjänster är förbjudet, däremot inte försäljning av detsamma. Sveriges lagstiftning är unik i världen och många andra länder har istället valt att legalisera prostitution helt eller att straffbelägga säljaren snarare än köparen. Detta får givetvis betydelse även i Sverige, om inte annat så genom det europeiska samarbetet. I den svenska lagstiftningen och dess förarbeten har man fokuserat främst på den kvinnliga prostituerade. Man har belyst hennes roll som den svagare parten och därigenom poängterat hennes behov av att skyddas. Detta är den främsta anledningen till att man valt att inte straffbelägga säljandet av sexuella tjänster. I motiveringen till att straffbelägga köparen av sexuella tjänster poängteras även efterfrågans betydelse för förekomsten av prostitution. Man kan dock ställa sig frågande till vilka effekter den svenska lagen faktiskt får och hur den inverkar på prostitutionen. Har prostitutionen, genom lagen, minskat eller har den enbart förflyttat sig längre bak i kulisserna? Har kopplarna fått en mer betydelsefull roll och hur påverkas de prostituerades ställning av lagen? I lagen vill man värna om de prostituerade kvinnorna och behandla dem som skyddsobjekt. Är detta ett bevis för ökad jämställdhet eller undergräver man de prostituerades egen ställning genom att behandla dem som den svagare parten? Vidare kan man fråga sig om de positiva effekterna av lagen trots allt överväger i förhållande till de negativa effekterna. Det finns inget enkelt svar eller något helt rätt svar att presentera. Det viktiga torde vara att man ser på frågan med öppna ögon och ur flera olika perspektiv för att fatta så bra beslut så möjligt gällande såväl lagstiftningens utformning som nödvändiga åtgärder och insatser.

This thesis deals with part of the current research about prostitution/ sex work in Sweden and Germany. While prostitution/ sex work is partly criminalized in Sweden, the German law is currently designed to improve the legal situation of prostitutes/ sex worker. Both countries offer a different range of research on the topic with Sweden having several scholars who focused their research on the field compared to rather little research in Germany. Assistant Professor at the Social Work Department at the University of Wisconsin-Madison, Lara Gerassi, argues that besides the general lack of research on the field of prostitution/ sex work, the research that exists focuses more on the macro level perspectives and leaves the micro level with not a lot of research. Existing research, she claims, then shows little empirical support. The thesis will conclude that there is indeed too little research in both countries, especially within the micro level perspective and that the field needs an increased amount of research to help understand the field better and to be able to adapt the laws and regulations according to the needs.

<p>The law which makes the purchase, or the attempt to purchase, temporary sexual services a criminal offence has been implemented in Sweden for more than six years. It appears as if very few, possibly no, sex-selling women have used the law to report men who have bought their services during these years. How can this be understood? With this thesis I suggest a new way of thinking on agency. A way which questions the traditional view on action whereby agency equals to act in certain, predefined ways. My theoretical perspective proceeds from the idea that action manifests not only in forms we usually discern but also in shapes we tend to overlook, that agency as a phenomena exists independently of beholders’ abilities to see and recognize actions for what they mean to the performer. By examining what the act to not report sex-buyers means for four women I find that women express their dislike of the law as such as well as of the dogmas it’s based upon by not using it. The women also find reporting incompatible with their own interests as they define them. Therefore I conclude that their repudiation from the law is a political practice, a protest against a law they find unjust and a possibility, for those who wish, to see their opposition against Swedish prostitution policy.</p>