Bilparkeringsplatsen är något som under en väldigt lång tid har vart en självklar del av staden likaså har ägandet av en egen bil har varit en självklarhet. Detta har gjort att stora delar av stadens yta har tagits i anspråk av bilparkeringsplatser, vilket har bidragit till att skapa platser i staden som endast några få kan utnyttja. Det här tillsammans med att allt fler människor väljer att bosätta sig i staden ökar antalet bilar vilket leder till att konkurrensen av stadens yta ökar allt mer, vilket bidrar till att stadens yta måste tas tillvara på ett mer effektivt sätt för att klara av den höga efterfrågan. Detta gör att stadsplaneringen blir än viktigare. Även stadsmiljön påverkas negativt av att bilantalet ökar, då luften försämras och bullernivåerna och slitaget på stadens gator ökar. För att skapa en trivsammare och hållbar stads- och bostadsmiljö krävs det att åtgärder genomförs för att minska bilantalet i staden kan parkeringsfrågan vara en del.  I den här studien kommer jag att lyfta fram vilka planeringstrender som finns i dagens stadsplanering vad gäller parkering och alternativa transportlösningar som finns för att minska bilägandet och bilanvändningen och behovet av parkeringsutrymme. Jag kommer även att presentera hur olika aktörer, byggherrar och kommun, ställer sig kring frågor som berör parkeringsfrågan och olika alternativa parkeringslösningar. Kommer även att presentera hur de boende i två utvalda centrumnära bostadsområden ser på parkering och bilägande.

Social blandning i bostadsområden kan ses vara en strategi för att arbeta för en ökad social hållbarhet i staden som helhet. I denna uppsats undersöks på vilket sätt socialt blandade bostadsområden kan bana väg för en ökad social hållbarhet och vilka olika infallsvinklar, hinder och möjligheter som kan synliggöras vad gäller social blandning i bostadsområdet. För att undersöka denna fråga har tre stycken hållbarhetsrapporter utfärdade av Stockholms- Göteborgs- respektive Malmö stad analyserats vad gäller social hållbarhet relaterat till socialt blandade bostadsområden respektive segregation. Fem semistrukturerade intervjuer har utförts med tre samhällsplanerare, en forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning samt en myndighetsanställd expert inom bostadssociala frågor. Undersökningens resultat tyder på att social blandning inom bostadsområden kan öka den sociala hållbarheten inom vissa aspekter. Socialt blandade bostadsområden kan inte per automatik antas leda till ökade gränsöverskridande kontakter eller ökad interaktion mellan människor ur olika etniska eller socioekonomiska grupper. Denna typ av områden kan dock motverka den stigmatisering som drabbar särskilt utsatta områden samt säkerställa att området innehar en viss attraktionskraft. Detta bidrar också till en fullgod kvalitet på samhällsservicen. Att inneha verklighetsförankrade förväntningar på vad social blandning kan åstadkomma i praktiken kan ses vara av särskild vikt inom samhällsplaneringens kontext.

Den här uppsatens ämne handlar om utanförskap i utsatta segregerade bostadsområden samt om vilka möjligheter och resurser som invånare har. Studien har granskat det kollektiva missnöjet hos de yngre aktörerna som lever inom dessa sociala konstruktioner. De har därav fått genomgå sociala diskrimineringar på grund av de fastställda stigma som råder om det utsatta bostadsområdet i samhället. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur individen har påverkats av utanförskapet i det utsatta bostadsområde. Det har genomförts genom att analysera vilka bakomliggande faktorer som kan ha bidragit till individens känsla av grupptillhörighet inom de sociala kontexter som befinner sig i dessa områden. Därav granska vad som kan ha bidragit till individens tidigare associationer till kriminalitet inom de sociala konstruktioner. Studien har genomfört sex individuella intervjuer med olika respodenter. Respodenterna är utvalda utifrån specifika urval av individer som har växt upp i ett utsatt område i Stockholm, samt att de har en tidigare association till kriminallitet. Det empiriska matrialet består av transkiberade intervjumaterial, vilket har bearbetas och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys, för att hitta gemensamma mönster i respodenternas erfarenheter och upplevelse. Studiens teoretiska referensram har applicerats och analyserats med den empiriska materialet för att uppnå studiens ändmål. De teoretiska utgångspunkterna som använts i analysen är självuppfyllande profetia, in-group och out- group relationer samt etniska relationer.Resultatet visar att de fastställda stigma kring utsatta segregerade bostadsområden har skapat ett återkommande beteendemönster hos aktörerna i dessa områden. Det resulterar i att individen får en viss självuppfattning om deras sociala positioner och sociala möjligheter i samhället. Det kollektiva missnöjet kan därav leda individen till en vilja att tillhöra ett socialt gruppmedlemskap, vilket kan påverka individens associationer till kriminallitet som sedan förstärker deras position i den sociala gruppen.

<p>Kunddriven fastighetsförvaltning handlar om att bostadsföretag i sin strävan efter att utvecklas, bör förändra sin service och värna om sina kunder, det vill säga sätta hyresgästerna i fokus. För att lyckas som bostadsföretag måste verksamheten inriktas på det som är viktigast för hyresgästen och det är enligt kundundersökningarna trygghet. Att sätta kunden i centrum blir allt viktigare, men hur kan bostadsföretag kombinera det med en effektiv ekonomisk förvaltning?</p><p>Ett arbetssätt för att skapa trygghet är brottsförebyggande åtgärder, eller situationell brottsprevention som det också kallas. Det handlar om att minska antalet gynnsamma brottstillfällen och att ta bort vinningen med att begå brott. Fastighetsförvaltning är ett vågspel av uppoffringar och prestationer som ger olika ekonomiska konsekvenser, vilket gör att bostadsföretagen måste vara noggranna i sina avvägningar av vad de ska satsa på.</p><p>Denna studie syftar till att redogöra för hur bostadsföretag har identifierat lönsamhet i att arbeta med att skapa trygghet i sina bostadsområden genom frågeställningen: <em>Hur kan kunddriven fastighetsförvaltning skapa värde i allmännyttiga bostadsföretag? </em>För att kunna svara på frågan användes variablerna omflyttning, skadegörelse och vakanser. Studien har utförts kvalitativt med intervjuer i fem allmännyttiga bostadsföretag, spridda över landet. <em></em></p><p>Undersökningen visar att resultaten har haft stor variation mellan företagen. Några kan se minskningar i skadegörelsen, andra ser att omflyttningarna har minskat. Gemensamt för företagen i undersökningen är dock att samtliga satsar mycket på trygghetsskapande åtgärder och företagen menar att de gör det för att hyresgästerna ska trivas och stanna kvar.</p>

Kunddriven fastighetsförvaltning handlar om att bostadsföretag i sin strävan efter att utvecklas, bör förändra sin service och värna om sina kunder, det vill säga sätta hyresgästerna i fokus. För att lyckas som bostadsföretag måste verksamheten inriktas på det som är viktigast för hyresgästen och det är enligt kundundersökningarna trygghet. Att sätta kunden i centrum blir allt viktigare, men hur kan bostadsföretag kombinera det med en effektiv ekonomisk förvaltning? Ett arbetssätt för att skapa trygghet är brottsförebyggande åtgärder, eller situationell brottsprevention som det också kallas. Det handlar om att minska antalet gynnsamma brottstillfällen och att ta bort vinningen med att begå brott. Fastighetsförvaltning är ett vågspel av uppoffringar och prestationer som ger olika ekonomiska konsekvenser, vilket gör att bostadsföretagen måste vara noggranna i sina avvägningar av vad de ska satsa på. Denna studie syftar till att redogöra för hur bostadsföretag har identifierat lönsamhet i att arbeta med att skapa trygghet i sina bostadsområden genom frågeställningen: Hur kan kunddriven fastighetsförvaltning skapa värde i allmännyttiga bostadsföretag? För att kunna svara på frågan användes variablerna omflyttning, skadegörelse och vakanser. Studien har utförts kvalitativt med intervjuer i fem allmännyttiga bostadsföretag, spridda över landet. Undersökningen visar att resultaten har haft stor variation mellan företagen. Några kan se minskningar i skadegörelsen, andra ser att omflyttningarna har minskat. Gemensamt för företagen i undersökningen är dock att samtliga satsar mycket på trygghetsskapande åtgärder och företagen menar att de gör det för att hyresgästerna ska trivas och stanna kvar.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur unga män i utsatta bostadsområden resonerade kring sitt deltagande i social oro i utsatta bostadsområden. Studien utgjordes av en kvalitativ forskningsmetod med deduktiv ansats där en fokusgruppsintervju utfördes med fem respondenter i åldrarna 18-20 år. Studiens resultat visade att respondenterna levde under sämre sociala och materiella livsvillkor i majoritetssamhället såsom en lägre social klasstillhörighet, en upplevd samhällelig stigmatisering av den svenska staten och majoritetsbefolkningen samt ett utanförskap från viktiga samhällsinstitutioner såsom en samhällsgemenskap, utbildningsväsende och arbetsmarknad i det svenska majoritetssamhället. Respondenternas anledningar till sitt deltagande i social oro, kan förstås vara ett sätt för dessa att hämnas och opponera sig mot det upplevda förtryckande etablerade svenska majoritetssamhället. Men också ett sätt att visa sitt missnöje med sina upplevda sämre sociala och materiella livsvillkor i majoritetssamhället. Respondenternas deltagande i social oro kan förstås vara en sista utväg och ett effektivt medel för dessa att göra sig hörda och vädja till högre instanser såsom stat, politiker men också majoritetsbefolkningen att få bättre sociala och materiella livsvillkor och ökat inflytande i det svenska majoritetssamhället. / The aim of this research was to examine how young men from deprived Swedish neighborhoods, resonated regarding their participation in urban unrest. The study was executed by using a qualitative deductive research design in which a focus group interview was conducted with five respondents in the ages between 18and20. The results showed that the respondents tended to live in poorer social and material living conditions in the society, such as belonging to a lower social class, experiences of stigmatization from the Swedish majority population and state, and exclusion from vital social institutions such as the established social community, education and labor market. The respondents' reasons for their participation in urban unrest can be seen as a way to retaliate and oppose the perceived oppressive Swedish society. But also a way of showing dissatisfaction with their perceived poorer social and material living conditions in the Swedish majority society. The respondents' participation in urban unrest can also be seen as a last resort and an effective means to be heard and appeal to higher bodies such as state, politicians but also the majority population to get better social and material living conditions and increased influence in the Swedish majority society.

Denna litteraturstudie undersöker möjligheten till att genom byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder minska kriminalitet. Studiens huvudsakliga frågeställning är (1) ”Går det bygga bort brott?”, därefter (2) vilken åtgärd som visat sig mest effektiv. Studien undersöker även vilka åtgärder som rekommenderas i Sverige och varför. Resultaten visar olika forskares övertygelse på att byggnadsmässiga åtgärder fungerar. Den åtgärd som dels rekommenderas och även visat sig mest effektiv är att öka visibiliteten i bostadsområden. Inom områden ökad visibilitet ryms ett flertal olika åtgärder som gynnar visibiliteten, men det är begreppet ökad visibilitet som ses som den enskilt mest effektiva åtgärden. Ökad visibilitet genom att exempelvis ta bort skymmande buskage och murar leder till dels en större medvetenhet om vilka som rör sig i området och vilka som bör röra sig i området. Man lär sig vilka som är ens grannar och på så sätt ökas också den sociala kontrollen. Avslutningsvis förs en kortare diskussion om möjligheten att tillämpa byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder som social brottsprevention.

Användning av mark har stor betydelse för samhällsutvecklingen och kommuner har olika roller och ansvarsområden som hör ihop med detta, både som myndighet och som stora markägare. Inom tätorter och inte minst i bostadsområden är det i många fall kommunen som äger den mark som angränsar till bostadsfastigheter. Det förekommer att denna mark nyttjas av personer för eget bruk, då det sker i stor utsträckning antas det innebära konsekvenser för såväl allmänhet, bostadsinnehavare och kommuner. Syftet med denna studie var därför att öka kunskapen om olovligt nyttjande av kommunal mark. Detta gjordes dels genom att belysa vilka olika typer av överträdelser som förekommer när det gäller olovligt nyttjande av kommunal mark utanför bostadsfastigheter, men också genom att undersöka hur utvalda kommuner hanterar samt anser att det olovliga nyttjandet bör hanteras. För att ta reda på vilka typer av överträdelser som görs i bostadsområden valdes tre kommuner ut samt två bostadsområden i varje kommun. En jämförelse gjordes därefter mellan flygfoton och fastighetsindelningen för alla bostadsfastigheter i området för att se vilka typer av överträdelser som var förekommande. Representanter från de olika kommunerna intervjuades därefter för att få deras syn på vilka typer av överträdelser som förekommer och för att få kunskap om hur de olika kommunerna hanterar samt anser att olovligt nyttjande av kommunal mark bör hanteras. Vid jämförelsen mellan flygfoton och fastighetsindelningen identifierades olika typer av överträdelser, något som till stor del överensstämde med vad som framkommit under intervjuerna. Intervjuerna visade även på grundläggande likheter när det gäller hanteringen av olovligt nyttjande av kommunal mark, skillnader antas främst bero på olika kommunala förutsättningar med bland annat varierande resurser. När det gäller hur hanteringen bör gå till råder delade meningar mellan kommunerna. / Use of land is of major importance for the development of society and the municipalities have different roles and responsibilities associated with this, both as authority and as major landowners. In urban areas, and in particular residential areas, it is in many cases the municipality that owns the land that adjoins residential real estate. It has been shown that this land often is used by individuals for personal interests, and it is believed to have consequences for the public, residential owners and municipalities. The purpose of this study was, therefore, to increase knowledge about the illegal use of municipal land. This was done partly by highlighting the different types of infringements that occur in the unauthorized use of municipal land outside residential real estate, but also by investigating how selected municipalities handle and believes that illegal use should be handled. To find out what types of violations are done in residential areas, three municipalities were selected as well as two residential areas in each municipality. A comparison was then made between aerial photos and the property division for all residential properties in the area to see what types of violations were occurring. Representatives from the different municipalities were subsequently interviewed to get their views on what types of violations occurring and to gain knowledge about how the different municipalities handle and believe that illegal use of municipal land should be handled. In the comparison between aerial photography and property division, different types of infringements were identified, which largely corresponded to the findings of the interviews. The interviews also showed fundamental similarities regarding the management of illegal use of municipal land, differences are assumed mainly due to different municipal conditions, including varying resources. When it comes to how the handling should go, there are different opinions between the municipalities.

Parking planning for new residential constructions is intensively discussed between develops, architects, and municipalities. In a big city, the land value is higher and it is more profitable to build apartments instead of parking places, but parking space can increase the value of the apartment. The purpose of this work was to analyse how the planning of a parking space in a big city compared to a smaller town differs today versus 10 years ago. Results of interviews were that the parameters such as municipal parking regulations and access to public transport govern the parking planning. All the municipalities, contractors and architects agreed that in the future more municipalities will work with flexible parking standards. The conclusion is that it is the municipality’s parking norm and access to public transport that affects parking planning. The largest change and development in the last 10 years is an increased investment into mobility solutions in form of charging stations and carpools.