Torg har länge haft en viktig funktion för människors vardagsliv i form av koncentration av service och handel samt samlingspunkter för transporter och möten. Torgen har även kommit att bli en samlingspunkt för brottslighet och en vanlig plats för brottsförebyggande insatser. Intentionen med denna studie är att undersöka och jämföra hur den fysiska miljön påverkar den naturliga övervakningen och vilka åtgärder som kan införas. Studien omfattar inventeringar av två utvalda torg i Örebro kommun, Järntorget och Våghustorget, som jämförs utifrån modellen modelling natural surveilliance. Med modellen undersöker vi tätheten mellan fastigheternas entréer till torget samt sikten från dem på dag- och kvällstid. Resultaten från inventeringarna av torgen visar på relativt omfattande olikheter där Järntorget har ett tätare avstånd mellan en-tréerna, men med ett sämre siktfält från dem dygnet runt. Detta på grund av den fysiska miljöns utformning som snarare försvårar en naturlig övervakning i form av omfattande skymmande föremål, som parkerade bilar, byggnader, växtlighet etcetera, och bristande belysning. Våg-hustorgets fysiska miljö har i sin tur en god sikt från entréerna både dag- och kvällstid med färre skymmande föremål samt god belysning. Studiens slutsats är att den viktigaste faktorn för att underlätta en naturlig övervakning i det offentliga rummet kan vara att ha god sikt från entréerna och ha en hög genomströmning av människor. Studien rekommenderar bland annat åtgärder på Järntorget som att minska hinder och barriärskänslan samt skapa ökad aktivitet, för att i sin tur skapa tillhörighet och ökad naturlig övervakning på torget.

Under åren 2014 och 2015 har det skett en omfattande ökning av skolinbrotten iLunds kommun. Polisen efterfrågar mer information och rekommendationer föratt komma närmare en lösning på problemet. Fokus för studien är att bistå poliseni det förebyggande arbetet genom en kartläggning av skolinbrotten. Genom attanvända rutinaktivitetsteorin kompletterad med teorin om rationella val somteoretisk referensram urskiljer undersökningen mönster, likheter och skillnaderbland skolinbrotten. Då ett syfte är att ge förslag på åtgärder presenteras ocksåtidigare forskning och litteratur.Genom att utgå från anmälningar om skolinbrott genomförs statistiska analyser.Resultatet visar bland annat att skolor är särskilt utsatta under vissa tider, dagaroch månader. Resultatet visar även att vissa områden är mer utsatta än andra ochvissa skolor blir upprepat utsatta. I diskussionen redogörs det för tre typer avinbrott som går att urskilja i resultatet: inbrott som begås av områdesmedvetnaungdomar utan särskilda motiv att stjäla något, professionellt utförda inbrott däromfattande elektronik tillgrips och inte lika omfattande inbrott därgärningspersonerna erhåller mindre stöldgods än de professionella inbrottstjuvarna.Olika åtgärder krävs för inbrottstyper med olika gärningspersoner. I defall där ungdomar begår inbrotten kan avskräckande effekter fungera mer effektivtän då professionella inbrottstjuvar begår inbrotten. Samverkan mellan skola ochpolis är viktigt och det är centralt att skolan utbildas i vilka åtgärder som ärlämpliga. Åtgärderna måste anpassas till den lokala kontexten och utvärderas.Förslagsvis bör en mer ingående analys göras kring de skolor som är särskiltutsatta och som utsätts upprepade gånger. Studien påvisar vikten av att riktaåtgärderna mot upprepat utsatta skolor och att omedelbart vidta åtgärder. / Between 2014 and 2015, school burglaries have increased in the municipality ofLund. The local police are searching for more information and recommendationsto achieve a solution to this problem. The focus for this study is a crime-mappinganalysis to help the local police force in their crime prevention strategies. Thisanalysis will distinguish patterns, similarities and differences in the burglaries,using as its theoretical basis the routine activity approach complemented with thetheory of rational choice. The study will also propose effective interventions; inconnection with these, previous research and literature is presented.By analyzing police reports a statistical analysis is done. The result shows thatschools are particularly vulnerable for burglary at certain times, days and months.Some geographical areas are more vulnerable than others; nevertheless someschools are repeated victimized. In the discussion of the results three types ofburglaries are presented: burglaries committed by youths that are aware of thearea and are primarily not motivated by steeling; professional burglaries wherelarge amounts of electronic goods is taken; and burglaries that are not as extensivethan the professional burglaries and the burglars obtain a smaller amount ofgoods. Some types of burglary are more frequent than others and differentstrategies are needed to analyze these. In the cases where youths are committingthe burglaries, deterrent effects can be more effective than if the sameinterventions were to target professional burglars. Partnership between the schoolsand the local police is important and it is central that the school is educated onwhich interventions are necessary. The intervention must be modified to the localcontext and be evaluated. Some schools are especially vulnerable and repeatedlyvictimized. More detailed analysis is needed for these schools. The study showsthe importance of focusing on repeatedly victimized properties and ofimplementing interventions immediately.

Syftet med denna uppsats är att studera hur klädesbutiker i Västerås stad arbetar preventivt med förebyggande arbete mot snatteribrott. Fokus ligger på situationella preventiva åtgärder av både formell- och informellkaraktär. Tillsammans med polismyndigheten i Västmanland har relevant data över antalet anmälda snatteribrott i klädesbutiker i Västerås stad tagits fram. Utifrån den anmälda brottsstatistiken, empirisk forskning och kriminologisk teori har sedan en enkätundersökning genomförts och transkriberats. 25 klädesbutiker med minst ett anmält snatteribrott deltog i studien. Vidare har butikens karaktär studerats för att se om skillnader hos butikerna påverkar det preventiva arbetet och val av åtgärder. Resultatet visar att majoriteten av klädesbutikerna använde både formell och informell övervakning och att butikens karaktär; storlek, geografisk placering och personaltäthet till viss del avgjorde vilka typer av åtgärder butiken väljer att applicera. Butikspersonalens kunskap angående snatterier visade sig vara avgörande då majoriteten, men långt ifrån alla respondenter, svarade att ett nära arbete mot och fokus på kunderna tenderade att minska antalet anmälda snatteribrott. Vi fann vidare att vissa former av formell övervakning utnyttjas i större grad, dock är det inte alltid något butikerna själva implementerat utan kan vara en åtgärd från köpcentrets sida. / The purpose of this paper is to study how clothing stores in the city of Västerås work to prevent shoplifting. The direction and focus are on situational measures, such measures in both formal and informal nature. Together with the constabulary of Västmanland, we have compiled relevant data on the numbers of reported shoplifting offences in clothing stores in Västerås. A survey has been carried out which based on reported crime statistics, empirical research and criminological theory. Yet 25 clothing stores with at least one notified shoplifting offence participated in the study. Furthermore, the store's character was also studied to see if differences between stores affect the preventive work and choice of action.The results shown that the majority of clothing stores used both formal and informal surveillance. Also the store's character: size, geographic location and staffing to some extent decided what types of actions the store choose to apply. The staff's knowledge regarding shoplifting proved crucial as the majority, however far from all the respondents replied that a close work towards and focus on customers tended to reduce the number of reported shoplifting offences. We also found that certain types of formal surveillance was utilised to a greater extent, however, it is not always something the stores themselves implemented. But might rather be a measure from mall the stores are located within.

Genom åren har forskningen konstaterat att brott är en produkt av gärningsman, offer och miljön i vilken de vistas. Kunskapen om att vissa platser mer än andra attraherar och koncentrerar brott har bidragit till att sambandet mellan brott och plats har blivit allt mer utforskat. Malmö Områdesundersökning 2012 konstaterade i en av sina slutsatser att brottspreventiva insatser bör anpassas efter den platsen där de sätts in. Utifrån detta och med kameraövervakningen på Stortorget i Malmö som fallstudie, försöker denna uppsats undersöka under vilka omständigheter (baserat på struktur, brottslighet och upplevd nivå av ordningsstörningar) som kameraövervakning är effektivt och hur denna kunskap kan användas i framtida brottsförebyggande arbete. Materialet består av anmälningsstatistik från polisen samt data från Malmö Områdesundersökning 2012. Utifrån en jämförelse av tidigare forskning, nationella och internationella kameraövervakningsprojekt samt omständigheterna kring Stortorget i Malmö kan det konstateras att uppsatsens huvudresultat är att kameraövervakning som brottspreventiv insats är mycket komplex. Exakt under vilka omständigheter som kameraövervakning är effektivt är svårt att säga eftersom flera olika faktorer spelar roll och påverkar. Detta öppnar upp för fler studier inom området. Ju mer kunskap vi har om olika typer av brottsprevention desto större chans har vi att skapa effektiva insatser i framtiden. / Throughout the years it has been suggested that crime is product of offender, victim and the environment in which they exist. Some places attract crime more than others and the knowledge about these places has contributed to making the connection between crime and place more and more explored by researchers. Malmö Områdesundersökning 2012 stated in one of their conclusions that crime preventive interventions should be adjusted to the area where it is implemented. On this basis and with the camera surveillance at Stortorget in Malmö as a case study, this thesis tries to examine under what circumstances (based on structure, criminality and the perceived level of disturbances) camera surveillance is effective and how this knowledge could be used in future crime prevention work. The data consists of statistics from crime reports and data from Malmö Områdesundersökning 2012. Through a comparison between previous research, national and international camera surveillance projects and the circumstances around Stortorget in Malmö, it can be stated that the main result of this thesis is that camera surveillance as a crime prevention effort is very complex. Exactly under what circumstances camera surveillance is effective is difficult to conclude since many factors play their parts. This opens up the possibility for further studies within the field. The more knowledge we gain on camera surveillance and different types of crime prevention, the better chances we stand to create effective efforts in the future.

<p>Kunddriven fastighetsförvaltning handlar om att bostadsföretag i sin strävan efter att utvecklas, bör förändra sin service och värna om sina kunder, det vill säga sätta hyresgästerna i fokus. För att lyckas som bostadsföretag måste verksamheten inriktas på det som är viktigast för hyresgästen och det är enligt kundundersökningarna trygghet. Att sätta kunden i centrum blir allt viktigare, men hur kan bostadsföretag kombinera det med en effektiv ekonomisk förvaltning?</p><p>Ett arbetssätt för att skapa trygghet är brottsförebyggande åtgärder, eller situationell brottsprevention som det också kallas. Det handlar om att minska antalet gynnsamma brottstillfällen och att ta bort vinningen med att begå brott. Fastighetsförvaltning är ett vågspel av uppoffringar och prestationer som ger olika ekonomiska konsekvenser, vilket gör att bostadsföretagen måste vara noggranna i sina avvägningar av vad de ska satsa på.</p><p>Denna studie syftar till att redogöra för hur bostadsföretag har identifierat lönsamhet i att arbeta med att skapa trygghet i sina bostadsområden genom frågeställningen: <em>Hur kan kunddriven fastighetsförvaltning skapa värde i allmännyttiga bostadsföretag? </em>För att kunna svara på frågan användes variablerna omflyttning, skadegörelse och vakanser. Studien har utförts kvalitativt med intervjuer i fem allmännyttiga bostadsföretag, spridda över landet. <em></em></p><p>Undersökningen visar att resultaten har haft stor variation mellan företagen. Några kan se minskningar i skadegörelsen, andra ser att omflyttningarna har minskat. Gemensamt för företagen i undersökningen är dock att samtliga satsar mycket på trygghetsskapande åtgärder och företagen menar att de gör det för att hyresgästerna ska trivas och stanna kvar.</p>

Kunddriven fastighetsförvaltning handlar om att bostadsföretag i sin strävan efter att utvecklas, bör förändra sin service och värna om sina kunder, det vill säga sätta hyresgästerna i fokus. För att lyckas som bostadsföretag måste verksamheten inriktas på det som är viktigast för hyresgästen och det är enligt kundundersökningarna trygghet. Att sätta kunden i centrum blir allt viktigare, men hur kan bostadsföretag kombinera det med en effektiv ekonomisk förvaltning? Ett arbetssätt för att skapa trygghet är brottsförebyggande åtgärder, eller situationell brottsprevention som det också kallas. Det handlar om att minska antalet gynnsamma brottstillfällen och att ta bort vinningen med att begå brott. Fastighetsförvaltning är ett vågspel av uppoffringar och prestationer som ger olika ekonomiska konsekvenser, vilket gör att bostadsföretagen måste vara noggranna i sina avvägningar av vad de ska satsa på. Denna studie syftar till att redogöra för hur bostadsföretag har identifierat lönsamhet i att arbeta med att skapa trygghet i sina bostadsområden genom frågeställningen: Hur kan kunddriven fastighetsförvaltning skapa värde i allmännyttiga bostadsföretag? För att kunna svara på frågan användes variablerna omflyttning, skadegörelse och vakanser. Studien har utförts kvalitativt med intervjuer i fem allmännyttiga bostadsföretag, spridda över landet. Undersökningen visar att resultaten har haft stor variation mellan företagen. Några kan se minskningar i skadegörelsen, andra ser att omflyttningarna har minskat. Gemensamt för företagen i undersökningen är dock att samtliga satsar mycket på trygghetsskapande åtgärder och företagen menar att de gör det för att hyresgästerna ska trivas och stanna kvar.

De senaste 25 åren har regeringen presenterat två nationella brottsförebyggande program som i stora delar delegerar ansvaret för det brottspreventiva arbetet till landets kommuner, ett ansvar som dock inte är lagstadgat. Denna uppsats undersöker Härryda kommuns brottsförebyggande arbete ur ett situationellt perspektiv. Undersökningens syfte är att öka kunskapen om hur en kommun lokalt implementerar de nationella riktlinjerna om förebyggande åtgärder som förordas i de brottsföre- byggande programmen Allas vårt ansvar (1996) och Tillsammans mot brott (2017). Med utgångs- punkt från kriminologiska teorier och tidigare forskning om situationell brottsprevention, bland annat rutinaktivitetsteorin, broken windows, och antaganden om begreppet governance, besvarar uppsatsen frågeställningarna ”vilka situationella brottsförebyggande åtgärder prioriterar Härryda kommun, och varför?”, ”hur utvärderas de brottsförebyggande insatserna, och vilka möjligheter eller begränsningar ser centrala brottsförebyggande aktörer i kommunens situationella brottsföre- byggande arbete?” samt ”hur förstås och konstrueras begreppen trygghet och otrygghet i relation till situationell brottsprevention av centrala brottsförebyggande aktörer i Härryda kommun?”. För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ tematisk analys på det empiriska materialet. Undersökningens empiri består av semi-strukturerade intervjuer med två representanter för Härryda kommuns brottsförebyggande råd, samt offentliga dokument om eller med relevans för kommunens brottsförebyggande verksamhet. Resultaten visar att Härryda kommuns brottsförebyggande råd beslutat att prioritera problemområdena ”narkotika” och ”otrygghet i den fysiska miljön”. Dessa problemområden är föremål för sekundära och tertiära situationellt brottsförebyggande insatser. Det brottsförebyggande rådet samverkar i viss mån med medborgarna; platser som upplevs som otrygga prioriteras för formella och informella åtgärder. De trygghetsökande insatserna utvärderas dock inte, till skillnad från insatser riktade mot narkotikahanteringen. Härryda kommun följer de teoretiska brottspreventiva riktlinjerna, enligt rutinaktivitetsteorin och broken windows, som förordas i regeringens nationella brottsförebyggande program. Detta gäller främst att öka närvaron av kapabla väktare, bland annat genom det medborgerliga engagemanget och kameraövervakning. Det sist- nämnda är dock svårt för kommunen att implementera på grund av begränsningar i lagstiftningen. Vidare forskning om kommuners brottsförebyggande arbete förordas eftersom det råder en kunskapslucka hur kommuner implementerar de nationella brottsförebyggande programmen. Förslagsvis kan denna undersökningen fungera som underlag för jämförelsestudier med andra kommuners situationellt brottsförebyggande arbete.

Municipalities today have a great power to plan our future urban environment. With this great power comes an even greater responsibility. These new urban environments will become future generations habitats. The urban environment should be both safe and secure. But what do the municipalities today have for preparedness to plan safe and secure urban environments?  This dissertation has examined four municipalities in Stockholm County: Stockholm Municipality, Upplands Väsby Municipality, Nacka Municipality and Huddinge Municipality. The mapping concerns what regulatory documents and other work the municipalities have to support the safety and security planning. These regulatory documents have been verified against the CPTED's various principles. It was found that the municipalities' regulatory documents contain elements of the CPTED's different principles, but to varying degrees. In order to verify that the municipalities follow their regulatory documents and implement security and security planning, a case study was carried out at a selected location in each municipality. The case studies showed that the municipalities succeeded in implementing the CPTED principles to varying degrees in the selected projects. Then the dissertation analyzed if the use of the principles of the CPTED where purposely used or if it was purely common sense.  Further on, a discussion if today’s legal framework secures municipalities to plan urban environment secure and safe proved that this was not the case. At least in a broader perspective.  The dissertation then ended with stating which actions can be done legally and what shortcomings that could be included. / Kommuner har idag en stor makt att planera vår framtida stadsmiljö. Med den stora makten kommer även ett ännu större ansvar. Dessa stadsmiljöer kommer bli framtida generationers livsmiljöer. Stadsmiljön ska både upplevas som trygg och vara säker. Men vad har dagens kommuner för beredskap för att planera trygga och säkra stadsmiljöer?  Detta kandidatarbete har undersökt fyra kommuner i Stockholms län: Stockholms stad, Upplands Väsby kommun, Nacka kommun och Huddinge kommun. Kartläggningen rör vad för styrdokument och övrigt arbete kommunerna besitter som stöd i trygghets- och säkerhets planeringen. Dessa styrdokument har kontrollerats mot CPTED:s olika principer. Det visade sig att kommunernas arbetsunderlag innehåller inslag av CPTED:s olika principer, men i varierande grad. För att sedan kontrollera att kommunerna följer sina styrdokument och implementerar trygghet- och säkerhetsplanering gjordes en fallstudie på en utvald plats i varje kommun. Fallstudien visade att kommunerna lyckats implementerat CPTED:s principer i skiftande utsträckning i de utvalda projekten. Sedan analyserades om kommunerna använder CPTED:s principer medvetet eller om det enbart var sunt förnuft.  Vidare diskuterades om dagens juridiska ramar påbjuder kommuner att planera tryggt och säkert, samt i vilket avseende. Detta visade sig inte vara fallet.  Kandidatarbetet avslutade sedan med att redovisa vilka åtgärder som kan göras juridiskt och vilka brister som kan kandidatarbetet kan inrymma.

Den här uppsatsen är en utvärdering av Båtsamverkan i Västra Götaland. Båtsamverkan är en satsning samt en intervention mot båtmotorstölder och ingår som en del i ”operation Archimedes” i Västra Götaland. År 2014 stals totalt 2534 stycken båtmotorer i Sverige och därför är det en problematisk situation. Den här utvärderingen är gjord på uppdrag av Polisen i Region Väst. Båtsamverkan i Västra Götaland har funnits sedan år 2013 och är en så kallad marin variant av konceptet Grannsamverkan. För att undersöka problemet med stölder av båtmotorer har 14 intervjuer genomförts med olika intressenter inom ramen för Båtsamverkan. Eftersom interventionen Båtsamverkan varit ett outforskat ämne i Sverige har syftet bland annat varit att undersöka vilka erfarenheter olika intressenter har om interventionen, och vilka brottsförebyggande åtgärder som tillämpas av olika intressenter för att jobba mot problemet. Dessutom har problemets omfattning och utveckling beskrivits. I intervjuerna framkom att bland annat att intressenterna har erfarenheten att Båtsamverkan är effektivt i arbetet mot båtmotorstölder. Vidare hörde den här uppfattningen samman med att intressenterna upplevde att kommunikation och information var viktigt i arbetet. Båtsamverkan kan kopplas till situationell brottsprevention eftersom de vanligaste brottsförebyggande åtgärderna var övervakning, synlighet och belysning. / This essay is an assessment of the Swedish intervention Båtsamverkan in Region Västra Götaland. Båtsamverkan is an effort and an intervention against boat engine theft, which is a part of ”operation Archimedes” in Region Västra Götaland. In 2014 there was 2534 boat engine thefts in Sweden. This assessment is made on behalf of the Swedish Police in Region Väst. Since 2013 the intervention Båtsamverkan has existed in Region Västra Götaland, and it is a marine type of the concept known as Neighborhood Watch. To examine this issue, 14 interviews were conducted with various stakeholders, each with a unique approach to Båtsamverkan. Since the intervention Båtsamverkan has been an unexplored topic in Sweden, the purpouse with this assessment was to examine experiences and crime prevention measures, applied by various stakeholders. Furthermore, the extent of the problem with boat engine theft and the development of the intervention against it have been described. The interviews showed that the participants had experienced Båtsamverkan as an effective intervention against boat engine theft. This notion was connected to the stakeholders urging on the importance of communication and exchange of information within the intervention Båtsamverkan. Concerning crime prevention measures, most of them were situational, such as surveillance at the docks, distribution of information among participants and also lighting.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur samarbetet sett ut mellan olika aktörer, när det gäller att skapa en stadsdelpark. Detta ur ett brottsförebyggande- och trygghetsskapande perspektiv. Även att undersöka hur det brottsförebyggande- och trygghetsskapande perspektivet balanseras med det estetiska. Material från semistrukturerade intervjuer med nyckelaktörer samt dokument som rör processen har legat till grund för en kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska ramen vi har använt är rutinaktivitetsteorin, situationell brottsprevention samt CPTED. Resultatet visade att samarbetet mellan parterna inte var närvarande i urspungsplaneringen. Vidare belyser alla inblandade att detta kan ses som en lärdom till framtida projekt, då det möjligen hade mynnat ut i ett annat utförande av parken i vissa avseenden. Komplexiteten i att balansera brottsförebyggande och estetiska åtgärder synliggörs, och man kan se är att de åtgärder som nu sätts in är för att åtgärda problem som uppstått. Vilket möjligen kunde förebyggts om det beaktats i planeringen. / The purpose of our study has been to examine, from a crime prevention- and safety perspective, the cooperation between key-actors in creating an urban park. Material from semi-structured interviews with key- actors as well as documents relating to the process have been the basis for a qualitative content analysis. The theoretical framework we have used is routine activity theory, situational crime prevention and CPTED. The result showed that cooperation between the parties was not present in the initial planning. Furthermore, everyone involved emphasizes that it could be a lesson for future projects, which possibly could have resulted in another embodiment of the park in some respects. The complexity of balancing crime prevention and aesthetic measures is highlighted, and the action that is now being taken are to address problems that have arisen. Which could possibly have been prevented if it had been considered in the planning.