Torg har länge haft en viktig funktion för människors vardagsliv i form av koncentration av service och handel samt samlingspunkter för transporter och möten. Torgen har även kommit att bli en samlingspunkt för brottslighet och en vanlig plats för brottsförebyggande insatser. Intentionen med denna studie är att undersöka och jämföra hur den fysiska miljön påverkar den naturliga övervakningen och vilka åtgärder som kan införas. Studien omfattar inventeringar av två utvalda torg i Örebro kommun, Järntorget och Våghustorget, som jämförs utifrån modellen modelling natural surveilliance. Med modellen undersöker vi tätheten mellan fastigheternas entréer till torget samt sikten från dem på dag- och kvällstid. Resultaten från inventeringarna av torgen visar på relativt omfattande olikheter där Järntorget har ett tätare avstånd mellan en-tréerna, men med ett sämre siktfält från dem dygnet runt. Detta på grund av den fysiska miljöns utformning som snarare försvårar en naturlig övervakning i form av omfattande skymmande föremål, som parkerade bilar, byggnader, växtlighet etcetera, och bristande belysning. Våg-hustorgets fysiska miljö har i sin tur en god sikt från entréerna både dag- och kvällstid med färre skymmande föremål samt god belysning. Studiens slutsats är att den viktigaste faktorn för att underlätta en naturlig övervakning i det offentliga rummet kan vara att ha god sikt från entréerna och ha en hög genomströmning av människor. Studien rekommenderar bland annat åtgärder på Järntorget som att minska hinder och barriärskänslan samt skapa ökad aktivitet, för att i sin tur skapa tillhörighet och ökad naturlig övervakning på torget.

Purpose: This study is based on one of 60 residential areas in Sweden which is evaluated to have low socio-economic status and where criminals have an impact on the society. Råslätt in Jönköping is referred as an exposed area and this studys aim is to identify, analyze and assist Vätterhem with guidance concerning crime prevention and providing safe design in urban space. The aim of this study is to comprehend how urban spaces can be designed to prevent crime in exposed areas in general and Råslätt in particular. In this way, this study will contribute with knowledge to make Råslätt a secure and safe area. Method: This study’s methods is both qualitative and quantitative. First, a literature research was conducted on where CPTED has been implemented as a tool in crime. A document analysis has been carried out using statistics from the police department regarding reported crimes in Råslätt. Interviews were conducted on people with good knowledge of Råslätt, in order to supplement and compare the document analysis. The questions asked were regarding perceived crime and insecurity. To map Råslätt, an area analysis was then implemented based on the tool Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED). Findings: This study shows that parking lots on the outskirts of Råslätt, Havsörnsgatan and Stadsgården with its surrounding areas are common places for crimes within three crime categories: Public acts of violence that risk damaging third parties are found where you can find problems with natural surveillance. Open drug dealing is found where there is a problem with natural surveillance and natural access control. Outward dissatisfaction against society is found in places where there is a problem with natural surveillance and territorial reinforcement. Implications: This study shows that there is a connection between the tool CPTED and the crimes that are reported in Råslätt as well as the perceived feeling of where crimes are committed is in consistent with the reality of where crimes are reported. The conclusion shows that there is some improvement to make when it comes to the built environment and reduce the occurrence of criminal acts. Examples of such measures are better lightning, concealed walking paths and restrict the car traffic in the area. Limitations: This study only includes the residential area Råslätt with its surrounding parking lots and garages. This means that forest areas, outdoor areas and roads that connect Råslätt with nearby residential areas are excluded. This study also focuses on the indirect oppressions in the assignment of exposed areas. The aspect in CPTED regarding the natural access control and segregation from surrounding areas will not be evaluated in this study. / Syfte: Studien har sin grund i ett av de 60 områden i Sverige som bedöms ha låg socialekonomisk status och där kriminella har en påverkan på samhället. Råslätt i Jönköping benämns som ett utsatt område och studien syftar till att identifiera, analysera och bistå Vätterhem med vägledning rörande brottsförebyggande och trygghetssäkrande utformning i urban miljö. Målet med studien är att komma till insikt om hur offentliga platser kan utformas för att preventivt och aktivt förhindra brott i utsatta områden i allmänhet och Råslätt i synnerhet. På så sätt bidra med information för att göra Råslätt till ett säkrare och tryggare område. Metod: Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa metoder. Först genomfördes litteraturstudier om CPTED som verktyg i brottsbekämpning. En dokumentanalys genomfördes sedan av statistisk från polismyndigheten angående anmälda brott som återfinns i området. För att komplettera och jämföra dokumentanalysen gjordes intervjuer på personer med god kännedom över Råslätt. De frågor som ställdes handlade om upplevd brottslighet och otrygghet. För att kartlägga Råslätt genomfördes sedan en områdesanalys utifrån verktyget Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED). Resultat: Studien visar på att parkeringsplatserna i Råslätts utkanter, Havsörnsgatan och Stadsgården med omnejd är vanligt förekommande platser för anmälda brott inom de tre brottskategorierna: Offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man återfinns i högst grad där problem med den naturliga övervakningen återfinns. Öppen narkotikahandel återfinns där det är problem med den naturliga övervakningen och den naturliga åtkomstkontrollen. Brottshandlingar i form av utåtagerande missnöje mot samhället återfinns på platser där det är problem med den naturliga övervakningen och den territoriella förstärkningen. Konsekvenser: Studien visar att det finns en koppling mellan verktyget CPTED och de brottshandlingar som anmälts i Råslätt. Även att den upplevda känslan om var brott begås, till viss del stämmer överens med verklighetsbilden över var brotten anmäls Slutsatsen visar även att det finns en del förbättringsåtgärder att vidta när det kommer till den bebyggda miljön för att reducera uppkomsten av brottshandingar. Exempel på sådana åtgärder är bättre belysning, mindre avskärmningar vid gångstråk och att begränsa biltrafiken in i området. Begränsningar: Studien innefattas bara av bostadsområdet Råslätt med dess omkringliggande parkeringar/garage. Det innebär att skogsområden, friluftsområden samt vägar som förbinder Råslätt med närliggande bostadsområden exkluderas. Studien har också fokus på de indirekta påtryckningarna i bedömningen av utsatta områden. Aspekten i CPTED rörande den naturliga åtkomstkontrollen och hur segregerat området är från kring liggande områden kommer inte att beaktas i studien.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur trygghetsaspekter integrerats i implementeringen av det strategiska dokumentet Grönare Stockholm. Dokumentet innehåller riktlinjer för hur stadens parker och naturområden skall planeras och förvaltas, med fokus på gröna frågor. Metoderna som använts för datainsamling i denna kvalitativa studie är en kombination av litteraturstudie, dokumentstudie och intervjustudie där fyra projekt inom parker, gångstråk och torg undersökts i en fallstudie. Fem tjänstepersoner på Trafikkontoret i Stockholms stad har intervjuats i syfte att erhålla deras beskrivning av hur trygghetsaspekter integrerats i dessa fyra projekt inom Grönare Stockholm. Fyra av intervjupersonerna var projektledare och den femte var verksamhetsutvecklare för Grönare Stockholm som helhet. Materialet har analyserats genom ett deduktivt angreppssätt med hjälp av första och andra generationens trygghetsprinciper som presenteras i teorin Crime Prevention Through Environmental Design (Atlas et.al, 2013; Cleveland & Saville, 2013). Resultatet visar att trygghetsprinciperna integrerats i hög grad i de projekt som studerats i fallstudien, även om det tagit sig olika uttryck beroende på respektive projekts förutsättningar. Det visade sig att sociala frågor och trygghetsfrågor haft stort fokus i samtliga projekt, vilket innebär att den praktiska tillämpningen av Grönare Stockholm inte speglar vad som framkommer i det strategiska dokumentet. / The purpose of this study is to describe and analyze how safety aspects has been integrated in the implementation of the strategic document Grönare Stockholm. The document contains guidelines regarding how the city’s parks and green areas should be planned and managed, with focus on green aspects. The methods used for data collection in this qualitative study is a combination of literature study, document study and interview study where four projects within parks, walkways and squares have been examined in a case study. Five officials at The Traffic Administration Office in the municipality of Stockholm have been interviewed in order to acquire their description of how safety aspects has been integrated in these four projects within Grönare Stockholm. Four of the interviewees were project managers and the fifth was a business developer for Grönare Stockholm overall. The material has been analyzed through a deductive approach with the first and second generation of safety principles which are presented in the theory Crime Prevention Through Environmental Design (Atlas et.al, 2013; Cleveland & Saville, 2013). The results show that the safety principles have been integrated largely in the projects that were studied within the case study, even though it has taken different forms depending on each projects prerequisites. It turned out that social and safety aspects had a big focus in all projects, which means that the practical application of Grönare Stockholm doesn’t reflect what emerges in the strategic document.

Denna avhandling undersökte förhållandet mellan urbana attribut och upplevd livlighet och dess effekt på kvinnors upplevda säkerhet. Med utgångspunkt i teorier om naturlig övervakning [6] och vikten av att ha andra människor närvarande för att öka kvinnors säkerhet [17], utvärderades fysiska gatuattribut som förutspåddes öka miljöns livlighet. Totalt deltog 27 kvinnor i åldrarna 22-31 i utvärderingen av upplevd säkerhet vid 16 stads gatuhörn genom en två-alternativ tvångsvalsmetod i en virtuell miljö. Valen gjordes två gånger för varje hörn och gatorna visades i en manuellt randomiserad ordning. Resultaten visar en hierarki av attribut på gatunivå som påverkar den upplevda säkerheten mer än fasader med fönster på grund av deras större inverkan på livligheten, och fönster visar sig vara viktigare än grönska. Förutom att bekräfta tidigare forskning visar studien också att människor inte behöver vara närvarande för att en miljö ska uppfattas som levande, eftersom attribut som bilar, kaféer, busshållplatser och fönster fungerar som substitut för mänsklig aktivitet och närvaro. / This thesis explored urban street attributes relationship with perceived liveliness and its effect on women’s perceived safety. Drawing on theories of natural surveillance [6] and the importance of having other humans present for women’s increased safety [17], the study evaluated physical street attributes that predicted to increase the liveliness of an urban environment were evaluated. 27 females aged 22-31 participated in evaluating the perceived safety of 16 urban street corners using a two-alternative forced-choice method in a virtual reality environment. The choices were made twice for each corner, with the streets displayed in a manually randomized order. Findings reveal a hierarchy of street-level attributes affecting perceived safety more than windowed facades due to its greater impact on liveliness, and windows being more important than greenery. Along with confirming previous research, it is also found that people do not need to be present for an environment to be perceived as lively as attributes like cars, cafes, bus stops and windows serve as proxies for human activity and presence of others.