Största delen av alla flyttar står ändrade familjeförhållanden och arbetsrelaterade orsaker för, anledningar som för bostadsbolaget är svårt att påverka, den delen man kan benämna som sund omflyttning. Det saknas dock ordentlig forskning kring de riktiga bakomliggande orsakerna till varför människor egentligen flyttar; det kan vara vantrivsel med lägenheten, grannar eller den yttre miljön. Här finns rum för fortsatt forskning och utveckling av arbetet. Arbetet började med uppfattningen att omflyttningen var ett stort problem för bostadsföretagen likt SABO beskriver och att det kostar företagen stora summor pengar varje år. Efter kontakt med verksamma inom branschen så visade det sig att så inte var fallet, utan för de allmännyttiga bostadsbolagen är omflyttning istället en nödvändighet för att kunna fullfölja sina ägardirektiv (oftast kommunen) för att t.ex. uppfylla bostadsgarantin för studenter samt erbjuda ett varierat utbud av bostäder till flera målgrupper. Utan omflyttning menar de att det inte blir någon cirkulation på marknaden vilken som en direkt följd av detta blir låst. Snarare pratar man om en för låg omflyttning och skulle tvärtom behöva ha en större omflyttning för att det skulle vara optimalt. De nämner att det är en fin balansgång och att det inte är så lätt att säga exakt hur stor omflyttning som krävs exakt varje år eftersom efterfrågan från hyresgästerna varierar. Därför arbetar inte branschen med låga omflyttningstal för att öka den ekonomiska vinsten. Det man däremot lägger fokus på är att komma till rätta med den omflyttning som benämns som osund, alltså den som sker pga. att man inte trivs i sin lägenhet, känner sig otrygg i områdena om nätterna eller upplever stor skadegörelse i sin omgivning för att nämna några. Det är genom dessa åtgärder som företagsekonomiska besparingar kan göras, åtgärder som får folk att trivas i sina lägenheter och närområden samt som går ut på att minska skadegörelse, klotter och andra trygghetsökande åtgärder. Den stora ekonomiska vinningen nås istället genom ett stort samhällssocialt ansvarstagande. Genom att t.ex. erbjuda arbetslösa bidragstagare utbildning och arbete inom företaget, nås stora samhällsekonomiska vinster samtidigt som relationen mellan hyresgäst och bostadsbolag förbättras. En ökad trivsel, förbättrat rykte och säkrare miljö kan uppnås på en rad olika sätt. Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser. Ibland kan det vara bra att tänka utanför ramarna och pröva sådant som ingen tidigare testat. Gemensamt oavsett vilken åtgärd som man bestämmer sig för, så är vikten av kommunikation och engagemang av största betydelse. Det gäller att få med sig alla parter både från den egna organisationen och fram till hyresgäster i ett tidigt skede av processen för att minimera antalet felbeslut och felsatsningar som annars blir mer kostsamma ju längre in i projekten man fortgår samt för att de ska bli hållbara i längden och accepteras av majoriteten av de boende. / Most of all moves are changes in family status and work-related causes, reasons that for the housing company is difficult to influence, that part one can term as sound relocation. What is missing is proper research about the real reasons behind why people actually are moving; there may be dissatisfaction with the apartment, neighbors or the environment. There is room for further research and development of the work. The work began with the idea that relocation was a major problem for the housing companies like SABO describe and that it costs companies huge amounts of money every year. After contact with people working in the industry, so it turned out that was not the case, for the public housing is shuffling instead a necessity in order to fulfill its owner's directives (usually the municipality) to e.g. meet housing guarantee for students and offer a variety of dwellings to multiple audiences. Without migration, they say that there is no circulation in the market which as a direct result of this will be locked. Instead they talk about a low relocation and vice versa would have to have a larger relocation for it would be optimal. They mention that it is a fine line and it's not so easy to say exactly how large relocation required exactly every year as demand from tenants varies. That's why the industry isn't working with low migration rates to increase the economic profit. What you on the other hand focuses on is to overcome with the relocation termed as unhealthy, the one that taking place due to one does not feel comfortable in their apartment, feels insecure in the fields at night or experience great vandalism in their environment to name a few. It is through these measures that business economic savings can be made, measures that makes people feel comfortable in their apartments and surrounding areas as well as aims to reduce vandalism, graffiti and other safe-haven measures. The big economic gains are instead accessed by a large social community responsibility. By for example offering unemployed benefit claimants training and work in the company, great socioeconomic gains will be reached while the relationships between tenants and housing companies improves. An increased satisfaction, improved reputation and safer environment can be achieved in a number of ways. It is really only imagination that limits. Sometimes it is good to think outside the box and try things that no previously tested. Common whatever action you decide to, the importance of communication and commitment are essential. You have to get along all the parties from both your organization and also the tenants at an early stage of the process to minimize the number of incorrect decisions and misjudgments that otherwise becomes more expensive the further into the projects you continue as well as for them to be sustainable in length and accepted by the majority of the residents.

<p>Kunddriven fastighetsförvaltning handlar om att bostadsföretag i sin strävan efter att utvecklas, bör förändra sin service och värna om sina kunder, det vill säga sätta hyresgästerna i fokus. För att lyckas som bostadsföretag måste verksamheten inriktas på det som är viktigast för hyresgästen och det är enligt kundundersökningarna trygghet. Att sätta kunden i centrum blir allt viktigare, men hur kan bostadsföretag kombinera det med en effektiv ekonomisk förvaltning?</p><p>Ett arbetssätt för att skapa trygghet är brottsförebyggande åtgärder, eller situationell brottsprevention som det också kallas. Det handlar om att minska antalet gynnsamma brottstillfällen och att ta bort vinningen med att begå brott. Fastighetsförvaltning är ett vågspel av uppoffringar och prestationer som ger olika ekonomiska konsekvenser, vilket gör att bostadsföretagen måste vara noggranna i sina avvägningar av vad de ska satsa på.</p><p>Denna studie syftar till att redogöra för hur bostadsföretag har identifierat lönsamhet i att arbeta med att skapa trygghet i sina bostadsområden genom frågeställningen: <em>Hur kan kunddriven fastighetsförvaltning skapa värde i allmännyttiga bostadsföretag? </em>För att kunna svara på frågan användes variablerna omflyttning, skadegörelse och vakanser. Studien har utförts kvalitativt med intervjuer i fem allmännyttiga bostadsföretag, spridda över landet. <em></em></p><p>Undersökningen visar att resultaten har haft stor variation mellan företagen. Några kan se minskningar i skadegörelsen, andra ser att omflyttningarna har minskat. Gemensamt för företagen i undersökningen är dock att samtliga satsar mycket på trygghetsskapande åtgärder och företagen menar att de gör det för att hyresgästerna ska trivas och stanna kvar.</p>

Kunddriven fastighetsförvaltning handlar om att bostadsföretag i sin strävan efter att utvecklas, bör förändra sin service och värna om sina kunder, det vill säga sätta hyresgästerna i fokus. För att lyckas som bostadsföretag måste verksamheten inriktas på det som är viktigast för hyresgästen och det är enligt kundundersökningarna trygghet. Att sätta kunden i centrum blir allt viktigare, men hur kan bostadsföretag kombinera det med en effektiv ekonomisk förvaltning? Ett arbetssätt för att skapa trygghet är brottsförebyggande åtgärder, eller situationell brottsprevention som det också kallas. Det handlar om att minska antalet gynnsamma brottstillfällen och att ta bort vinningen med att begå brott. Fastighetsförvaltning är ett vågspel av uppoffringar och prestationer som ger olika ekonomiska konsekvenser, vilket gör att bostadsföretagen måste vara noggranna i sina avvägningar av vad de ska satsa på. Denna studie syftar till att redogöra för hur bostadsföretag har identifierat lönsamhet i att arbeta med att skapa trygghet i sina bostadsområden genom frågeställningen: Hur kan kunddriven fastighetsförvaltning skapa värde i allmännyttiga bostadsföretag? För att kunna svara på frågan användes variablerna omflyttning, skadegörelse och vakanser. Studien har utförts kvalitativt med intervjuer i fem allmännyttiga bostadsföretag, spridda över landet. Undersökningen visar att resultaten har haft stor variation mellan företagen. Några kan se minskningar i skadegörelsen, andra ser att omflyttningarna har minskat. Gemensamt för företagen i undersökningen är dock att samtliga satsar mycket på trygghetsskapande åtgärder och företagen menar att de gör det för att hyresgästerna ska trivas och stanna kvar.

Denna studie undersöker hur statliga myndigheter är som hyresgäster på den svenska lokalhyresmarknaden. I studien analyseras myndigheternas hyreskontraktslängder samt den faktiska hyresperioden för respektive lokal. Därutöver utreds hur respektive myndighet hanterar sin lokalförsörjning både organisatoriskt och strategiskt. För att få en tillförlitlig perception om dagens situation har såväl historisk utveckling samt rådande trender och framtidsutsikter i den statliga lokalförsörjningen beaktats. Tidigare forskning kring myndigheters lokalhyrestider är begränsad, således är förhoppningen att denna studie ska bringa klarhet i detta. Vidare ämnar studiens syfte till att klargöra statliga myndigheters strategi gällande lokalförsörjning. Studien bygger på en kvalitativ del vilken innefattar intervjuer med fem statliga myndigheter. Dessa myndigheter är personalintensiva och har en sådan verksamhet som nyttjar en stor andel kontorsyta. Utöver den kvalitativa delen har en kvantitativ studie genomförts där myndigheternas hyreskontrakt analyserats, både historiska och nuvarande. Lokalförsörjning är inte statliga institutioners kärnverksamhet, detta har gjort att en vanlig uppfattning är att institutionerna inte prioreterar sin hyressituation. Denna studie visar att hyressituationen haft en sekundär roll men att myndigheterna idag fått kontroll eller arbetar med att få kontroll över sin hyressituation. Statliga myndigheter sitter kvar markant längre än de skriver hyreskontrakt på. En tendens är att de kortat ner sina kontraktslängder samtidigt som de sitter kvar längre i sina lokaler. Vid omlokalisering av en myndighet uppstår stora flyttkostnader detta medför att en myndighet hellre stannar kvar i sina lokaler än genomför en flytt. Vid ändrade förhållanden av hyressituationen föredras en anpassning av den befintliga lokalen framför en omlokalisering. Myndigheter som analyserats är Arbetsförmedlingen, Domstolsverket, Försäkringskassan, Polisen samt Skatteverket. / This study examines how government authorities behave as tenants in the Swedish rental market. The study analyses the authorities’ rental contract lengths and the actual rental period for each of the subject premises. In addition, the study investigates how each authority handles its premises, both organisationally and strategically. To get an accurate perception of the current situation, historical and current trends and future prospects of premises have been taken into account. As previous research of authorities’ rental periods is limited; this study aspires to bring clarity to the subject. Further, the purpose of the study is to clarify the government authorities’ policies and strategies regarding their premises rentals. The study is based on one qualitative part which includes interviews with five government authorities. These authorities are labour-intensive with businesses using large proportions of office space. In addition to the qualitative part, a quantitative study has been carried out, regarding historical and current government leases, followed by an analysis. Premises are not the core business of the Government institutions, which has led to a widespread belief that institutions are not prioritising their rental situation. This study shows that the rental situations historically have had a secondary role, but that authorities today have good control, or working to gain control of their rental situation. Government authorities are still occupying the premises significantly longer than the lease length they originally sign for. One tendency is that they have shortened their contract lengths, but stay longer in their facilities. A relocation of an authority is associated with major moving-costs, which is why Government authorities tend to occupy their existing premises instead of moving. The authorities prefer tenant improvements (TI’s) in their actual premises before relocation. Analyzed authorities are the Public Employment Service, the National Courts Administration, the Social Insurance Agency, the Police and the Tax Agency.