Zombiens rötter ligger i myter men den har gått igenom en rad förändringar och håller nu platsen som en av världens mest igenkännbara monster. Efter 1932 har zombier inom media används för reflektion kring mänsklighetens farhågor och teman som krig och sjukdom har präglat zombiens narrativ i årtionden. Denna rapport ger en överblick över zombiens utveckling och undersöker vad för associationer och tankar zombien väcker som figur inom olika katastrofmiljövisualiseringar hos betraktare. Tre artefakter som representerar zombier i olika katastrofmiljöer har producerats för studien, de har använts i intervjuer där deltagarna fått bygga egna narrativ kring dem. Zombien inom en nutida miljö var den som deltagarna ansågs vara mest naturlig för zombien att vistas i men deltagarna visade störst intresse inför zombien i den dystopiska Cyberpunk-miljön. Ytterligare studier av zombien behövs för att tydligare kartlägga folks attityder gentemot zombien och hur relevant den kan fortsätta hålla sig.

I Järvaområdet finns ett par områden med omfattande utanförskap. Rinkeby, Tensta och Husby har de senaste åren drabbats av flera upplopp där våld och hot mot samhällsföreträdare förekommit. Social oro är ofta en benämning på anlagda bil- och skolbränder, stenkastning mot myndighetsutövare, skadegörelse, hot och våld mot tjänstemän, samt upplopp. Syftet med studien är att få en förståelse för hur yrkesverksamma och boende i Järvaområdet uppfattar social oro. Studien avgränsar sig endast till de områden i Järvaområdet, Stockholm som drabbats av omfattande social oro, i detta fall Rinkeby, Tensta och Husby. Studien utgår från djupintervjuer med poliser, politiker och boenden. Alla aktörer är yrkesverksamma och/eller bor i Järvaområdet samt är engagerade ideellt. Studien visar att oroligheterna i Järvaområdet startade för cirka 5 år sedan när utflyttningen av samhällsinstitutioner från Järvaområdet startade vilket förstärkte exkluderingen från det omgivande samhället. Respondenterna menar att ett ”vi och  dom” perspektiv växt fram i Järvaområdet. Utvecklingen går mot ökad isolering där det övriga samhället står utan insyn, kriminella krafter styr och hotbilden mot polisen förstärks. Studien visar att demokratin är eftersatt i dessa områden och att det finns en diskriminering mot de boende, både i den samhälleliga normen och i det politiska styret.  Det finns en rastlöshet och frustration bakom de destruktiva handlingarna som grundar sig i att ungdomarna inte har någonstans att vara eller ta vägen.

Syftet med studien var att undersöka hur unga män i utsatta bostadsområden resonerade kring sitt deltagande i social oro i utsatta bostadsområden. Studien utgjordes av en kvalitativ forskningsmetod med deduktiv ansats där en fokusgruppsintervju utfördes med fem respondenter i åldrarna 18-20 år. Studiens resultat visade att respondenterna levde under sämre sociala och materiella livsvillkor i majoritetssamhället såsom en lägre social klasstillhörighet, en upplevd samhällelig stigmatisering av den svenska staten och majoritetsbefolkningen samt ett utanförskap från viktiga samhällsinstitutioner såsom en samhällsgemenskap, utbildningsväsende och arbetsmarknad i det svenska majoritetssamhället. Respondenternas anledningar till sitt deltagande i social oro, kan förstås vara ett sätt för dessa att hämnas och opponera sig mot det upplevda förtryckande etablerade svenska majoritetssamhället. Men också ett sätt att visa sitt missnöje med sina upplevda sämre sociala och materiella livsvillkor i majoritetssamhället. Respondenternas deltagande i social oro kan förstås vara en sista utväg och ett effektivt medel för dessa att göra sig hörda och vädja till högre instanser såsom stat, politiker men också majoritetsbefolkningen att få bättre sociala och materiella livsvillkor och ökat inflytande i det svenska majoritetssamhället. / The aim of this research was to examine how young men from deprived Swedish neighborhoods, resonated regarding their participation in urban unrest. The study was executed by using a qualitative deductive research design in which a focus group interview was conducted with five respondents in the ages between 18and20. The results showed that the respondents tended to live in poorer social and material living conditions in the society, such as belonging to a lower social class, experiences of stigmatization from the Swedish majority population and state, and exclusion from vital social institutions such as the established social community, education and labor market. The respondents' reasons for their participation in urban unrest can be seen as a way to retaliate and oppose the perceived oppressive Swedish society. But also a way of showing dissatisfaction with their perceived poorer social and material living conditions in the Swedish majority society. The respondents' participation in urban unrest can also be seen as a last resort and an effective means to be heard and appeal to higher bodies such as state, politicians but also the majority population to get better social and material living conditions and increased influence in the Swedish majority society.

The problem area in this thesis is that harassments, violence, vandalism, etc. caused by problematic users in Swedish public libraries are not particularly studied in the scientific community. This study’s purpose is to gain knowledge about the media image of social unrest in Swedish libraries and study which types of social unrest that happen according to the media and the narrative techniques that are used in these articles. The research questions are:   What problems regarding social unrest in Swedish libraries are lifted in news articles from 2015? Which narrative techniques are used in news articles to report about social unrest in public libraries during 2015? How can research of the articles, together with the narrative techniques, contribute to a further developed understanding about the studied problems? As theoretical framework I used Strömbäck’s (1998, 2009) theory of media logic. For method I used qualitative content analysis. 27 articles were found relevant. Social unrest by library users has become common in many libraries in Sweden. It’s affecting many users, libraries user-frequencies, work environment and personnel. All the articles use one or more of the narrative techniques within the media logic theory, and all the techniques are used in the 27 articles. By studying the two together I have reached another dimension for understanding the studied problems. Among other things it was concluded that some articles mostly blame the problems on adolescents and gangs, whilst other articles say that it’s in fact grown-ups that cause most of the problems.

This thesis is an inquiry of the way media portray turmoil in Swedish public libraries between the year 2015 and 2018. This study's purpose is to gain knowledge about the media image of turmoil in libraries and the narrative techniques that are used. The questions we use to gain this knowledge is: 1.What problems as regarded to turmoil in the library is brought up by the media? 2.What narrative techniques are used by the media in articles related to turmoil in libraries? 3.What potential impact can these articles have on libraries? We will use Jesper Strömbäcks (2009) theory on media logic to help us identify what tools the media is using to make their text more compelling to read. The reason for this is to attract more reader and make them stick to the text and not stop reading because they find it boring.This tool can also give the text an angle to favour one part in a debate, or point to a certain group of people as the "guilty" part in the turmoil.The method we used is a qualitative text analysis, and we used 40 articles in this study.It was concluded that all articles uses at least some of the narrative techniques outlined byStrömbäck, and it might have had a negative impact on the visit statistics.

Syftet med denna uppsats var att granska de argument och förväntningar som låg till grund för den lagändring som trädde i kraft i januari 2020 om sabotage mot blåljusverksamhet. Lagändringen innefattar ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet som svar på att angrepp och hindrande av dessa verksamheter de senaste åren kommit att uppmärksammas som ett allvarligt samhällsproblem. Polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård möts av en större hot och våldsbild som medför en utmaning för dem att arbeta i framför allt utsatta områden. Dessa områden präglas av vissa geografiska och sociala faktorer, där kriminella har en inverkan på lokalsamhället med en intern normöverföring som upprätthåller en alternativ ordning. Sabotage mot blåljusverksamhet grundar sig i en social oro och det har diskuterats huruvida straffrättsliga åtgärder verkligen kommer till bukt med problemen. Uppsatsen innehåller en kvalitativ innehållsanalys av regeringens proposition som låg till grund för lagen om sabotage mot blåljusverksamhet. Ur den kunde vi hitta olika teman på argument och urskilja vilka förväntningar som låg på lagen. Dessa satte vi i perspektiv utifrån situationell handlingsteori och i sin sociala kontext för att nå en djupare förståelse i vad de innebär. Vi fann att argumenten och förväntningarna inte främst rörde förebyggande av själva beteendet i sig, utan snarare om ett utökat straffrättsligt skydd för polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Men även en slags markering för att de ska kunna upprätthålla en hög kvalitet i sitt samhällsviktiga uppdrag. Ur ett teoretiskt perspektiv fann vi att straffets avskräckande effekt endast får betydelse i viss utsträckning. Utifrån de sociala förklaringar som ligger bakom sabotagen fann vi att det livstids fängelsestraff som lagen om sabotage mot blåljusverksamhet innefattar bäst står i proportion till det argument vi fann gällande hot mot människors liv och hälsa. Vidare krävs det andra sociala åtgärder för att komplettera en sådan lag med. / The purpose of this paper was to review arguments and expectation leading to the law amendment that was executed in january 2020 about sabotage against rescue service activities. The law amendment holds a further protection for the rescue service activities as a response to increased violence and obstruction against them that has gained its attention the latter years as a severe social issue. The police, rescue and ambulance services are faced by increased threats and violence which entails difficulties for them in their services, especially in deprived areas. These areas are deviant in respect to some geographic and social factors, where criminals have an influence on the local society that maintains an alternative order with alternative norms. Sabotage against rescue service activities take roots in an social anxiety and it has been discussed whether criminal measures can be justified to solve the issues. This paper contains a qualitative analysis of the swedish government's proposal that was considered in respect of the amendment. We found that there where different themes of arguments and some certain expectations about the law. Taking these into a Situational Action Theory perspective and into a social context, to reach a deeper insight of their significance, we found that the arguments and expectations not only included preventional attempts but were mainly about a stronger protection for police, rescue and ambulance services. In addition, we found arguments about the need for justification to maintain a high quality in the societal important rescue service activities. From a theoretical perspective we found that the deterrence effect can only be limited. From a social perspective we found that the arguments most in proportion to lifetime sentence was those about a threat to people's life. Finally, we highlight the need of social actions as a complement to the law.

The purpose of this study is to investigate the increased police presence and surveillance in Ålidhem, Umeå, from the perspective of young men. Ålidhem is an area that the police have identified as having increased social unrest. Previous research has shown that increased police presence and surveillance can have negative effects on young men's experience of safety, and that it is important to develop other methods to create safety in the area. The study is based on interviews with ninth graders and recreational staff in Ålidhem, and examines their experiences of the municipality's and police's work for increased safety. The study shows that young men in Ålidhem experience a high degree of surveillance and police presence, which can create negative effects on their experience of safety. At the same time, the study shows that there are other factors that are important to create safety in Ålidhem, such as the development of meeting places and improvements in the public environment. The results of the study indicate that it is important to develop other methods to create safety in Ålidhem, such as the development of meeting places and improvements in the public environment. It is also important to take into account the perspectives of young men in the planning of measures for increased safety in Ålidhem and other similar areas. Keywords: Social unrest, Ålidhem, security, justice planning, young boys, stigmatization.

In 2022, a new law was accepted by the Swedish government, that would enable libraries to apply for an access ban. An access ban would fully limit the access to the public library for those who continuously disturb the libraries every-day function. This study examines the public discussion concerning the law of access ban for libraries, and the visibility of two opposite sides in the debate. The study applies a qualitative approach in the form of content analysis, that was performed on 42 articles from Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Biblioteksbladet and Boktugg. Furthermore, the theoretical framework of media logic was used to deepen the understanding of how the ambition to stand out from the crowd, affects how news producers select events to become news stories, and the use of certain narrative methods. The questions that are posed in this study concern what arguments that speaks for and against the law, who has been given space in the medialised debate and how the theories of media logic appear in the public discourse. The result shows that editorial writers and politicians emphasize the value of issuing an access ban on those who misbehave in libraries, in order to protect those who don’t. The result also shows that library representatives underline the fact that the new law contradicts the Library Act, which warrants everyone’s access to a library, and further emphasize how the social unrest in Swedish libraries requires long-term solutions and cooperation.

Social oro och sociala riskfaktorer är något som finns i alla samhällen. Social oro är olika typer av utfall eller angrepp på det som samhällets institutioner anser skyddsvärt. Sociala riskfaktorer är däremot de negativa omständigheterna som påverkar att social oro överhuvudtaget uppstår. För att besvara studiens frågeställning: ”Hur kan socioekonomiska och sociodemografiska indikatorer för arbete mot social oro på kommunal nivå, visualiseras i en dashboard-prototyp?” är det framför allt viktigt att ta reda på vilka indikatorer som faktiskt skall ingå i en sådan prototyp samt ta reda på vilka behov kommunerna har och belysa hur en dashboard kan uppfylla dessa behov. Frågeställningen besvaras med en kvalitativ metodansats bestående av datainsamlingsmetoden intervjuer samt en mindre omfattande litteraturundersökning på det material som ingått i litteraturgranskningen innehållande olika indikatorer. Intervjuerna genomfördes för att komma i direkt kontakt med kommunerna och undersöka vilka behov som finns i arbetet i dagsläget, vilka indikatorer som mäts i dagsläget och utöver det ta reda på andra kringliggande frågor som vilken data som finns tillgänglig och till exempel vilka förbättringsmöjligheter som respondenterna tycker sig se i det nuvarande arbetet. Detta för att kunna identifiera ifall en dashboard skulle kunna uppfylla dessa behov. En mindre omfattande litteraturundersökning genomfördes parallellt för att ta reda på vilka indikatorer som förekom i flest antal unika källor i litteraturgranskningen för att på det sättet kunna styrka trovärdigheten om generaliserbarheten för resultatet explicit gällande framtagning av indikatorer. Detta eftersom antalet respondenter ansågs vara för få för att skapa trovärdighet om generaliserbarhet i denna fråga. För att analysera kvalitativa data användes analysmetoden innehållsanalys vilken går ut på att korta ner innehåll till dess innersta kärna genom att identifiera mönster i innehållet som sedan tilldelas olika teman. Mönster och teman kallas i studien undertema och grundtema. För att kunna presentera resultatet av litteraturundersökningen på ett begripligt sätt gjordes innehållsanalysen i Excell. Enskilda indikatorer som ingått i studiens litteraturgranskning kategoriserades där i undertema och grundtema och data visualiserades genom användandet av Tableau. Resultatet av studien är ett antal indikatorer som tillsammans anses utgöra det mest grundläggande behovet av mätningar hos kommuner för att skapa en överblick av sociala riskfaktorer och social oro. Resultatet inkluderar också vilken typ av dashboard layout och vilket syfte dashboarden skall ha inom kommuner och varför. Dessutom skapades en dashboard-prototyp utefter de slutsatser studien kommit fram till.

Denna uppsats syftar till att studera platser med kontinuitet genom slutet av den sena bronsåldern på Peloponnesos för att undersöka vilka faktorer som bidrar till kontinuitet genom en period som traditionellt definieras av dess förstörelse och sociala oro. Undersökningen utgår från platser med kontinuitet genom SH IIIB–SH IIIC på Peloponnesos publicerade i Mycenaean Atlas Project, och studerar dessa platser genom en kvantitativt jämförande analys. Studien använder resiliensteori, och undersöker vilka karaktärsdrag hos platserna som möjliggjorde resiliens och kontinuitet genom SH IIIB–SH IIIC. Materialet ställs i relation till huvudsakligen två förklaringsmodeller rörande samhällsnedgången under slutet av sen bronsålder: det torrare klimatet, och social oro. I det sociala perspektivet visar resultatet att en försvarbarhet och isolering från palatsens kontaktnät var fördelaktigt för kontinuitet genom perioden. Ur det klimatologiska perspektivet kan ingen tydlig koppling etableras mellan platsernas karaktärsdrag och deras möjlighet till kontinuitet. / This essay aims to study places with continuity through the end of the Late Bronze Age in the Peloponnese to examine what factors contribute to continuity through a period traditionally defined by its destruction and social unrest. Source material for the essay is confined to places with continuity through LH IIIB–LH IIIC in the Peloponnese published through the Mycenaean Atlas Project, and the places are studied through a quantitative and comparative analysis. The study uses resilience theory and examines what place traits made continuity and resilience through LH IIIB–LH IIIC possible. The source material is put in relation to two explanatory models regarding the societal decline during the end of the Late Bronze Age: the drier climate, and social unrest. In the social perspective, the results indicate that defendable places and isolation from the palace networks are favourable aspects for continuity through the period. No clear link between place traits and continuity can be established in the climatological perspective.