Många människor i dagens samhälle upplever att de känner sig otrygga när de rör sig i utvalda delar av staden. Detta är ofta platser som saknar tillräcklig ljussättning eller känns bortglömda i stadsrummet. En utav dessa platser är den miljö i stadens befintliga gångtunnlar som ibland inte används, på grund av personers rädsla för att vistas i dessa, trots att deras främsta syfte är just trygghet för fotgängare i stadsmiljöer. I denna studie undersöks hur ljus och färg kan användas som kommunikationsmedel, i syfte att skapa en tryggare känsla för användarna av dessa otrygga tunnlar. Arbetet har genomgått metoder som användarundersökning, intervju med sakkunnig och rumsliga observationer för att svara på forskningsfrågan. Teorier inom trygghetsfrämjande element har studerats, så väl som ljuset och färgens effekter på välbefinnande, samt kommunikativa förmåga. Ljuset i tunneln är ett examensarbete inom området för Informationsdesign och Rumslig gestaltning. Den slutgiltiga gestaltningen syftar till att informera de som arbetar med trygghetsarbete i form av ljus och färg, om vilka riktlinjer som bör finnas i åtanke i projektet, för att täcka användarna av dessa miljöers behov. / Many people in today’s society feel unsafe while walking in specific parts of a city. This may be the result in lack of lightning in these spaces, and it’s possible that these spaces don’t communicate a safe passage for the users.  This study aims to investigate how light and colour can be configured to communicate and conjure a safe passage through the experienced unsafe places. One of these unsafe places are pedestrian tunnels, who might not be used as thought, due to the anxiety of usage. Even thou these tunnels actually exist to bring safety to pedestrians in the city. This thesis has implemented through different methods such as user survey, interview with expertise, and spatial observation, in order to achieve new insight into this research. An already existing tunnel in Eskilstuna partly known for its lack of lightness, will serve as my case study for this Bachelor thesis in Information design, emphasis in Spatial design.

Fordonstrafiken ökar allt mer i Sverige, antalet lastbilstransporter likaså riksväg 51 står inför nybyggnation som ska öka framkomligheten för fordon genom Finspång, men vem tänker på gång och cykeltrafikanterna? Denna rapport undersöker framkomligheten för en problematisk sträcka av Riksväg 51 genom Finspång, där hastighetsbegränsningen är hög och bristen på säkra övergångar är stor. Passageräkning kommer utföras vid två områden för att få svar på hur stort problemet är för Finspångs invånare. Rapporten resulterar i förslag till två nya säkra övergångar, en gångbro vid Postnords kontor i Finspång och en tunnel intill en cirkulationsplats i anslutning till Willys i Finspång. Om kommunen anser att dessa förslag är något att arbeta vidare med är helt upp till dem.

Det pågår många brottsförebyggande arbeten idag i Sverige och dessa sker oftast genom sociala insatser, men det är allt för få satsningar som avser den fysiska miljön. Den påverkar oss människor mer än vad vi tror. Syftet med denna studie är att göra en systematisk analys av den fysiska miljön i tre särskilt utsatta områden och undersöka hur dessa miljöer kan skapa brottsmöjligheter. Områdena Bergsjön, Rinkeby och Vivalla undersöks i denna rapport, dessa är valda till särskilt utsatta områden och där finns en rådande problematik och även en högre koncentration av kriminella (Polisen, 2017). Fakta och teorier som bland annat rutinaktivitetsteorin, CPTED och Jane Jacobs stadsplaneringsidéer behandlas i studiens bakgrund. Likheterna mellan områdenas fysiska miljöer sammanställs genom kartjämförelser, platsanalyser och intervjuer.    Metoden visade att trafiksepareringen hade skapat många mörka gångtunnlar in till områdena som skapade oattraktiva och otrygga inträden. Att områdena var bilfria ledde ytterligare till att många ställen blev ödsliga, obevakade och otrygga. Områdenas byggnader var vidare inte varierade och det kunde förekomma flera likadana hus bredvid varandra, till och med över hela områden. För en brottsling är det enklare att begå brott i en enkel detaljfattig miljö, eftersom det då är färre saker att hålla koll på och det blir mycket enklare att begå brottet när övriga människor inte ser sig omkring sig. En annan likhet var gatustrukturen, till exempel hade de tre områdena återvändsgator som inte sammanvävde vägarna med varandra. Detta bidrog till segregerade områden och svårigheter för polisen att komma fram och utföra sina insatser på ett effektivt sätt. Även byggnadernas placering mot gatan påverkade huruvida det skapades naturlig övervakning som kunde motverka brottslighet. Därmed blev slutsatsen att likheterna i den fysiska miljön mellan de tre områdena kan underlätta möjligheterna för att begå brott. / There is many jobs today in Sweden for crime prevention and these happen often through social efforts, but there is way too few of these for the physical environment that actually affects us more than we think they do. The purpose with this study is to make a systematical analysis of the physical environment in three deprives areas and examine if these environments can create crime opportunities. The chosen places are Bergsjön, Rinkeby and Vivalla with current problematic and high crime concentration (Polisen, 2017). Fact and theories such as the Routine Activity Theory, CPTED and Jane Jacobs’s urban ideas is treated in the study’s background. Similarities between the areas physical environment is compiled through map comparisons, place analysis and interviews.   The methods result showed that the traffic separation created many dark tunnels into the areas, which caused unattractive and insecure entries. The buildings in the areas were also not varied and there could be a several of similar houses next to each other or over the whole field. It can be easier for a criminal to commit crimes in a simple surrounding without details, because it is fewer things to keep track of and it becomes much easier to commit the crime when people doesn’t look around themselves. Another similarity was the street structures, for example the three areas had blind alleys that didn't interweave the streets with each other. This contributed to segregated areas and difficulties for the police to arrive and perform their efforts effectively. Even the buildings placement to the street affected whether they had a natural surveillance that could prevent crime. This concluded that the physical environment in these three deprived areas can affect the emergence of crime.