På grund av det ökande antalet personrån i Stockholm och minskningen i Malmö, syftar denna uppsats till att göra en litteraturöversikt av tidigare forskning för att kartlägga effekten av kamerabevakning på personrån i olika länder. Målet är att analysera om det skulle vara gynnsamt eller inte att använda samma metod i Sverige. Det teoretiska ramverk som använts i denna översikt är rutinaktivitetsteorin och rationella valteorin, som gjort sig tydliga under analysen av studierna. Sökprocessen gjordes genom olika databaser för att maximera antalet relevanta artiklar. För att bli kvalificerad i denna översikt måste studierna ha varit peer reviewed, alltså tidigare granskade av likvärdiga forskare, samt även publicerats under det senaste decenniet. 9 av 10 studier genomfördes med experimentella metoder, medan en studie genomfördes med etnografiskt fältarbete som metod. De flesta resultaten i artiklarna, som denna litteraturöversikt bygger på, visade att effekterna av kamerabevakning på personrån har varit positiva; det har dock varit mer positivt i städer med ett högre antal invånare. Majoriteten av resultaten visade också att övervakningskameror har en mer positiv effekt på personrån i områden med låg brottslighet. En särskild effekt som förekom i ett flertal studier var en överflyttningseffekt, vilket innebär att när ett brott minskar i ett område så ökar det i ett annat närliggande område. Framtida forskning bör därför lägga fokus på att undersöka varför effekten av kamerabevakning har mindre effekt i områden med hög brottslighet, samt varför kamerabevakning har större positiv effekt i städer med ett högre antal invånare. / Because of the increasing number of street robberies in Stockholm, and the decrease in Malmö, this paper aims to conduct a literature review of previous research to map the effect of camera surveillance on street robbery in different countries. The purpose is to analyze whether it would be favorable or not to apply the same method in Sweden. The theoretical framework used in this review is the Routine Activity approach, and the Rational Choice approach, which was found throughout the analysis. The search process was made through different databases, to maximize the number of relevant articles. To be qualified in this review, the studies must have been peer reviewed, and published during the last decade. 9 out of 10 studies were conducted by using experimental methods, whereas 1 study was conducted using ethnographic fieldwork. The majority of the results in the articles, which this paper is based on, found that the effects of camera surveillance on street robberies have been positive, although more positive in cities with a larger population. The majority of the results also showed that surveillance cameras have a more positive effect on street robbery in areas with low crime rates. One particular effect found in numerous studies was the displacement effect, which means when crime decreases in one area it increases in another adjacent area. Future research should therefore focus on why camera surveillance on street robbery is less effective in areas with high crime rates, and also why the effects are more significant in cities with a larger population.

Syftet med studien är att studera vilka effekter kameraövervakning har på brottsligheten i Landskrona. Dels undersöka effekterna på brottsligheten i ett område när kameraövervakning har avbrutits (kameraområde (1)) och dels undersöka effekterna på brottsligheten i ett mindre område (kameraområde (2)) i Landskrona där det fortfarande pågår övervakning. Efter att övervakningskamerorna stängdes av i kameraområde (1) minskade brottsanmälningarna. Dock skedde det en generell minskning i hela Landskrona när hänsyn tas till kontrollområden under samma period. Våldsbrott tycks inte påverkas av kameraövervakning vare sig de är påslagna eller inte. En förklaring kan vara att kameraövervakning som en kapabel väktare kanske inte har den avskräckande effekten på gärningsmannens beslutsprocess i övervägandet att begå ett våldsbrott eller inte. Rån och stölder, låg kvar på samma nivå i kameraområde (1) medan de minskade i resten av Landskrona. Tidigare forskning visar att dessa brott kan påverkas av kameraövervakning vilket motsatsvis kan innebära att dessa brott ökar när kapabla väktare i form av övervakningskameror stängs av. I kameraområde (2) minskade brotten kraftigt det första året. Minskningen är även större än i resten av Landskrona. Dock ökar brotten något igen under resten av undersökningsperioden vilket kan tyda på att kameraövervakning, som situationell preventionsåtgärd, har en viss effekt inledningsvis men matts av något när nyheten om kameraövervakning har sjunkit in. Det är viktigt att bilderna används och det blir allmänt känt att bilderna hjälper polisen att lösa brott.

Den kriminalpolitiska debatten kring ungdomsbrottslighet är ständigt pågående och många olika lösningar diskuteras. Kommunerna måste ta ett stort ansvar för det lokala brottsförebyggande arbetet och hur kommunerna ser på problematiken blir därför avgörande för hur de använder sina resurser för att arbeta brottsförebyggande. Studiens syfte var att undersöka hur Skellefteå och Ekerö kommun arbetar brottsförebyggande med barn och ungdomar samt att undersöka om och i så fall hur, kriminalpolitik på kommunal nivå påverkar arbetet och synen på barn- och ungdomsbrottslighet. Studien är av kvalitativ art och deltagarna i studien har valts ut utifrån yrkesmässig koppling till det lokala brottsförebyggande arbetet samt talespersoner från de kommunala Moderaterna och Socialdemokraterna. Datamaterialet samlades in genom delvis strukturerade intervjuer som genomförts enligt trattprincipen. Analysen av datamaterialet har sedan gjorts genom tematisk analys där datamaterialet systematiskt har behandlats och delats in i teman. Resultatet visar att det finns stora likheter mellan hur Skellefteå och Ekerö kommun arbetar brottsförebyggande med barn och ungdomar. Det visar också att uppfattningen inom båda kommunerna är att de har en relativt låg barn- och ungdomsbrottslighet jämfört med andra kommuner. Däremot har narkotikarelaterade brott ökat i kommunerna de senaste åren. Resultatet i analysen förklaras med brottspreventionsteorier, där det också framkommer ett samband mellan politiskt parti och vilken preventionsteori partiet format sin kriminalpolitik utifrån. Vidare diskuteras den partipolitiska variation som framkommer i resultatet och hur det trots upplevd diskrepans i vissa fall inte innebär att det endast finns skillnader i hur politiken formulerar sin lokala politik samt hur kommunerna satsar sina resurser för att förebygga brott av barn och ungdomar.

Studien har ett tvådelat syfte. Först ämnar studien undersöka utifrån vilka förutsättningar det tagits beslut om att implementera kommunala ordningsvakter att patrullera på och kring Möllevångstorget i Malmö, vidare att undersöka vilka mål och förväntningar involverade aktörer har på insatsen. Syftet är också att undersöka upplevelsen av ordningsstörningar och trygghet och slutligen uppfattning om ordningsvakter bland personer som besöker Möllevångstorget. För att uppnå studiens första syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med nyckelinformanter, urvalet bestod av sju personer. För att uppnå det andra syftet genomfördes i första hand strukturerade intervjuer med personer som vistades på platsen, i andra hand erbjöds de en webbenkät. 42 personer deltog på en strukturerad intervju och 18 personer besvarade webbenkäten. Det framkom genom de semistrukturerade intervjuerna att narkotikaförsäljning och otrygghet är ett stort problem i området. Målet är framför allt att tryggheten ska öka i samband med LOV§3-insatsen. Det önskades också att det finns en väl fungerande samverkan mellan aktörer som kan bidra till att brottsligheten och otryggheten minskar, att inte enbart förlita sig på att ordningsvakter löser alla problem. Resultatet från de strukturerade intervjuerna/webbenkäten visar att klotter och öppen drogförsäljning är de ordningsstörningar som upplevs förekomma mest frekvent. Tryggheten på platsen förefaller vara relativt hög med viss variation vad gäller tidpunkt, då oro att utsättas för brott är högre under kvällstid. Slutligen visar studien att förtroende kan vara av betydelse för hur effektiva ordningsvakter uppfattas vara. / The study has a twofold purpose, the first is to investigate the conditions on which decisions have been made to implement municipal security guards to patrol around and on Möllevångstorget in Malmö. Furthermore, the study aims to investigate goals and expectations the involved actors have on the current operation. The purpose of the study is also to investigate the experience of disorder and fear of crime and lastly the perception regarding security guards, among people who visits Möllevångstorget. To achieve the first purpose of the study, semi-structured interviews were conducted with key informants, the sample consisted of seven people. To achieve the second purpose of the study, primarily structured interviews were conducted and secondly a web survey was offered. 42 people participated in a structured interview and 18 people answered the web survey. What emerged from the semi-structured interviews indicates that drug sales and fear of crime is a common issue in the area. Furthermore, the main goal is for the security to increase in connection with the LOV§3 operation. It was also desired that there is a well-functioning collaboration between actors that can contribute to reducing crime and fear of crime, and not to rely solely on security guards solving all problems. The results from the structured interviews/ web survey indicate that graffiti and open drug sales are disorders that are perceived to occur most frequently. The fear of crime in the area appears to be relatively low with certain variations in terms of time, as fear about being exposed to crime is higher in the evening. Finally, the study shows that trust can be important for how effective security guards are perceived to be.

Lack of safety is a problem in many public places in society, including libraries, where disturbances of order and crime are common problems. Perhaps, many people experience the library as a quiet and safe place, without quarrels, vandalism, violence, theft, or harassment, yet all these are recurring problems in libraries. This study is carried out to clarify factors that cause the lack of safety in libraries and to develop measures to counteract these factors. The survey is conducted as a case study of Högdalen library, where the purpose of the study is to understand how the environment at the library affects the safety of the place, based on the visitors' and personnel's safety experiences. In order to get answers to the study's main research question – that is, how visitors and personnel experience the safety at Högdalen library – a questionnaire survey was conducted, answered by 43 library visitors, as well as interviews with four people from the library's personnel. The study also includes an examination and a compilation of statistics from troublesome events that occurred at the library between the years 2017 and 2020 to further – together with the questionnaire survey and interviews – get answers to what problems are most common in the library today. The hope is that the questionnaire survey, the interviews, the statistics, and the study's theoretical and literature basis will provide answers to how crime prevention through environmental design can be used as a reference to improve safety at Högdalen library. The study is delimited and does not include any comparison between Högdalen library and other libraries concerning the safety experience. The results show that visitors and personnel have a positive image of the safety experience at Högdalen library. Most of the questionnaire respondents (83,7 %) have not experienced any situation that has developed the feeling of unsafety, while the personnel, instead, believe that incidents that have been experienced as troublesome have increased their awareness and experiences of how such situations can be handled, and further increased their motivation to strive for a safe environment for all library visitors. Although the above results show a positive safety experience at Högdalen library, a minor number of visitors (16,3 %) experience, or have experienced, the feeling of unsafety in the library's premises. These experiences of unsafety are based on cases linked to disturbances of order, harassment, drugs, or property crimes, but also problems with obstacles, ability to orientate and lines of sight. The personnel also highlight that some troublesome situations – associated with, for example, youth groups and addicts – have contributed to increased stress and a feeling of discomfort, which subsequently has affected their well-being in the workplace. However, it is important to remember that all people experience safety differently, and that a complete elimination of unsafety can thus be difficult to achieve. Nevertheless, it is vital to make every attempt to prevent the existing risks as much as possible. / Otrygghet är ett problem på många offentliga platser i samhället, däribland bibliotek, där både ordningsstörningar och brott är förekommande problem. Förmodligen upplever många människor biblioteket som en lugn och trygg plats, utan bråk, skadegörelser, våld, stöld, eller trakasserier, ändock är alla dessa återkommande problem på bibliotek. Den här studien genomförs med förhoppningen att klara ut orsakerna till otryggande faktorer på bibliotek, och i bästa fall ta fram åtgärder för att motverka dessa faktorer. Undersökningen görs i form av en fallstudie av Högdalens bibliotek, där syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur miljön på biblioteket påverkar tryggheten på platsen utifrån besökares och personals trygghetsupplevelser. I syfte att få svar på studiens huvudsakliga forskningsfråga – alltså hur besökare och personal upplever tryggheten på Högdalens bibliotek – görs en enkätundersökning besvarad av 43 biblioteksbesökare, samt intervjuer med fyra personer från bibliotekets personal. Studien innefattar därtill en granskning och sammanställning av statistik från besvärande händelser som inträffat på biblioteket mellan åren 2017 och 2020 för att vidare, tillsammans med enkätundersökningen och intervjuerna, få svar på vilka problem som är mest förekommande på biblioteket idag. Förhoppningen är att enkätundersökningen, intervjuerna, statistiken och studiens teori- och litteraturunderlag ska ge svar på hur brottsprevention genom urban design kan användas som referens för att förbättra tryggheten på Högdalens bibliotek. Studien är avgränsad och innefattar inte någon jämförelse mellan Högdalens bibliotek och andra bibliotek i avseende på trygghetsupplevelsen. Studiens resultat visar att besökare och personal har en positiv bild av trygghetsupplevelsen på Högdalens bibliotek. Majoriteten av enkätrespondenterna (83,7 %) har inte upplevt någon situation som frambringat känslan av otrygghet, medan personalen i stället menar att händelser som upplevts besvärande har ökat deras kunskaper och erfarenheter om hur sådana situationer kan hanteras, samt vidare ökat deras motivation att sträva efter en trygg miljö för alla biblioteks- besökare. Trots att ovannämnda resultat visar en positiv trygghetsupplevelse på Högdalens bibliotek finns det ett mindre antal besökare (16,3 %) som upplever, eller har upplevt, känslan av otrygghet i bibliotekets lokaler. Dessa otrygghetsupplevelser grundar sig på fall kopplat till ordningsstörningar, trakasserier, narkotika eller egendomsbrott, men också problem med hinder, orienteringsmöjligheter och siktlinjer. Personalen belyser också att vissa besvärande situationer – förknippat med exempelvis ungdomsgrupper och missbrukare – har bidragit med ökad stress och en känsla av obehag, vilket fortsättningsvis påverkat deras välbefinnande på arbetsplatsen. Det är dock viktigt att komma ihåg att alla människor upplever trygghet på olika sätt, och att en fullständig eliminering av otrygghet således kan vara svårt att uppnå – men det är trots detta betydelsefullt att i största möjliga grad försöka förebygga de risker som finns.