Piteå kommun är enligt SKL en kommun i glesbefolkad region. Framtidens utmaningar för mindre kommuner i Sverige handlar om hur kommunal service och offentlig välfärd ska finansieras när medelåldern ökar och befolkningsunderlagen sviktar. Piteå kommun har under lång tid haft en befolkningstillväxt när liknande kommuner går i motsatt riktning. In- och utflyttning har en stor betydelse för denna utveckling och genom en sekundäranalys av registerdata från databasen Place vid kulturgeografiska institutionen ämnar denna uppsats att kartlägga in- och utflytning från Piteå kommun åren 2009 – 2014. Med hjälp av deskriptiv statistik och logistiska regressionsmodeller har de attribut vilka påverkar in- och utflyttning från kommunen tagits fram. Undersökningen omfattar även hur olika delar av landet påverkar befolkningssammansättningen i Piteå kommun. Resultaten visar att individer med annat födelseland är mer flyttbenägna och att de flyttar i riktning mot framförallt Stockholm och Uppsala län. Det framkom även att Skellefteå, Luleå och Umeå kommun har en betydande del i att förse Piteå kommun med högskoleutbildade individer och att Stockholms och Uppsala län tillsammans med Norrbottens län har ett obalanserat flyttutbytte med Piteå kommun. Mer generellt kring både in- och utflyttning visar resultaten att attributen; stigande ålder, ensamstående med/utan barn, högskoleutbildning, CSN och försörjningsstöd alla ökar sannolikheten för flytt.

Syftet med studien är att studera vilka effekter kameraövervakning har på brottsligheten i Landskrona. Dels undersöka effekterna på brottsligheten i ett område när kameraövervakning har avbrutits (kameraområde (1)) och dels undersöka effekterna på brottsligheten i ett mindre område (kameraområde (2)) i Landskrona där det fortfarande pågår övervakning. Efter att övervakningskamerorna stängdes av i kameraområde (1) minskade brottsanmälningarna. Dock skedde det en generell minskning i hela Landskrona när hänsyn tas till kontrollområden under samma period. Våldsbrott tycks inte påverkas av kameraövervakning vare sig de är påslagna eller inte. En förklaring kan vara att kameraövervakning som en kapabel väktare kanske inte har den avskräckande effekten på gärningsmannens beslutsprocess i övervägandet att begå ett våldsbrott eller inte. Rån och stölder, låg kvar på samma nivå i kameraområde (1) medan de minskade i resten av Landskrona. Tidigare forskning visar att dessa brott kan påverkas av kameraövervakning vilket motsatsvis kan innebära att dessa brott ökar när kapabla väktare i form av övervakningskameror stängs av. I kameraområde (2) minskade brotten kraftigt det första året. Minskningen är även större än i resten av Landskrona. Dock ökar brotten något igen under resten av undersökningsperioden vilket kan tyda på att kameraövervakning, som situationell preventionsåtgärd, har en viss effekt inledningsvis men matts av något när nyheten om kameraövervakning har sjunkit in. Det är viktigt att bilderna används och det blir allmänt känt att bilderna hjälper polisen att lösa brott.