Piteå kommun är enligt SKL en kommun i glesbefolkad region. Framtidens utmaningar för mindre kommuner i Sverige handlar om hur kommunal service och offentlig välfärd ska finansieras när medelåldern ökar och befolkningsunderlagen sviktar. Piteå kommun har under lång tid haft en befolkningstillväxt när liknande kommuner går i motsatt riktning. In- och utflyttning har en stor betydelse för denna utveckling och genom en sekundäranalys av registerdata från databasen Place vid kulturgeografiska institutionen ämnar denna uppsats att kartlägga in- och utflytning från Piteå kommun åren 2009 – 2014. Med hjälp av deskriptiv statistik och logistiska regressionsmodeller har de attribut vilka påverkar in- och utflyttning från kommunen tagits fram. Undersökningen omfattar även hur olika delar av landet påverkar befolkningssammansättningen i Piteå kommun. Resultaten visar att individer med annat födelseland är mer flyttbenägna och att de flyttar i riktning mot framförallt Stockholm och Uppsala län. Det framkom även att Skellefteå, Luleå och Umeå kommun har en betydande del i att förse Piteå kommun med högskoleutbildade individer och att Stockholms och Uppsala län tillsammans med Norrbottens län har ett obalanserat flyttutbytte med Piteå kommun. Mer generellt kring både in- och utflyttning visar resultaten att attributen; stigande ålder, ensamstående med/utan barn, högskoleutbildning, CSN och försörjningsstöd alla ökar sannolikheten för flytt.

Syftet med studien är att studera vilka effekter kameraövervakning har på brottsligheten i Landskrona. Dels undersöka effekterna på brottsligheten i ett område när kameraövervakning har avbrutits (kameraområde (1)) och dels undersöka effekterna på brottsligheten i ett mindre område (kameraområde (2)) i Landskrona där det fortfarande pågår övervakning. Efter att övervakningskamerorna stängdes av i kameraområde (1) minskade brottsanmälningarna. Dock skedde det en generell minskning i hela Landskrona när hänsyn tas till kontrollområden under samma period. Våldsbrott tycks inte påverkas av kameraövervakning vare sig de är påslagna eller inte. En förklaring kan vara att kameraövervakning som en kapabel väktare kanske inte har den avskräckande effekten på gärningsmannens beslutsprocess i övervägandet att begå ett våldsbrott eller inte. Rån och stölder, låg kvar på samma nivå i kameraområde (1) medan de minskade i resten av Landskrona. Tidigare forskning visar att dessa brott kan påverkas av kameraövervakning vilket motsatsvis kan innebära att dessa brott ökar när kapabla väktare i form av övervakningskameror stängs av. I kameraområde (2) minskade brotten kraftigt det första året. Minskningen är även större än i resten av Landskrona. Dock ökar brotten något igen under resten av undersökningsperioden vilket kan tyda på att kameraövervakning, som situationell preventionsåtgärd, har en viss effekt inledningsvis men matts av något när nyheten om kameraövervakning har sjunkit in. Det är viktigt att bilderna används och det blir allmänt känt att bilderna hjälper polisen att lösa brott.

Studien syftar till att undersöka vilken förvaltningsstrategi som är bäst, fonders prestation genom olika ekonomiska förhållanden samt persistens på den svenska fondmarknaden. Huvudsyftet är att undersöka om fonders föregående prestation kan användas för att förutsäga framtida avkastning. Genom att använda etablerade mått på förvaltningsprestation som Jensens Alfa, Sharpekvoten och Modiglianis riskjusterad prestation (𝑀2) jämförs fonders prestation. För att identifiera persistens jämförs fondernas avkastning med medianavkastning under en specifik period. Genom statistiska tester i form av Oddskvot, Chi-två-test och regressionsanalys fördjupas studien ytterligare. Resultaten från studien visar enskilda fall av persistens, men inga konsekventa mönster kan utläsas för alla fonder. Slutsatsen från studien är att det inte går att slå fast en överlägsen förvaltningsstrategi. Slutsatsen indikerar även att det inte finns några signifikanta indikationer på att det går att förutspå framtida avkastning utifrån föregående tidsperiods avkastning. / The study investigates which management strategy is superior, funds’ performance across different economic conditions and persistence in the Swedish fund market. The main objective is to examine whether past fund performance can be utilized to predict future returns. Through using established performance measures such as Jensen’s Alpha, The Sharpe Ratio and Modigliani’s risk- adjusted performance (𝑀2), we compare fund performance. To identify persistence, funds’ returns are compared with median returns over a specific period. Through statistical tests such as Odds Ratio, Chi-square test and regression analysis, the study is further elaborated. The results of the study reveal isolated instances of persistence, but no consistent patterns can be discerned across all funds. The conclusion drawn from the study is that no superior management strategy can be definitively established. Additionally, the findings suggest no significant indications that past period returns can predict future returns.