Fritidshus i Stockholms södra skärgård

I ett allt mer stressat samhälle vill jag skapa bostäder som blir en lugn plats i vardagen. Jag vill leka med konceptet där naturen möter staden och erbjuda ett boende där möjligheten till att ta en kaffe på ett fik några trappor ner är lika nära som en lugn promenad i naturen. Jag vill ge chansen att gå ut direkt i skogen eller njuta av naturens fördelar från den egna balkongen.  Alla val i projektet, så som planernas utformning, fasadens estetik och val av material har utgått från naturen. Planerna ger varje lägenhet oavsett storlek samma möjligheter att ta del av naturen utanför. Varje lägenhet får varsin balkong och fönsternisch med samma mått för att öppna upp mot skogen. Balkongerna förses med vikdörrar för möjlighet att öppna upp hela glaspartiet och tänja på gränsen mellan ute och inne.  Fasaderna speglar omgivningen. Fasaden mot skogen spelar naturens lekfullhet och öppnar upp med stora fönster i de sociala ytorna. Fönsternischer och balkonger placeras omlott för  skapa en rörelse i fasaden och ge varje balkong avskildhet mot grannar. Fasaden mot gatan speglar istället gatans strikta struktur med mindre fönster och raka enkla linjer. / My project aims to create calm place to live in the stressful society of today. I want to play with the concept where the city street meets nature and precent a living space where the opportunity to grab a coffee in a café a few stories down is as close as a calm walk in the woods. My project creates a home where nature is close, both inside and outside.  Every decision I made in this project is made in consideration of the surrounding nature. Everything from plans, the esthetics of the fasades and the decisions on what materials to work with. All the apartments are given an equally sized balcony and window facing the forest even if the apartment varies in size to give everyone the same opportunity to be close to nature. The balconies have folding doors to make it possible to open up the wall and loosen the line between inside and outside.  The facade facing the street mimics the strict structure of the road with smaller windows and straight lines. The facade facing the forest mirrors the playfulness of nature. The balconies and windows are stacked in a pattern to make a movement in the facade and to create privacy for the balconies.

<p>To understand students, their world and what makes them act in a certain way or how they form groups in school is a very important part of a teachers work. You get a better understanding for the students behavior by having knowledge about how they look upon</p><p>themselves and other students, to prevent prejudice and tendenses to bullying and beeing an “outsider”. Clothes and fashion are often a big part of the students identity buliding and how they look upon themselves and get looked at by others.</p><p>We have chosed to exeminate this phenomenon among girls since they are often more exposed by the media for example and with unreasonable beautyideals and other external factors that many girls try to live up to in todays society.</p><p>We have made a survey regarding the usage of clothes and fashion in the making of an identety with totally fiftyeight girls in the ninth grade on two different public schools in Haninge and Tyresö municipality.</p> / <p>Att förstå elevers värld och vad som kan göra att de beter sig på ett visst sätt, eller hur de bildar grupperingar i skolan är som lärare en viktig del i arbetet. Eftersom att man får en bättre förståelse för elevernas beteende genom att ta reda på hur de faktiskt själva ser på saker och ting, kan man som lärare också arbeta med eleverna för att få bort eventuella fördomar och tendenser till utanförskap eller mobbning. Ofta spelar kläder och mode en stor roll i</p><p>elevernas identitetsarbete och hur de ser på sig själva och hur de i sin tur blir sedda av andra.</p><p>Vi har valt att undersöka detta fenomen bland tjejer då det ofta är de som är mest utsatta av bland annat media med orimliga skönhetsideal och andra yttre faktorer som många unga tjejer</p><p>försöker leva upp till i dagens samhälle.</p><p>Vi har gjort en enkätundersökning rörande användandet av kläder och mode i skapandet av en identitet med totalt femtioåtta tjejer i årskurs nio på två olika kommunala skolor i Haninge och Tyresö kommun.</p>

To understand students, their world and what makes them act in a certain way or how they form groups in school is a very important part of a teachers work. You get a better understanding for the students behavior by having knowledge about how they look upon themselves and other students, to prevent prejudice and tendenses to bullying and beeing an “outsider”. Clothes and fashion are often a big part of the students identity buliding and how they look upon themselves and get looked at by others. We have chosed to exeminate this phenomenon among girls since they are often more exposed by the media for example and with unreasonable beautyideals and other external factors that many girls try to live up to in todays society. We have made a survey regarding the usage of clothes and fashion in the making of an identety with totally fiftyeight girls in the ninth grade on two different public schools in Haninge and Tyresö municipality. / Att förstå elevers värld och vad som kan göra att de beter sig på ett visst sätt, eller hur de bildar grupperingar i skolan är som lärare en viktig del i arbetet. Eftersom att man får en bättre förståelse för elevernas beteende genom att ta reda på hur de faktiskt själva ser på saker och ting, kan man som lärare också arbeta med eleverna för att få bort eventuella fördomar och tendenser till utanförskap eller mobbning. Ofta spelar kläder och mode en stor roll i elevernas identitetsarbete och hur de ser på sig själva och hur de i sin tur blir sedda av andra. Vi har valt att undersöka detta fenomen bland tjejer då det ofta är de som är mest utsatta av bland annat media med orimliga skönhetsideal och andra yttre faktorer som många unga tjejer försöker leva upp till i dagens samhälle. Vi har gjort en enkätundersökning rörande användandet av kläder och mode i skapandet av en identitet med totalt femtioåtta tjejer i årskurs nio på två olika kommunala skolor i Haninge och Tyresö kommun.

Personrån bland ungdomar har ökat de senaste åren i Sverige och en särskilt drabbad kommun är Haninge. Syftet med denna uppsats var att ur ett kriminologiskt perspektiv försöka belysa utvecklingen gällande ungdomsrånen i Haninge, vad som påverkat detta och vilka åtgärder som varit framgångsrika. Som teoretiskt ramverk användes rutinaktivitetsteorin. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom lokalpolisområdet och kommunen, som på olika sätt arbetar mot ungdomsrånen. Utifrån det empiriska materialet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att ökningen verkar ha drivits på av en mindre grupp motiverade förövare bestående av unga och mycket brottsaktiva pojkar, som sett andra ungdomar och deras ägodelar som lämpliga objekt. Samverkan mellan polis och kommun tillsammans med riktade insatser mot dessa individer och brottsdrabbade platser ses som framgångsrikt.

The definition of additional water is as all water except wastewater contained in wastewater pipes. In heavy rainfall, the volume of additional water in the sewage water pipes become large and can cause several problems, including overflows and basement flooding. Many municipalities have problems with additional water. In a survey, 80 % of the questioned municipalities claimed that they actively work to reduce the amount of additional water in sewage water pipes. In Haninge municipality, additional water causes several basements floods each year and Fors treatment plant receives considerably more water than necessary. The high proportion of additional water at the treatment plant requires a high dose of chemicals, which is both expensive as well as time-consuming. Haninge municipality has a growing population and Fors treatment plant does not have the capacity to receive larger volumes of water, which could cause problems when new residences are to be built.   Flow meters are usually used to quantify the amount of additional water, but flow measurement is expensive and requires planning. In Haninge municipality there are about 50 pumping stations and the purpose of this study was to determine whether the amount of additional water could be quantified based on the filling time in the pumping stations. A flow meter was used to obtain a reference value. However, at the pumping stations the filling times were not logged properly and could not be used in this study. Instead, the pumping times were used to quantify the amount of additional water. To calculate this, several parameters as volume of pump sump, pump running times, the flow when the pumps were draining and the amount of drinking water bought were required.   To obtain a relationship, the volume of additional water for a wet compared to a dry year was used. A relationship between volume and running time could be distinguished, but since the flow measurement never worked, the values for the volume were uncertain. However, the relationship could be used to identify which areas that have a high proportion of additional water, but the quantification of the amount was uncertain. The relationship was then used to quantify the additional water for several different pumping stations. None of the investigated areas had any problem with additional water, but the areas around Hagtornsvägen, Vendelsögårdsvägs, Ålstavägens and Österhaningevägens pump stations have some additional water. In Haninge municipality there are some old areas that would had been interesting to include in this study, but there were no pumping stations there.   In the future flow measurement will be important for Haninge municipality to further work on quantifying additional water and identifying problem areas. The flow measurement is not specific to pumping stations but can be placed on the sewage pipes at hubs to be able to distinguish which areas have the largest volume of additional water. However, looking at the running times gives a glimpse of where the problems are greatest and may also work as an indication of where on the pipelines the flow meters could be placed.

På gränsen mellan hav och land, Haninge och Nynäshamn, naturreservat och lokalsamhälle, infinner sig Arschipelag skärgårdscenter. Genom överbryggandet av dessa gränsdragningar förankrar och sammanflätar projektet platsens olika element, för att skapa en knytpunkt tillgängliggjord från både fastlandet och Östersjön. Sammanstrålandet av gränserna sker i en vik intill Gamla Nynäsvägen, en bortglömd landremsa med vy över fjärden. Med utgångspunkt i ett behov av att tillgängliggöra åtkomst till vatten och angränsande naturreservat, synliggöra den kommunalt förbisedda tätorten samt nyttja de kommunikationsmöjligheter som läget erbjuder till sjöss och på land, har programmet formulerats. Som en nod för besökare från bägge håll syftar projektet till att uppmärksamma närområdets och skärgårdens kvalitéer genom ett skärgårdscenter som riktar sig mot en bred publik. En mötesplats och förankringspunkt för arkipelagens boende och aktörer, en lärande hubb som möjliggör kunskapsutbyte för besökare och en attraktion som aktiverar närområdet.  Med inspiration från platsens rika historia och marina typologier har projektet gestaltats med stundvis motsättande ledord; massivitet och lätthet, låg- och högteknologiskt, inramning och avskärmning. Närliggande fornlämningar har fått forma det beständiga markplanet, för att bära det symboliskt och geografiskt överbryggande övre planet. Fackverket sträcker ut sig horisontellt, ramar in den obrutna passagen till vattnet och landar lätt på det nedre fortet. / At the border between sea and land, Haninge and Nynäshamn, nature reserve and local community, Arschipelag archipelago Center emerges. By bridging these boundaries, the project anchors and interweaves the different elements of the site, creating a focal point accessible from both the mainland and the Baltic Sea. The convergence of borders takes place in a bay near Gamla Nynäsvägen, a forgotten strip of land with a view of the fjord. Based on the need to provide access to water and adjacent nature reserves, highlight the municipally overlooked urban area, and leverage the communication opportunities offered by the location both at sea and on land, the program has been formulated. As a node for visitors from both directions, the project aims to showcase the qualities of the surrounding area and the archipelago through an archipelago center that caters to a broad audience. It serves as a meeting place and anchor point for residents and stakeholders of the archipelago, a learning hub that enables knowledge exchange for visitors, and an attraction that activates the surrounding area. Inspired by the site's rich history and marine typologies, the project has been designed with occasionally contrasting keywords: solidity and lightness, low- and high-tech, framing and shielding. Nearby ancient remains have shaped the substantial ground plane, to carry the symbolically and geographically traversing upper plane. The truss structure extends horizontally, framing the uninterrupted passage to the water and gently landing on the lower fort.

En expandering av storstäder har bidragit till att nya behov måste uppfyllas. Däribland behovet av nya förskolor. Idag och i framtiden kommer det ställas höga krav på att nya byggnader ska bli mer energieffektiva och det är viktigt att kommuner ligger i framkant i denna utveckling då de ska vara ett föredöme i samhället. Valet föll därför på att kombinera dessa behov och krav genom att gestalta en energieffektiv förskola i Haninge kommun som är i ett expansivt skede. Genom inventering av befintlig information kring ämnena förskola och energieffektivt byggande, samt studiebesök och fallstudier valdes att förskolan skulle gestaltas enligt passivhusteknik. Informationen behandlar bland annat krav från BBR, FEBY och Lpfö98. Det var genom dessa metoder som ett lokalprogram innehållandes en sambandsanalys kunde tas fram för kommandeförskola. Förskolan som passivhus innebär förändrade förutsättningar för gestaltningen då det är viktigt att i ett tidigt skede planera planlösningen så att den medverkar till en energibesparing. Utifrån lokalprogrammet kunde förskolan Lövet som enligt enkla beräkningar uppfyller kraven för passivhus. Förslaget stämmer bra överrens med det lokalprogram som det grundades på tack vare det djupgående förarbetet. Slutsatsen blir att ett väl bearbetat lokalprogram är en bra förutsättning för att gestalta och konstruera ett förslag som är realistiskt. I detta projekt har det visat sig att det är möjligt att bygga en förskola i passivhusteknik trots ändrade förutsättningar angående teknik samt utformning. Ett passivhus är dessutom ett bra pedagogiskt läromedel att lära barn hur energi kan besparas. / An expansion of big cities has contributed to new requirements that must be fulfilled. The requirements include the need for new preschools. Today and tomorrow there will be demands for new buildings to be energy efficient and it is important that municipalities are at the forefront of this development as they will set an example in the community. The choice was made to combine these needs and requirements by designing an energy efficient preschool in the municipality of Haninge which is a municipality in an expansive phase.   The choice to make the preschool according to passive house technology was made through inventory of existing information about the areas of preschool and energy- efficient construction, as well as visits and case studies. The information treats, among other things, requirement from BBR, FEBY and Lpfö98. It was also through these methods that a local program with an analysis of the connections between rooms was generated for the preschool. Preschool as a passive house results in changing conditions for the conformation and that is why it is important that in an early stage plan the layout so that it contributes to energy savings.  Through calculations made from the construction of the preschool, which is based on the local program containing an analysis of the connections between rooms, meet the requirements for passive houses. The proposal agrees with the local program that it was based on, thanks to the deep preliminary work.  The conclusion is that a well-developed local program is a good prerequisite in order to design and construct a proposal that is realistic. This project has shown that it is possible to build a preschool in passive house technology despite changed conditions regarding technology and design. Passive house is also a good educational material to teach children how energy can be saved.

Jordbromalmskolan was shut down despite protests from the citizens of Jordbro. It was going to give place for housing in an attempt to save a dying commercial centre, but it was occupied by cultural workers who managed to convince the municipality to keep the building as a culture house. This project addresses culture as an engine for public life by adapting a building to a new program, revealing existing qualities and adding new architectural layers. / Jordbromalmsskolan stängdes 2009 trots protester från Jordbros invånare. Skolan skulle ge plats åt nya bostäder i ett försök att rädda Jordbros döende centrum. 2012 flyttade några kulturorganisationer in i huset på ett rivningskontrakt och Jordbro Kulturhus skapades. Efter två års kamp lyckades kulturarbetarna övertyga kommunen att behålla huset som kulturhus. Det här projektet adresserar kultur som en motor för publikt liv genom att anpassa en byggnad till ett nytt program, lyfta fram befintliga kvaliteter och addera nya arkitektoniska lager.

För att minska den globala uppvärmningen har en rad olika aktörer satt mål för minskade utsläpp fram till 2050, däribland Haninge kommun. För att kommunen skall minska sina utsläpp bör de först kartlägga sina utsläppskällor för att få en tydlig bild över vart potentiella minskningar kan ske. Som komplement till att minska sina utsläpp och följa Sveriges satta mål med kompletterande åtgärder har kommunen en stor potential inom Bio-CCS då kommunen huserar Jordbro kraftvärmeverk, ett kraftvärmeverk som ägs av Vattenfall och drivs helt på biobränslen. Bio-CCS ligger under kategorin negativa emissions teknologier och har en stor potential till att minska koldioxidhalten i atmosfären. Studiens syfte är att föreslå en åtgärdssammansättning för att hjälpa Haninge kommun bli klimatpositivt. För att uppfylla syftet ska utsläppens magnitud och fördelning i kommunen undersökas, för att sedan utforska möjliga åtgärder för att minska och kompensera för utsläppen. Ett fokus för studien är att analysera vilken potential Vattenfalls anläggning i Jordbro har för att bidra till negativa utsläpp i Haninge, med en utblick för andra möjliga tekniker för negativa utsläpp inom kommunen. För att uppnå syftet gjordes en djupgående litteraturstudie där metoder för klimatberäkningar undersöktes för att komma fram till vilken metod som är lämpligast ur ett kommunperspektiv där Greenhouse Gas Protocols redovisningsstandard för städer valdes och verktyget som valdes för klimatredovisningen var Greenhouse Gas Protocols egna verktyg CIRIS. För scenarioanalysen av kommunens väg mot klimatpositivitet fram till 2050 valdes programmet LEAP och till sist gjordes en enkel ekonomisk analys och dimensionering av en Bio-CCS anläggning i Jordbro kraftvärmeverk baserat på kraftvärmeverkets värmeproduktion. Resultatet blev att för basåret 2018 släppte Haninge kommun ut 2,3 ton koldioxidekvivalenter per capita baserat på geografiska utsläpp, motsvarande 209 000 ton koldioxid ekvivalenter. Som resultat av privat konsumtion i Haninge släppte kommunens invånare ut 4,9 ton koldioxidekvivalenter per capita. För att kunna nå de mål som är uppsatta skulle Haninge kommun behöva minska utsläppen genom åtgärder inom främst transportsektorn samt öka andelen av biobaserade byggmaterial. För att nå målet om klimatpositivitet anses Bio-CCS vara den enda passande och realistiska negativa emissionsteknologin i dagsläget. Vid genomförande av alla åtgärder nås år 2050 vid slutet av modelleringsperioden -35 tusen ton koldioxidekvivalenter, en minskning med 60% jämfört med förväntad utveckling. I den initiala analysen uppskattas att Bio-CCS i Jordbroanläggningen skulle kunna bidra till en minskning på cirka 150 000 ton koldioxidekvivalenter per år. För att på ett kostnadseffektivt sätt installera koldioxidinfångning i Jordbro bör infångningskapaciteten ligga på 21 ton koldioxid per timme till en uppskattad kostnad på 770 SEK per ton koldioxid. Vid finansiering av en Bio-CCS anläggning krävs det i dagsläget statliga stöd då det inte finns någon marknad än för infångad koldioxid som skulle göra det till en lönsam investering / To reduce global warming a number of different stakeholders have set targets for reduced emissions by 2050, including Haninge municipality. In order for the municipality to reduce its emissions the first step is to map their emission sources to get a clear picture of where potential reductions can take place. As a complement to reducing its emissions and following Sweden's set goals with complementary measures the municipality has great potential regarding Bio-CCS as the municipality houses a combined heat and power plant in Jordbro, a plant owned by Vattenfall which runs entirely on biofuels. Bio-CCS falls under the category of negative emission technologies and has great potential for reducing the amount of carbon dioxide in the atmosphere. The purpose of the study is to propose a composition of measures to help Haninge municipality become climate positive. To fulfill the purpose, the magnitude and distribution of emissions in the municipality have been examined, and an investigation of possible measures to reduce and compensate for the emissions has been done. A focus of the study is to analyze what potential Vattenfall's facility in Jordbro has to contribute to negative emissions in Haninge, together with other possible technologies for negative emissions within the municipality. To achieve this purpose, an in-depth literature study was conducted where methods for greenhouse gas inventory were examined to determine which method is most suitable from a municipal perspective. The conclusion was that Greenhouse Gas Protocol's accounting standard for cities was the best fit. Furthermore, various tools for compiling climate data were examined, which laid the foundation for Haninge municipality's overall climate report. The tool chosen for the climate report was Greenhouse Gas Protocol's own tool CIRIS. For the scenario analysis of the municipality's road towards climate positivity before 2050, the program LEAP was chosen and finally a simple economic analysis was made for the dimensioning of a Bio-CCS plant in Jordbro’s combined heat and power plant based on the plant’s heat production. It was concluded that for the base year 2018, Haninge municipality emitted 2.3 tonnes of carbon dioxide equivalents per capita when considering the territorial emissions, corresponding to 209 000 tonnes of carbon dioxide equivalents. As a result of household consumption within the municipality inhabitants emitted 4.9 tonnes carbon dioxide equivalents per capita. In order to be able to achieve the goals that have been set, Haninge municipality would need to reduce emissions through measures primarily in the transport sector and increase the share of bio-based building materials. To achieve the goal of climate positivity, Bio-CCS is considered to be the only suitable and realistic negative emission technology at present. By implementing a range of solutions, the emissions in 2050 at the end of the modeling period reach -35 thousand tonnes of carbon dioxide equivalents, a reduction of 60% compared to expected development. In the initial analysis, it is estimated that Bio-CCS in the Jordbro plant could contribute to a reduction of approximately 150 000 tonnes of carbon dioxide equivalents per year. In order to install carbon capture in a cost-effective way in Jordbro, the capture capacity should be 21 tonnes of carbon dioxide per hour at an estimated cost of SEK 770 per tonne of carbon dioxide. Financially, a Bio-CCS facility currently needs state aid as there is no market for captured CO2 that would make it a profitable investment.