För att minska den globala uppvärmningen har en rad olika aktörer satt mål för minskade utsläpp fram till 2050, däribland Haninge kommun. För att kommunen skall minska sina utsläpp bör de först kartlägga sina utsläppskällor för att få en tydlig bild över vart potentiella minskningar kan ske. Som komplement till att minska sina utsläpp och följa Sveriges satta mål med kompletterande åtgärder har kommunen en stor potential inom Bio-CCS då kommunen huserar Jordbro kraftvärmeverk, ett kraftvärmeverk som ägs av Vattenfall och drivs helt på biobränslen. Bio-CCS ligger under kategorin negativa emissions teknologier och har en stor potential till att minska koldioxidhalten i atmosfären. Studiens syfte är att föreslå en åtgärdssammansättning för att hjälpa Haninge kommun bli klimatpositivt. För att uppfylla syftet ska utsläppens magnitud och fördelning i kommunen undersökas, för att sedan utforska möjliga åtgärder för att minska och kompensera för utsläppen. Ett fokus för studien är att analysera vilken potential Vattenfalls anläggning i Jordbro har för att bidra till negativa utsläpp i Haninge, med en utblick för andra möjliga tekniker för negativa utsläpp inom kommunen. För att uppnå syftet gjordes en djupgående litteraturstudie där metoder för klimatberäkningar undersöktes för att komma fram till vilken metod som är lämpligast ur ett kommunperspektiv där Greenhouse Gas Protocols redovisningsstandard för städer valdes och verktyget som valdes för klimatredovisningen var Greenhouse Gas Protocols egna verktyg CIRIS. För scenarioanalysen av kommunens väg mot klimatpositivitet fram till 2050 valdes programmet LEAP och till sist gjordes en enkel ekonomisk analys och dimensionering av en Bio-CCS anläggning i Jordbro kraftvärmeverk baserat på kraftvärmeverkets värmeproduktion. Resultatet blev att för basåret 2018 släppte Haninge kommun ut 2,3 ton koldioxidekvivalenter per capita baserat på geografiska utsläpp, motsvarande 209 000 ton koldioxid ekvivalenter. Som resultat av privat konsumtion i Haninge släppte kommunens invånare ut 4,9 ton koldioxidekvivalenter per capita. För att kunna nå de mål som är uppsatta skulle Haninge kommun behöva minska utsläppen genom åtgärder inom främst transportsektorn samt öka andelen av biobaserade byggmaterial. För att nå målet om klimatpositivitet anses Bio-CCS vara den enda passande och realistiska negativa emissionsteknologin i dagsläget. Vid genomförande av alla åtgärder nås år 2050 vid slutet av modelleringsperioden -35 tusen ton koldioxidekvivalenter, en minskning med 60% jämfört med förväntad utveckling. I den initiala analysen uppskattas att Bio-CCS i Jordbroanläggningen skulle kunna bidra till en minskning på cirka 150 000 ton koldioxidekvivalenter per år. För att på ett kostnadseffektivt sätt installera koldioxidinfångning i Jordbro bör infångningskapaciteten ligga på 21 ton koldioxid per timme till en uppskattad kostnad på 770 SEK per ton koldioxid. Vid finansiering av en Bio-CCS anläggning krävs det i dagsläget statliga stöd då det inte finns någon marknad än för infångad koldioxid som skulle göra det till en lönsam investering / To reduce global warming a number of different stakeholders have set targets for reduced emissions by 2050, including Haninge municipality. In order for the municipality to reduce its emissions the first step is to map their emission sources to get a clear picture of where potential reductions can take place. As a complement to reducing its emissions and following Sweden's set goals with complementary measures the municipality has great potential regarding Bio-CCS as the municipality houses a combined heat and power plant in Jordbro, a plant owned by Vattenfall which runs entirely on biofuels. Bio-CCS falls under the category of negative emission technologies and has great potential for reducing the amount of carbon dioxide in the atmosphere. The purpose of the study is to propose a composition of measures to help Haninge municipality become climate positive. To fulfill the purpose, the magnitude and distribution of emissions in the municipality have been examined, and an investigation of possible measures to reduce and compensate for the emissions has been done. A focus of the study is to analyze what potential Vattenfall's facility in Jordbro has to contribute to negative emissions in Haninge, together with other possible technologies for negative emissions within the municipality. To achieve this purpose, an in-depth literature study was conducted where methods for greenhouse gas inventory were examined to determine which method is most suitable from a municipal perspective. The conclusion was that Greenhouse Gas Protocol's accounting standard for cities was the best fit. Furthermore, various tools for compiling climate data were examined, which laid the foundation for Haninge municipality's overall climate report. The tool chosen for the climate report was Greenhouse Gas Protocol's own tool CIRIS. For the scenario analysis of the municipality's road towards climate positivity before 2050, the program LEAP was chosen and finally a simple economic analysis was made for the dimensioning of a Bio-CCS plant in Jordbro’s combined heat and power plant based on the plant’s heat production. It was concluded that for the base year 2018, Haninge municipality emitted 2.3 tonnes of carbon dioxide equivalents per capita when considering the territorial emissions, corresponding to 209 000 tonnes of carbon dioxide equivalents. As a result of household consumption within the municipality inhabitants emitted 4.9 tonnes carbon dioxide equivalents per capita. In order to be able to achieve the goals that have been set, Haninge municipality would need to reduce emissions through measures primarily in the transport sector and increase the share of bio-based building materials. To achieve the goal of climate positivity, Bio-CCS is considered to be the only suitable and realistic negative emission technology at present. By implementing a range of solutions, the emissions in 2050 at the end of the modeling period reach -35 thousand tonnes of carbon dioxide equivalents, a reduction of 60% compared to expected development. In the initial analysis, it is estimated that Bio-CCS in the Jordbro plant could contribute to a reduction of approximately 150 000 tonnes of carbon dioxide equivalents per year. In order to install carbon capture in a cost-effective way in Jordbro, the capture capacity should be 21 tonnes of carbon dioxide per hour at an estimated cost of SEK 770 per tonne of carbon dioxide. Financially, a Bio-CCS facility currently needs state aid as there is no market for captured CO2 that would make it a profitable investment.

Sammanfattning Examensarbete i redovisning och finansiering för Civilekonomprogrammet Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Författare: Freja Schött och Annie Gustavsson Handledare: Natalia Semenova                       Examinator: Anna Stafsudd Titel: TCFD – ett nytt sätt att klimatredovisa. En studie av nordiska bolag Bakgrund: Redovisning av risker och möjligheter som klimatförändringar medför har fått allt större betydelse för intressenter i deras riskbedömning. TCFD har därför publicerat rekommendationer för att göra redovisningen av klimatrelaterade frågor mer standardiserade och jämförbara. Tidigare forskning har visat en låg efterföljandegrad av TCFD rekommendationerna. Det ifrågasätts därför vad det är som påverkar omfattningen av klimatredovisning enligt TCFD och hur omfattningen varierar bland bolag. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilka bolagsspecifika egenskaper som bidrar till nordiska bolags efterföljandegrad av TCFD rekommendationerna. Metod: Studien genomfördes utifrån en deduktiv ansats. En tvärsnittdesign tillämpades och med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys undersöktes 77 nordiska bolags års-, klimat- och hållbarhetsredovisningar för år 2020. Utifrån hypoteser som baserats på tidigare forskning och legitimitetsteorin analyserades data med hjälp av statistiska modeller. Slutsatser: Studien visar att de bolagsspecifika egenskaperna bolagsstorlek, miljöprestanda, skuldsatthet, energi- och industrisektorn samt ursprungsland påverkar omfattningen av klimatredovisning enligt TCFD. Det empiriska resultatet tyder på att finansiell prestanda, aktieägarspridning, statligt ägande och fåtal sektorer inte kan förklara efterföljandegraden. / Abstract Master Thesis in Business Administration School of Business and Economics at the Linneaus University Authors: Freja Schött and Annie Gustavsson Supervisor: Natalia Semenova                     Examiner: Anna Stafsudd Title: TCFD – a new way to climate report. A study of Nordic companies. Background: The reporting of risks and opportunities associated to climate change have great importance to investors when executing their risk assessment of a company. Therefore, TCFD published recommendations for climate reporting with the intent of making the reporting more standardized and comparable. Previous research shows low compliance with the TCFD recommendations. This study questions the factors affecting the compliance with TCFD and how the compliance varies between the Nordic companies. Purpose: The purpose of the study was to investigate which company characteristics contribute to Nordic companies’ level of compliance with the TCFD recommendations. Method: This study is taking a deductive approach. Furthermore, a cross- sectional design is applied and with a quantitative content analysis 77 Nordic companies’ annual-, climate- and sustainability reports was examined for the year 2020. The empirical data was analyzed using statistical models to test hypothesis based on previous research and legitimacy theory. Conclusions: Our study finds that size, environmental performance, debt, the energy and industrial sector, and country are company characteristics which affect the compliance of climate reporting according to TCFD. In addition, the empirical result indicates that financial performance, shareholder distribution, state ownership and some sectors cannot explain the compliance.