Fritidshus i Stockholms södra skärgård

No description available.

Projektet utforskar knuttimringstraditionen i Dalarna, både som konstruktionsprincip och estetiskt uttryck. Teknikens historik och uppkomst analyseras, samt kringliggande fenomen så som fyrkantsgården, fäbodkulturen och månghussystemet. Olika tidstypiska konstruktionsmässiga detaljerna presenteras – knuttimringen med dess olika knuttyper, ved- och faltak och den vanligaste typen av grundläggning; knutstenar. Den samtida bebebyggelsen analyseras för att se hur den förvaltar traditionen idag – vad har bestått och vad har tillkommit? Planbestämmelser för ett område i Lerdal, Rättvik, visualiseras och diskuteras – lyckas man genom dessa bevara det ursprungliga uttrycket, eller är det någonting annat som utgör kärnan i traditionen? Ett förslag på ett sommarhus i området presenteras, som på ett alternativt sätt kombinerar traditionen med dagens teknik och möjligheter. Är det möjligt att på ett bättre sätt förvalta det kulturhistoriska arvet i Dalarna, men samtidigt kombinera med moderna arkitektoniska detaljer och kvalitéer? Denna fråga och fler försöker projektet besvara genom ett förslag som tar hänsyn till tradition, planbestämmelser, konstruktion, funktion, rumslighet, utsikt och avskildhet. / The project explores the timber joint tradition in Dalarna, Sweden, both as a construction principle and aesthetic expression. The history and origins of the technique are analyzed, as well as associated phenomenas such as the square yard, pasture culture and the system of having several smaller houses with different functions. The various typical structural details are presented - timber jointing with its different joints, different types of roofing and the most common type of foundation; joint stones. The contemporary built environment is analyzed to see how it preserves the tradition today - what has remained and what has been added? Plan regulations for an area in Lerdal, Rättvik, are visualized and discussed - is the original expression preserved through these regulations, or is there something else that constitutes the core of the tradition? A proposal for a summer house in the area is presented as an alternative method to combine tradition with today's technology and capabilities. Is it possible to more successfully preserve the cultural heritage of Dalarna, but at the same time combine with modern architectural features and qualities? This question and more, the project seeks to answer through a proposal that takes account of tradition, plan regulations, construction, function, spatiality, view and privacy.

I have zoomed in and out, cut and pasted, simplified and exaggerated my way through twelve shelf metres of Swedish architecture history. My ambition with this project has been to understand how Swedish architecture has been narrated in The Swedish Review of Architecture - tidskriften Arkitektur - during the 113 years the publication has existed. Has its "dramaturgy" changed and is this reflected in the development of Swedish design? Through using the architectural skills I have developed through my education, I was able to use the relatively simple, yet complex technique of photomontage as a means of analysing historical images. Each montage, once composed, vividly suggest certain tendencies of different historical periods, from the use of material, the social ways in which spaces are inhabited, the way light is managed, and so forth. I developed this method of photomontage because it exposes much more than documentary photography and writing. The project suggest an active engagement in history, rather than a passive acceptance of thing that have been. The final spreads can be read as retrospective and visionary simultaneously, to open up for several readings, and a possibility to keep on producing more material. / Sedan 1901 har tidskriften Arkitektur dominerat den svenska arkitekturscenen. Det är en viktig historisk källa, inget annat tidskriftsarkiv innehåller en sån stor mängd svensk arkitektur.I mitt examensarbete har jag försökt definiera hur tidskriften har skildrat den svenska arkitekturen. Hur har detta förändrats under de 113 år tidskriften har existerat? Fokus för min undersökning har varit presentationer av villor och sommarhus. Med hjälp av digitala verktyg har jag zoomat in i materialet, klippt och klistrat och byggt upp nya verkligheter som ger en ny bild av berättelsen om svensk arkitektur.

Purpose: Vacation house,a part of Sweden ́s history that decreases annually, mainly because existing vacation houses are being extended and permanented and few new ones are being built. One reason why many vacation houses are permanented is that the detailed development plan for the area is insufficient or missing to maintain the area as a vacation house area. In addition to the detailed development plan there is other legislation that is followed at building permits. For vacations houses there is no regulation in the legislation which causes difficulties for building permit management for individuals and authorities. The aim of the survey is to gather material with the aim to establish a definition of vacation houses into the legislation. Method: The survey is conducted as a qualitative study with semi-structured interviews with nearby municipalities building permit departments, equal in size as Jönköping's municipality and with smaller municipalities. The material from the semi-structured interviews was compared and strengthened with document analysis from previous research. The document analysis has reviewed previous researches, studies, judiciary, books and detailed development plans. Findings: The result shows that a definition of vacation houses should be legislated in Plan- och bygglagen and can be applied by Boverket’s building regulations with a clearer explanation of vacation houses. To give municipalities common ground to emanate from to preserve the nature of vacations house areas. How the vacations house areas should be designed and how their design can be preserved is most suitable in the detail development plan. It is in the detail development plan the area of a vacation home can be limited. If the area of the vacation homes is limited, the survey show that it will result in that fewer vacation homes are permanentized as the conveniences which permanent homes require will not fit. Implications: The results of the survey can be used to give municipalities an understanding of how building permits of vacation houses ́ are currently handled by other municipalities. The study contributes with improvement proposals for detailed development plan in the municipality of Jönköping. The conclusion of the result is that a more comprehensive study should be conducted to include municipalities throughout Sweden to ultimately lead to a joint definition for vacation houses.Limitations: The result is based on interviews with six municipalities and document analysis. A more comprehensive survey can interview more municipalities throughout Sweden to obtain a more generalized result, as well as to include authorities such as county administrative boards and Boverket. In a more comprehensive survey, more methods can be used as observations for better understanding of building permit handling of vacation homes and surveys to be able to reach out to all municipalities in Sweden. / Syfte: Fritidshusen, en del av Sveriges historia som minskar årligen, främst på grund av att befintliga fritidshus byggs till och permanentas samt att det byggs få nya. En anledning till att många fritidshus permanentas är att detaljplanen för ett område är otillräcklig eller saknas för att behålla området som ett fritidshusområde. Förutom detaljplan är det övrig lagstiftning som följs vid bygglov. För fritidshus saknas en definition i lagstiftningen vilket medför svårigheter för bygglovhantering för privatpersoner och myndigheter. Syftet med studien är att ta fram material som kan utnyttjas för att införa en definition av fritidshus i lagstiftning. Metod: Undersökningen genomförs som en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer med närliggande kommuners bygglovsavdelningar, både i jämnstorlek med Jönköpings kommun och med mindre kommuner. Materialet från de semi-strukturerade intervjuerna bearbetades sedan genom att jämföras och stärkas med litteraturstudie från tidigare forskning. Litteraturstudien har granskat tidigare undersökningar, studier, domar, böcker och detaljplaner. Resultat: Resultatet visar att en definition utav fritidshus bör lagstiftas i plan- och bygglagen och kan tillämpas av Boverket med en tydligare förklaring till fritidshus. Detta för att ge kommuner en grund att utgå ifrån för att bevara fritidshusområdens karaktär. Hur fritidshusområden ska utformas och hur dess karaktär kan behållas görs lämpligast i detaljplaner. Det är även i detaljplanen ytan kan begränsas för ett fritidshus. Begränsas ytan för ett fritidshus visar undersökningen att färre fritidshus kommer permanentas då de bekvämligheter en permanentbostad bör ha inte kommer att rymmas. Konsekvenser: Undersökningens resultat kan användas för att ge kommuner förståelse för hur bygglov av fritidshus hanteras i dagsläget av andra kommuner. Studien bidrar med förbättringsförslag för detaljplaner i Jönköpings kommun. Slutsatsen av resultatet är att en mer omfattande studie bör genomföras för att inkludera kommuner inom hela Sverige för att i slutändan utmynna till en gemensam definition för fritidshus. Begränsningar: Resultatet är baserat på intervjuer med sex kommuner och litteraturstudier. En mer omfattande undersökning kan intervjua fler kommuner över hela Sverige för att få ett mer generaliserbart resultat, samt att inkludera myndigheter som länsstyrelser och Boverket. I en mer omfattande undersökning kan fler metoder tillämpas som observationer för bättre förståelse av bygglovshantering av fritidshus och enkäter för att nå ut till alla kommuner i Sverige.