Syftet med denna uppsats är att undersöka den sociala bakgrunden hos elever som läste vid Realskolan i Rättvik mellan åren 1930 och 1959. Källmaterialet består av antagnings- och avgångsmatriklar från Realskolan i Rättvik där uppgifter om elevens kön, faderns yrke, eventuell examen samt om eleven valt att läsa vidare på gymnasium efter avslutad skolgång hämtats. Ovanstående insamlad data visar vilken socialgrupp och vilket kön eleverna hade som läste på skolan, vilka som avbröt sina studier i förtid samt vilka som läste vidare på gymnasium efter realexamen. Indelningen i socialgrupper har gjorts utifrån SCB’s socioekonomiska indelning, SEI. Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat över tid och även varierat mellan könen. Resultatet visar även att denna variation stämmer överens med omvärldens förändringar, där samhälleliga och social förändringar avspeglar sig i resultatet. Resultatet visar att de största variationerna återfinns i de lägre socialgrupperna, socialgrupp 2 och 3, där hemmansägarnas och arbetarnas barn befinner sig.

Projektet utforskar knuttimringstraditionen i Dalarna, både som konstruktionsprincip och estetiskt uttryck. Teknikens historik och uppkomst analyseras, samt kringliggande fenomen så som fyrkantsgården, fäbodkulturen och månghussystemet. Olika tidstypiska konstruktionsmässiga detaljerna presenteras – knuttimringen med dess olika knuttyper, ved- och faltak och den vanligaste typen av grundläggning; knutstenar. Den samtida bebebyggelsen analyseras för att se hur den förvaltar traditionen idag – vad har bestått och vad har tillkommit? Planbestämmelser för ett område i Lerdal, Rättvik, visualiseras och diskuteras – lyckas man genom dessa bevara det ursprungliga uttrycket, eller är det någonting annat som utgör kärnan i traditionen? Ett förslag på ett sommarhus i området presenteras, som på ett alternativt sätt kombinerar traditionen med dagens teknik och möjligheter. Är det möjligt att på ett bättre sätt förvalta det kulturhistoriska arvet i Dalarna, men samtidigt kombinera med moderna arkitektoniska detaljer och kvalitéer? Denna fråga och fler försöker projektet besvara genom ett förslag som tar hänsyn till tradition, planbestämmelser, konstruktion, funktion, rumslighet, utsikt och avskildhet. / The project explores the timber joint tradition in Dalarna, Sweden, both as a construction principle and aesthetic expression. The history and origins of the technique are analyzed, as well as associated phenomenas such as the square yard, pasture culture and the system of having several smaller houses with different functions. The various typical structural details are presented - timber jointing with its different joints, different types of roofing and the most common type of foundation; joint stones. The contemporary built environment is analyzed to see how it preserves the tradition today - what has remained and what has been added? Plan regulations for an area in Lerdal, Rättvik, are visualized and discussed - is the original expression preserved through these regulations, or is there something else that constitutes the core of the tradition? A proposal for a summer house in the area is presented as an alternative method to combine tradition with today's technology and capabilities. Is it possible to more successfully preserve the cultural heritage of Dalarna, but at the same time combine with modern architectural features and qualities? This question and more, the project seeks to answer through a proposal that takes account of tradition, plan regulations, construction, function, spatiality, view and privacy.

No description available.

No description available.