The aim of this Master’s thesis is to create increased knowledge about how 10-11 year old readers experience and use horror fiction. The work is organized to seek answers to questions regarding how the children experience, use and get affected by reading horror fiction. The essay is based on sev-en individual semi-structured qualitative interviews with children aged 10-11 years. The empirical material from the interviews was analysed by content analysis, through which recurring themes could be distinguished: Suggestion, Emo-tional reactions, Self-reflection and Creativity. The analysis has been conducted through applications of theories about development psychology, children’s reading development and genre concepts of horror fiction. The themes are exempli-fied with quotes from the interviews. Based on result from the analysis, conclusions are drawn in response to the initial questions of the study. The conclusions are not generalizable, but valid for individual children in the study, provided their statements have been correctly interpreted.- The children experience reading horror fiction Physically, Visually and Emotionally.- By reading horror fiction the children fill needs for Stimulus, Therapy and Community.- The children are affected by horror fiction in that they Develop skills and/or Develop inhibitions.In the essays final discussion the thesis’ emerging picture of the children's approach to horror fiction is problematized. The discussion underlines the importance of adults in the li-brary and school taking interest in the children's own experi-ences of reading, and it is hoped that this thesis can contrib-ute to the promotion of this.

The Swedish National Heritage Board is Sweden’s central administrative agency for cultural heritage. As a national cultural heritage authority, the Swedish National Heritage Board is thus the body that puts the government's cultural heritage policy aspirations into practice, which is why it is relevant to examine the political and ideological currents that influence the authority's activities and by extension the entire cultural heritage administration. Through a mixed method study of governing documents, and an interview with a former Swedish National Heritage Board employee, this essay aims to increase knowledge of and understand the underlying processes and ideological driving forces that form the basis of how the Swedish National Heritage Board operations and tasks practiced during the last thirty years. The result gives an insight into a future oriented politicized authority whose main task seems to be to manage modern cultural heritage, motivated by political interests linked to equality, integration, and economic growth.

This study explores Environmental Storytelling techniques and whether these can beused in combination with each other to lead a player through a game scene in aspecific pattern, affect the player’s narrative and exploratory view and explorewhether Self-paced Exploration can be combined with these techniques.It is a qualitative study conducted by six gaming sessions with accompanyinginterviews in which six people get to play one of three versions of the same gamescene. The only differences between the scenes are the different guidance techniquesused. The informants' movement patterns are identified and interviews recorded byaudio, as well as screen recording. The results shows that Environmental Storytellingtechniques can very well be used to control the player's exploration patterns, bothnarratively and navigation purposes and Self-paced Exploration can be utilized to agreater efficiency in combination with these. / Denna studie behandlar Environmental Storytelling -tekniker och huruvida dessa kananvändas i kombination med varandra för att leda en spelare genom en spelscen i ettvisst mönster, påverka spelarens narrativa och utforskande uppfattning samt utforskahuruvida Self-paced Exploration kan kombineras med detta. Det är en kvalitativstudie utförd genom sex enskilda spelsessioner med tillhörande intervjuer där sexpersoner får spela en av tre versioner av samma spelscen. Spelscenernas endaskillnader är de olika vägledningstekniker som används. Informanternasrörelsemönster kartläggs och intervjuerna spelas in genom ljud, såväl somskärminspelning. Resultatet påvisade att Environmental Storytelling -tekniker mycketväl kan användas till att styra spelares utforskningsmönster, både narrativt ochnavigationsmässigt, samt att Self-paced Exploration kan utnyttjas till en störreeffektivitet i kombination med dessa.

Syfte – Avsikten med uppsatsen är att undersöka hur den katolska kyrkan och Equmeniakyrkan i Jönköping ser på integrationsarbete. Studien görs på två kyrkor i Jönköping, dels på den lokala katolska församlingen, dels på Andreasförsamlingen, som tillhör Equmeniakyrkan. Därför kommer dessa två församlingarna att jämföras. För att uppnå detta så ställs följande frågeställning: Hur ser katolska kyrkan och Andreasförsamlingen i Jönköping på frågor om integration och migration? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan katolska kyrkan och andra kyrkor inom Sveriges Kristna Råd i synen på integration och migration? Metod – Studien kommer att få svar på frågorna i frågeställningen genom en serie semi-strukturerade intervjuer med diakoner, pastorer och representanter från två församlingar i Jönköping och två organisationer som är relaterade till församlingen (en via mejl och en via telefon). De fyra intervjuade i studien var: Sankt Franciskus Katolska Församling i Jönköping, med diakonen Göran Fäldt. Equmeniakyrkans församling Andreasförsamlingen i Fjällstugan, Jönköping, där pastor Lennart Johansson är verksam. Sveriges Kristna Råd (SKR), där Björn Cedersjö är direktor för Ekumenisk diakoni/kyrka-samhälle. Caritas Sverige, där George Joseph är ansvarig för migrations- och flyktingfrågor. Från början skulle både SKR och Caritas intervjuas via mejl men på grund av omständigheter så kunde Caritas representant bara intervjuas via telefon. Dessa intervjuer kommer att jämföras för att få svar på frågorna som ställdes i uppsatsen. Diskussion och slutsatser – Katolska kyrkan via Caritas och Andreasförsamlingen hjälper migranterna med arbetssökandet, såsom att kontakta arbetsgivare och företag, samt hjälper dem att skriva sina CV:n. En annan likhet mellan Anderasförsamlingen och Sankt Franciskus Katolska Församling är att de hjälper migranterna att kontakta myndigheter, dock med några skillnader. Enligt resultatet anordnar samtliga intervjuade aktörer språkcaféer och språkhjälp till migranterna i sina samfund. För samtliga som var med i studien var språket och delaktigheten i samhället viktiga för integration av migranter.  Begränsningar – Denna studie är begränsad till två församlingar i Jönköping och två organisationer i Sverige: Caritas och Sveriges Kristna råd.

Denna studie omfattar dels hur lärare beskriver sitt arbete med elevanpassningar i SO- undervisningen, men även hur lärare upplever arbetet med elevanpassningarna. Syftet är att visa hur lärare kan arbeta för att anpassa sin SO-undervisning utifrån ett heterogent klassrum men också att visa hur lärare känner inför detta uppdrag och hur förändringar i läraryrket kan ha påverkat dessa känslor. Studien synliggör lågstadielärares upplevelser av hur man kan arbeta med anpassningar i SO-undervisningen, dels ur Gardners (1983) teori om multipla intelligenser. Men även hur lärarna upplever detta arbete ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Då empirin som ligger till grund för studien behandlar lärares upplevelser av fenomenet anpassningar så bär även studien på ett fenomenologiskt perspektiv. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod för att kunna besvara frågeställningarna och dessa har utförts med hjälp av fem lärare som arbetar i åk 1-3 med SO-undervisning på tre olika grundskolor. De intervjuade lärarna har alla olika lång erfarenhet av läraryrket. Studiens resultat och analys grundar sig på den empiri som samlats in under intervjuerna. Slutsatsen som dras i studien är att lärare arbetar med tydliggörande pedagogik och varierande undervisning för att anpassa SO-undervisningen i förhållande till elevernas behov i ett heterogent klassrum. En annan slutsats är att lärare upplever att de inte räcker till i förhållande till tiden de har att tillgå för arbetet vilket visar sig ha kopplingar till läraryrkets förändring och fråga om deprofessionalisering. Då forskning visar att flera lärare upplever en stress inför arbetet med anpassningar så är denna studie av relevans för läraryrket. Detta eftersom studien dels lyfter lärares upplevelser av fenomenet men också orsakerna som ligger bakom upplevelserna av arbetet med anpassningar, med hänsyn till det omfattande arbetet som medförs.

Bakgrund: Depression är en folkhälsosjukdom i Sverige. Den kan uttryckas i både fysiska och psykiska symtom. Sjuksköterskan har en roll i att upptäcka och identifiera dessa. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om och förhållningssätt till depression och/eller depressionssymtom hos patienter inom primärvården. Metod: En intervjuundersökning med sex sjuksköterskor som arbetar på vårdcentraler i Sverige. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Depression och/eller depressionssymtom var ett ämne som innebar utmaningar och låg utanför sjuksköterskans egentliga arbetsområde, även om de hade en viktig roll i det initiala skedet. Sjuksköterskans arbete med problematiken upplevdes ha utökats i takt med en utveckling av primärvården. Den psykiska hälsan och ohälsan upplevdes ha fått ett större utrymme och patienter ansågs ha en medvetenhet om sin egen psykiska hälsa och ohälsa. Behov av större tillgång till psykolog och kurator, mer tid för patienter och vidare utbildning av sjuksköterskor uttrycktes tydligt. / Background: Depression is a public health disease in the Swedish population. The symptoms can be both physical and psychical. The nurse plays an important role within the discovery and identification of depression and/or depressive symptoms. Aim: To examine nurses’ attitudes and comprehension of depression in primary care. Method: A qualitative study with semi-structured interviews was made, with six nurses employed at different public health centers in Sweden. Manifest content analysis was used. Result: Depression and/or depressive symptoms were experienced as an area that withheld challenge and were outside of the nurses’ main responsibility. The nurse played an important role in the initial process. The psychic health had been given a larger room within the primary care. The nurses´ tasks had increased as the development of the primary care had proceeded. There was an experienced need of more psychologists and counselors, as well as more time with patients and an education of nurses.

Bakgrund: Att motivera deprimerade patienter till fysisk aktivitet upplevde sjuksköterskor många gånger var svårt på grund av patientens tillstånd. Syfte: Studien syftade till att undersöka och beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att motivera patienter med depression inom vuxenpsykiatrisk öppenvård till att aktivera sig fysiskt. Metod: Författarna genomförde en semistrukturerad intervjustudie baserat på tolv intervjuer som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom vikten av att anpassa arbetet efter individens förutsättningar. Sjuksköterskorna använde sig inte av någon specifik metod, men utifrån intervjuernas innehåll kunde fyra kategorier avseende innehållet i kontakterna mellan sjuksköterska och patient identifieras: att informera, stödja, vägleda och att skapa en utvecklande miljö. Slutsats: Sjuksköterskorna fokuserade på hela patientens livssituation då de ansåg att många bitar spelar in för att man ska kunna motivera patienten till fysisk aktivitet. / Background: Nurses' experience of motivating patients with depression to physical activity was that motivational work with patients was often difficult due to the patient's condition. Objective: The study aimed to investigate and describe nurses' experiences of motivating patients with depression in adult psychiatric outpatient care to become physically active. Method: The authors conducted a semi-structured interview study based on twelve interviews that were analyzed through a qualitative content analysis. Results: The study revealed the importance of adapting their work to the individual's circumstances. The nurses did not use any specific method, but based on the content of the interviews, four categories regarding the content of the contacts between the nurse and the patient were identified: to inform, to support, to guide and to create a developing environment. Conclusion: The nurses focused on the entire patient's life situation as they considered many parts had a role to play in order to motivate the patient to physical activity. / <p>Godkännandedatum: 2020-05-25</p>

Denna uppsats behandlar företags ansvar och samarbeten för ”Corporate Social Responsibility” (CSR) mellan frivilligorganisationer och företag. Arbetet är en fallstudie utförd i Argentina med syftet att studera frivilligorganisationers syn på företags ansvar. Syftet är även att undersöka om ett samarbete skulle kunna innebära att ett företags CSR-arbete stärks. Metodvalet för studien är semi-strukturerade intervjuer med representanter för NGO:s i Argentina som arbetar med CSR. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kategorianalys utifrån de teorier för företags ansvar som presenterats. Precis som många av teorierna definierar informanterna företags ansvar utifrån de behov och rättigheter som ett företags ”stakeholders” kan sägas ha. Studien visar vidare att ansvaret sträcker sig längre än att endast följa lagen, företaget ska även vara en god ”coporate citizen”. Ett samarbete är dock inte problemfritt eftersom organisationens legitimitet och självständighet sätts på spel i utbyte mot möjligheten att påverka företaget inifrån. Av de fyra organisationerna i studien menar representanterna för tre av dem att ett företags CSR-arbete stärks genom ett samarbete och att det kunskapsutbyte som är resultatet av samarbetet är mycket värdefullt. Den fjärde organisationen ser inte samarbete som ett alternativ utan har istället valt att påverka staten för att få den att skapa ett strängare kontrollsystem för företags verksamhet. / This essay deals with the responsibilities of corporations and partnerships for “Corporate Social Responsibility” (CSR) between NGO:s and companies. The work is a case-study taking place in Argentina with the purpose to study the view NGO:s has on corporate responsibility. Further on the purpose is to investigate if partnerships could mean a strengthening of a company´s work for CSR. The method of choice is semi-structured interviews with NGO representatives in Argentina that work with CSR. The interviews have been analyzed through a category-analysis based on the theories on corporate responsibility presented. Just like many of the theories the interviewees define a company´s responsibility through the needs and rights that could be considered given to a company´s stakeholders. The study also shows that the responsibility goes further than obeying the law, the company should also be a good corporate citizen. A partnership is though not without problems since the legitimacy and independence of the organization are put in jeopardy in exchange for the possibility to influence the company from the inside. Of the four organizations in the study the representatives of three of them consider that a company´s work for CSR is strengthened through a partnership and that the exchange of knowledge that is the result of the partnership is greatly treasured. The fourth organization doesn´t see cooperation as an alternative but has chosen to influence the state to have it create a stronger system of control for a company´s operation.

Purpose: Vacation house,a part of Sweden ́s history that decreases annually, mainly because existing vacation houses are being extended and permanented and few new ones are being built. One reason why many vacation houses are permanented is that the detailed development plan for the area is insufficient or missing to maintain the area as a vacation house area. In addition to the detailed development plan there is other legislation that is followed at building permits. For vacations houses there is no regulation in the legislation which causes difficulties for building permit management for individuals and authorities. The aim of the survey is to gather material with the aim to establish a definition of vacation houses into the legislation. Method: The survey is conducted as a qualitative study with semi-structured interviews with nearby municipalities building permit departments, equal in size as Jönköping's municipality and with smaller municipalities. The material from the semi-structured interviews was compared and strengthened with document analysis from previous research. The document analysis has reviewed previous researches, studies, judiciary, books and detailed development plans. Findings: The result shows that a definition of vacation houses should be legislated in Plan- och bygglagen and can be applied by Boverket’s building regulations with a clearer explanation of vacation houses. To give municipalities common ground to emanate from to preserve the nature of vacations house areas. How the vacations house areas should be designed and how their design can be preserved is most suitable in the detail development plan. It is in the detail development plan the area of a vacation home can be limited. If the area of the vacation homes is limited, the survey show that it will result in that fewer vacation homes are permanentized as the conveniences which permanent homes require will not fit. Implications: The results of the survey can be used to give municipalities an understanding of how building permits of vacation houses ́ are currently handled by other municipalities. The study contributes with improvement proposals for detailed development plan in the municipality of Jönköping. The conclusion of the result is that a more comprehensive study should be conducted to include municipalities throughout Sweden to ultimately lead to a joint definition for vacation houses.Limitations: The result is based on interviews with six municipalities and document analysis. A more comprehensive survey can interview more municipalities throughout Sweden to obtain a more generalized result, as well as to include authorities such as county administrative boards and Boverket. In a more comprehensive survey, more methods can be used as observations for better understanding of building permit handling of vacation homes and surveys to be able to reach out to all municipalities in Sweden. / Syfte: Fritidshusen, en del av Sveriges historia som minskar årligen, främst på grund av att befintliga fritidshus byggs till och permanentas samt att det byggs få nya. En anledning till att många fritidshus permanentas är att detaljplanen för ett område är otillräcklig eller saknas för att behålla området som ett fritidshusområde. Förutom detaljplan är det övrig lagstiftning som följs vid bygglov. För fritidshus saknas en definition i lagstiftningen vilket medför svårigheter för bygglovhantering för privatpersoner och myndigheter. Syftet med studien är att ta fram material som kan utnyttjas för att införa en definition av fritidshus i lagstiftning. Metod: Undersökningen genomförs som en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer med närliggande kommuners bygglovsavdelningar, både i jämnstorlek med Jönköpings kommun och med mindre kommuner. Materialet från de semi-strukturerade intervjuerna bearbetades sedan genom att jämföras och stärkas med litteraturstudie från tidigare forskning. Litteraturstudien har granskat tidigare undersökningar, studier, domar, böcker och detaljplaner. Resultat: Resultatet visar att en definition utav fritidshus bör lagstiftas i plan- och bygglagen och kan tillämpas av Boverket med en tydligare förklaring till fritidshus. Detta för att ge kommuner en grund att utgå ifrån för att bevara fritidshusområdens karaktär. Hur fritidshusområden ska utformas och hur dess karaktär kan behållas görs lämpligast i detaljplaner. Det är även i detaljplanen ytan kan begränsas för ett fritidshus. Begränsas ytan för ett fritidshus visar undersökningen att färre fritidshus kommer permanentas då de bekvämligheter en permanentbostad bör ha inte kommer att rymmas. Konsekvenser: Undersökningens resultat kan användas för att ge kommuner förståelse för hur bygglov av fritidshus hanteras i dagsläget av andra kommuner. Studien bidrar med förbättringsförslag för detaljplaner i Jönköpings kommun. Slutsatsen av resultatet är att en mer omfattande studie bör genomföras för att inkludera kommuner inom hela Sverige för att i slutändan utmynna till en gemensam definition för fritidshus. Begränsningar: Resultatet är baserat på intervjuer med sex kommuner och litteraturstudier. En mer omfattande undersökning kan intervjua fler kommuner över hela Sverige för att få ett mer generaliserbart resultat, samt att inkludera myndigheter som länsstyrelser och Boverket. I en mer omfattande undersökning kan fler metoder tillämpas som observationer för bättre förståelse av bygglovshantering av fritidshus och enkäter för att nå ut till alla kommuner i Sverige.