Abstract The purpose of this study was to examine whether non-profit organizations in the form of ethnic associations could contribute to greater political integration of ethnic minorities. tree questions sought to answer the aim of this study: “To see if memberships in ethnical contributed greater political integration and participation in society and politics?” “Have association membership contributed to increased political participation, as well as an increased interest in political issues? “And what measures for increased political participation and greater political integration has been made by the parish of Västerås in recent years? The essay was performed by means of interviews. The results show that a commitment to an ethnic association improves the possibility of integration and increased political interest.

<p>Den 1 januari 2000 trädde en ny bokföringslag i kraft, detta resulterade i utökad redovisning för ideella föreningar. Vinstdrivande och ideella föreningar lyder som en följd av detta under samma lagar och förordningar, trots den stora skillnaden mellan vad organisationerna vill uppnå. Denna studie är baserad på syftet att beskriva och jämföra hur ideella föreningar presenterar graden av måluppfyllelse samt att ge förslag på hur redovisningen av måluppfyllelsen skulle kunna utformas. Detta utförs med hjälp av problemformuleringarna: Hur redovisas måluppfyllelsen i ideella föreningar i dag samt hur kan graden av måluppfyllelse mätas och redovisas i ideella föreningar så att föreningens intressenter får en tydlig bild av måluppfyllelsen? För att genomföra denna studie har tre föreningar, Örebro universitets Idrottsförening (ÖUIF), Karlslund IF Herrfotbollssklubb (KIF HFK) och Örebro kanotförening (ÖKF) kontaktats och intervjuats. Även litteratur och föreningarnas hemsidor har studerats. Föreningarna i undersökningen har olika mål i jämförelse med vinstdrivande organisationer och de flesta av dem är av kvalitativ art och därmed svåra att mäta och rapportera om i årsredovisningen eller årsbokslutet. Idag avslutas räkenskapsåret med en årlig rapport för KIF HFK, årsredovisning för ÖUIF och ett förenklat årsbokslut för ÖKF. Dessa kompletteras av en verksamhetsberättelse där klubbarna verbalt beskriver de händelser som har varit under det gångna året. För att på ett tydligare och mer jämförande sätt redovisa hur väl målen uppfyllts, bör dessa årliga rapporter kompletteras med nyckeltal som tagits fram utifrån föreningarnas mål. Med hjälp av ett balanserat styrkort kan dessa nyckeltal utvecklas på grundval av föreningarnas mål och visioner, vilket kräver att föreningen också har sådana uppsatta. Genom de i dag befintliga verbala beskrivningarna av årets händelser tillsammans med nyckeltal kan föreningarna visa måluppfyllelsen på ett tydligare sätt än i dag.</p> / <p>On 1 January 2000 a new accounting act came into force, this resulted in increased accounting for non-profit associations. Profit and non-profit associations are as a result of this, subjects to the same laws and regulations, despite the great difference between what the organisations want to achieve. This study is based on the aim to describe and compare how non-profit association presents the degree of effectiveness, and provide suggestions on how the accounting of the compliance rate could be constructed. This is performed with the help of the following problem: How is the degree of effectiveness in non-profit organisations reported today and how can the degree of effectiveness be measured and reported so that the members, sponsors etc. of the organisation get a clear view of the effectiveness. To carry out this study three compounds, Örebro universitets idrottsförening (ÖUIF), Karlslund IF Herrfotbollssklubb (KIF HFK) and Örebro kanotförening (ÖKF) has been contacted and interviewed. Also the literature and the association's web pages were studied. The associations in the survey have different goals compared with profit organisations and most of them are qualitative in nature and thus difficult to measure and report on the financial statements. Today the year is finished through an annual report for KIF HFK, an annual account for ÖUIF and a simplified financial statement for ÖKF. These are complemented by an activity in which the clubs verbal describes the events that have been in the past year. In order to give a clearer and more comparative manner account for the achievement of objectives, these annual reports should be supplemented by ratios designed by the clubs goals. With the help of a balanced scorecard these ratios can be developed on the basis of the clubs goals and vision, which requires that the corporation also has such set. By the already verbal descriptions of this year's event together with ratios the clubs can show the achievement of objectives in a more transparent way than today.</p>

No description available.

Den 1 januari 2000 trädde en ny bokföringslag i kraft, detta resulterade i utökad redovisning för ideella föreningar. Vinstdrivande och ideella föreningar lyder som en följd av detta under samma lagar och förordningar, trots den stora skillnaden mellan vad organisationerna vill uppnå. Denna studie är baserad på syftet att beskriva och jämföra hur ideella föreningar presenterar graden av måluppfyllelse samt att ge förslag på hur redovisningen av måluppfyllelsen skulle kunna utformas. Detta utförs med hjälp av problemformuleringarna: Hur redovisas måluppfyllelsen i ideella föreningar i dag samt hur kan graden av måluppfyllelse mätas och redovisas i ideella föreningar så att föreningens intressenter får en tydlig bild av måluppfyllelsen? För att genomföra denna studie har tre föreningar, Örebro universitets Idrottsförening (ÖUIF), Karlslund IF Herrfotbollssklubb (KIF HFK) och Örebro kanotförening (ÖKF) kontaktats och intervjuats. Även litteratur och föreningarnas hemsidor har studerats. Föreningarna i undersökningen har olika mål i jämförelse med vinstdrivande organisationer och de flesta av dem är av kvalitativ art och därmed svåra att mäta och rapportera om i årsredovisningen eller årsbokslutet. Idag avslutas räkenskapsåret med en årlig rapport för KIF HFK, årsredovisning för ÖUIF och ett förenklat årsbokslut för ÖKF. Dessa kompletteras av en verksamhetsberättelse där klubbarna verbalt beskriver de händelser som har varit under det gångna året. För att på ett tydligare och mer jämförande sätt redovisa hur väl målen uppfyllts, bör dessa årliga rapporter kompletteras med nyckeltal som tagits fram utifrån föreningarnas mål. Med hjälp av ett balanserat styrkort kan dessa nyckeltal utvecklas på grundval av föreningarnas mål och visioner, vilket kräver att föreningen också har sådana uppsatta. Genom de i dag befintliga verbala beskrivningarna av årets händelser tillsammans med nyckeltal kan föreningarna visa måluppfyllelsen på ett tydligare sätt än i dag. / On 1 January 2000 a new accounting act came into force, this resulted in increased accounting for non-profit associations. Profit and non-profit associations are as a result of this, subjects to the same laws and regulations, despite the great difference between what the organisations want to achieve. This study is based on the aim to describe and compare how non-profit association presents the degree of effectiveness, and provide suggestions on how the accounting of the compliance rate could be constructed. This is performed with the help of the following problem: How is the degree of effectiveness in non-profit organisations reported today and how can the degree of effectiveness be measured and reported so that the members, sponsors etc. of the organisation get a clear view of the effectiveness. To carry out this study three compounds, Örebro universitets idrottsförening (ÖUIF), Karlslund IF Herrfotbollssklubb (KIF HFK) and Örebro kanotförening (ÖKF) has been contacted and interviewed. Also the literature and the association's web pages were studied. The associations in the survey have different goals compared with profit organisations and most of them are qualitative in nature and thus difficult to measure and report on the financial statements. Today the year is finished through an annual report for KIF HFK, an annual account for ÖUIF and a simplified financial statement for ÖKF. These are complemented by an activity in which the clubs verbal describes the events that have been in the past year. In order to give a clearer and more comparative manner account for the achievement of objectives, these annual reports should be supplemented by ratios designed by the clubs goals. With the help of a balanced scorecard these ratios can be developed on the basis of the clubs goals and vision, which requires that the corporation also has such set. By the already verbal descriptions of this year's event together with ratios the clubs can show the achievement of objectives in a more transparent way than today.

No description available.

Riksidrottsförbundet är idrottsrörelsens samlingsorgan vilka bland annat ansvarar för den strategiska ledningen av den svenska idrottsrörelsen. Riksidrottsförbundet ska ansvara för att statliga medel används till att landets idrottsverksamhet drivs i enlighet demokratiska principer. Samtidigt består idrottsrörelsen av ideella idrottsföreningar med stark självbestämmanderätt. Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara huruvida Riksidrottsförbundet, i en kontext av starka värden om föreningsfrihet och organisationers självbestämmande, har möjlighet att styra sina medlemsorganisationer mot ökad jämställdhet. Detta har studerats utifrån Riksidrottsförbundets egna policy- och styrdokument rörande jämställdhet samt intervjuer med Riksidrottsförbundet, Svenska Fotbollförbundet samt en enskild ideell idrottsförening. Studiens resultat visar att Riksidrottsförbundet inte på ett direkt sätt verkar kunna styra enskilda ideella föreningars agerande i jämställdhetsfrågor utan främst har en normgivande och mjukt reglerande roll.

Syftet med uppsatsen och dess forskning är att undersöka kvinnors föreningsliv i en medelstor svensk stad i Sverige kring 1920-talet. Det finns fortfarande många hål i det vi kallar kvinnohistoria och dessa hål behöver fyllas igen. Kvinnors föreningsliv i samband med alla folkrörelser som frodas i Sverige under denna tid bidrar till en intressant utgångspunkt ur ett forskningssyfte samt den politiska förändringen som sker under denna tid är väldigt spännande ur ett historiskt perspektiv. Studien har i stora delar bestått av en läsning av en mängd olika avhandlingar för att hitta ett lämpligt forskningsläge, men den största delen av arbetet har bestått av arkivforskning. Arkivforskningen skedde i Södertäljes Föreningsarkiv i Södertälje där de har Södertälje, Nykvarn och Turinges kvarlämningar från föreningar. Det har i största del varit årsberättelser från de olika föreningarna jag har använt mig av under denna forskning, men även medlemslistor, styrelselistor, matriklar och revisionsberättelser. Det har varit väldigt mycket källmaterial som har behövts gå igenom för denna forskning, men det var nödvändigt för att få ett relevant resultat. Då syftet är att få komma närmare kvinnorna som levde under denna period och engagerade sig i olika föreningar så var detta en nödvändighet då denna forskning i stora hela har ett mikrohistoriskt perspektiv. En del av syftet var även att få en överblick kring de strukturerna och normer som det svenska samhället hade under denna period. Det kvinnor gjorde var att hela tiden strida för sina rättigheter som medborgare och människor i Sverige. Även om variationen på föreningar är bred så kan man se en röd tråd inom alla dessa föreningar. Att kvinnor försöker ta plats i samhället. De kämpar för sin myndighet, sin rätt att tjäna pengar och sin frihet. Arbetarrörelsen gynnas av och gynnar kvinnor under denna tidsperiod och de faller som naturligt allierade då solidaritet och jämlikhet är en av de största frågorna för dem båda. Kvinnors ledarskap är trots att den allmänna rösträtten tar slagkraft så saknas fortfarande kvinnor i ledarpositioner och det ändras knappt under 1920-talet. Även om det fanns kvinnor som hade ledarskapsroller i diverse föreningar så är det oftast en lokal gren av en nationell förening. Samtidigt visar tidigare forskning att kvinnors medverkande i alla typer av föreningar har varit en bidragande faktor till att Sverige befinner sig i en sådan god situation hon gör idag.

<p><strong>Sammanfattning </strong></p><p> </p><p>Idrottsrörelsen har genomgått en rad förändringar sedan mitten av 1960-talet. Utvecklingen har allt eftersom skapat en idrottsrörelse där fokus inriktats på sportsliga och ekonomiska resultat istället för den ideella verksamhetens karaktär och identitet. Under slutet av 1990-talet förändrades förutsättningarna för de svenska idrottsföreningarna. Associationsformen idrottsaktiebolag tilläts av riksidrottsförbundet vilket innebar att elitverksamheten inom föreningarna tilläts starta en form av aktiebolag. En restriktion i associationsformen som skiljde sig från ett vanligt aktiebolag var att ägarstrukturen reglerades. I ett idrottsaktiebolag måste föreningen äga 51 procent av röstmajoriteten. Det är främst inom elitfotbollen som denna typ av aktiebolag har startats. I vårt grannland Danmark är alla elitfotbollsföreningar aktiebolag. Den danska associationsformen heter spelrätt och där finns ingen begränsning i ägarstrukturen.</p><p> </p><p>Syftet med vår studie var att undersöka svenska och danska fotbollsklubbar och deras aktiebolag för att se om de olika associationsformerna skapar olika ekonomiska förutsättningar för den sportsliga verksamheten. För att besvara syftet använde vi oss av följande frågeställningar; Hur redovisar idrottsaktiebolagen sina spelare, som tillgångar eller inte alls? Vilka skillnader finns i de finansiella nyckeltalen mellan de svenska och de danska bolagen? Hur överensstämmer verkligheten med teorier kring humankapital, immateriella tillgångar och intäkter i idrottsvärlden? Skiljer sig kapitalstrukturen mellan svenska och danska fotbollsklubbar?</p><p> </p><p>Studien utgick ifrån ett positivistiskt synsätt då vi kopplade teorier till resultatet av idrottsföreningarnas årsredovisningar. I studien använde ett induktivt angreppssätt då vi tolkade verkligheten utifrån våra observationer av årsredovisningarna. I den teoretiska referensramen har vi beskrivit en rad olika begrepp som ger en förståelse för ämnet. De begrepp som beskrivs är ideella föreningar, aktiebolag, aktiebolagslagen, idrottsföreningar, kapitalstruktur, immateriella tillgångar, idrottsaktiebolag, nyckeltal, elitlicens, svenska fotbollsförbundet och redovisning av kompetens. Vi använde oss av tidigare forskning inom ämnet för att ge en bild av ämnets aktualitet. Studien genomfördes på sex fotbollsföreningar och deras aktiebolags årsredovisningar, tre svenska samt tre danska fotbollsföreningar ingick i studien.</p><p> </p><p>Resultatet visade att de danska fotbollsklubbarna hade ett högre aktiekapital, ett högre värde på de spelare vilka värderades som immateriella tillgångar och att de vid den senaste publicerade årsredovisningen gjort ett bättre resultat än de svenska fotbollsklubbarna. Slutsatsen av studien var att den danska associationsformen spelrätt skapar bättre ekonomiska förutsättningar för föreningarna än den svenska motsvarigheten, vilket även innebär bättre förutsättningar till sportsliga resultat.</p>

Sammanfattning   Idrottsrörelsen har genomgått en rad förändringar sedan mitten av 1960-talet. Utvecklingen har allt eftersom skapat en idrottsrörelse där fokus inriktats på sportsliga och ekonomiska resultat istället för den ideella verksamhetens karaktär och identitet. Under slutet av 1990-talet förändrades förutsättningarna för de svenska idrottsföreningarna. Associationsformen idrottsaktiebolag tilläts av riksidrottsförbundet vilket innebar att elitverksamheten inom föreningarna tilläts starta en form av aktiebolag. En restriktion i associationsformen som skiljde sig från ett vanligt aktiebolag var att ägarstrukturen reglerades. I ett idrottsaktiebolag måste föreningen äga 51 procent av röstmajoriteten. Det är främst inom elitfotbollen som denna typ av aktiebolag har startats. I vårt grannland Danmark är alla elitfotbollsföreningar aktiebolag. Den danska associationsformen heter spelrätt och där finns ingen begränsning i ägarstrukturen.   Syftet med vår studie var att undersöka svenska och danska fotbollsklubbar och deras aktiebolag för att se om de olika associationsformerna skapar olika ekonomiska förutsättningar för den sportsliga verksamheten. För att besvara syftet använde vi oss av följande frågeställningar; Hur redovisar idrottsaktiebolagen sina spelare, som tillgångar eller inte alls? Vilka skillnader finns i de finansiella nyckeltalen mellan de svenska och de danska bolagen? Hur överensstämmer verkligheten med teorier kring humankapital, immateriella tillgångar och intäkter i idrottsvärlden? Skiljer sig kapitalstrukturen mellan svenska och danska fotbollsklubbar?   Studien utgick ifrån ett positivistiskt synsätt då vi kopplade teorier till resultatet av idrottsföreningarnas årsredovisningar. I studien använde ett induktivt angreppssätt då vi tolkade verkligheten utifrån våra observationer av årsredovisningarna. I den teoretiska referensramen har vi beskrivit en rad olika begrepp som ger en förståelse för ämnet. De begrepp som beskrivs är ideella föreningar, aktiebolag, aktiebolagslagen, idrottsföreningar, kapitalstruktur, immateriella tillgångar, idrottsaktiebolag, nyckeltal, elitlicens, svenska fotbollsförbundet och redovisning av kompetens. Vi använde oss av tidigare forskning inom ämnet för att ge en bild av ämnets aktualitet. Studien genomfördes på sex fotbollsföreningar och deras aktiebolags årsredovisningar, tre svenska samt tre danska fotbollsföreningar ingick i studien.   Resultatet visade att de danska fotbollsklubbarna hade ett högre aktiekapital, ett högre värde på de spelare vilka värderades som immateriella tillgångar och att de vid den senaste publicerade årsredovisningen gjort ett bättre resultat än de svenska fotbollsklubbarna. Slutsatsen av studien var att den danska associationsformen spelrätt skapar bättre ekonomiska förutsättningar för föreningarna än den svenska motsvarigheten, vilket även innebär bättre förutsättningar till sportsliga resultat.

Vi ämnar att i denna uppsats undersöka hur ideella idrottsföreningar påverkas av de nya bestämmelserna från EU om att även ideella föreningar ska betala och redovisa moms. Undersökningen har visat att redovisningen för ideella föreningar kommer att alltmer likna vanliga företags redovisning. Hur ideella föreningars respektive ekonomi kommer att påverkas skiljer sig mellan de olika respondenterna. Majoriteten av föreningarna menar att något kommer att behöva ändras i deras administrativa arbete. Främst är det tal om att behöva öka kompetensen i föreningen för att kunna hantera momsredovisningen, men också en ökad svårighet att rekrytera kassör eller ekonomiansvarig belystes. I frågan om föreningens avgifter och priser kommer att påverkas var det 100 % av de stora föreningarna som menar att de kommer att höjas medan endast 33 % av de små föreningarna svarade samma. Det finns, enligt finansdepartementets utredning, möjlighet att införa EU:s momskrav i Sverige samtidigt som många ideella föreningar kan fortsätta vara momsfria. De föreningar som kommer att påverkas är de föreningar med inkomster nära relaterad till idrottsutövning samt övrig försäljning. Här finns det möjlighet att besvara de ökade kostnaderna med ökade bidrag från kommun och stat eller stöd från sponsorer. Ytterligare en möjlighet för att bibehålla ett idrottande hos allmänheten, som har tagits upp i denna studie, är att övergå till idrott i friare former.