Denna forskningsstudie fokuserar på den praktiska hjälp som krävs för en lyckad karriärövergång. Med det som grund har det gjorts intervjuer med före detta spelare, föreningar, förbund och intresseorganisationer. Intervjuerna har svarat på vilken hjälp som erbjuds från föreningarna, förbundens och intresseorganisationerna. Vems ansvar  det ligger på att hjälpa spelaren, vad mer som kan göras för att underlätta denna karriärövergång i praktiken samt vilken extern hjälp som erbjuds från föreningarna. Avgräningarna gjordes till manliga idrottare inom fotboll och ishockey samt högsta nivån i respektive idrott.  Teorierna som applicerats på resultaten av intervjuerna är Pierre Bourdieus teori Klassbegreppen och det symboliska perspektivet.  Resultatet visar på att den praktiska hjälpen finns från föreningar och externa aktörer inom idrotterna. Dock behövs det göras mer från alla inblandade, även spelarna. I samband med detta måste även alla ta sin del av ansvaret för att ett hållbart arbete ska kunna etableras.

Fältet sports economics har för det mesta nått konsensus att professionella idrottsklubbar kostar mer än vad det smakar. Det mesta av fältets slutsatser är dock anpassade till en amerikansk kontext. Pandemin i nuläget har även satt fokus på det ekonomiska läget för många av de svenska idrottsföreningarna. Därför undersöker den här uppsatsen ifall idrottsföreningar i SHL och Allsvenskan har externa effekter på en kommuns attraktivitet eller inkomster med hjälp av fixed effects på paneldata med Sveriges kommuner över perioden 2000–2019. Resultatet antyder att kommuner med SHL-föreningar har knappt 1% högre genomsnittlig nettoinkomst för dess invånare men inget starkt signifikant estimat finns för Allsvenska föreningar. Signifikansen för SHL-föreningarna blir klart svagare när kontroll för befolkningsmängd och storstadskommuner inkluderas. Inget signifikant estimat för kommunernas attraktion, mätt med nettoinflyttningar som andel av kommunens befolkningsmängd, finnes heller. / The field of sports economics has mostly reached a consensus that professional sports clubs cost more than it is worth. However, most of the field's conclusions are adapted in an American context. The current pandemic has also focused on the economic situation for many of the Swedish sports associations. Therefore, this thesis examines whether sports associations in the SHL and Allsvenskan have external effects on a municipality's attractiveness or income with the help of fixed effects on panel data with Sweden's municipalities over the period 2000–2019. The results suggest that municipalities with SHL associations have almost 1% higher average net income for its inhabitants, but there is no very significant estimate for Allsvenska associations. The significance for the SHL associations becomes clearly weaker when control for population and metropolitan municipalities are included. There is also no significant estimate of the municipalities' attraction, measured by net moving as a proportion of the municipality's population.

Syfte: Hockeyklubbarna i den svenska högsta ligan SHL växer och därmed ökar kraven på den ekonomiska uppföljningen. Forskning kring detta och hur elitklubbarna arbetar med verksamhetsstyrning är tunt dokumenterad. Klubbarna drivs som ideella föreningar och samtidigt pekar studier på att en kommersialisering av dessa verksamheter finns. Vi ämnar med denna kandidatuppsats att bidra till ökad förståelse för hur hockeyföreningar på elitnivå jobbar med verksamhetsstyrning. Hur man arbetar med mätning och uppföljning av verksamheten samt belysa om föreningarna inkorporerar nyckeltal i sin styrning.  Studien skall besvara forskningsfrågorna:Hur använder sig dessa föreningar av uttalade styrverktyg och vart ligger tyngdpunkten i organisationens mätning och uppföljning? Använder organisationerna nyckeltal i sin styrning och är dessa anpassade efter den speciella kontext föreningarna är verksamma inom? Metod: En kvalitativ studie där sju semistrukturerade intervjuer genomförts med sex olika SHL-klubbar. Studien har en hermeneutisk vetenskapstradition och synsätt som utgångspunkt. Resultat och Slutsats: Föreningarnas nuvarande styrverktyg i form utav budget klarar inte längre av att effektivt styra organisationen utifrån den kontext man verkar inom. Man befinner sig i en utvecklingsfas där strategifrågor, målformuleringar och retorik influeras av företag på den kommersiella marknaden. Ett mer mångfacetterat styrverktyg likt Kaplan och McMillans (2021) balanserade styrkort presenteras som ett komplement till befintliga arbetssätt. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ny kunskap till det företagsekonomiska området. Detta i form av en empirisk undersökning som behandlar hur ideella föreningar i form av SHL-klubbar arbetar med verksamhetsstyrning. Förslag till fortsatt forskning: En djupgående studie med fler representanter inom samma klubb kan bidra med en ökad förståelse för hur verksamhetsstyrning uppfattas och om samsyn finns inom SHL-klubbarna. Att närmare undersöka klubbarnas förhållande till sina intressenter skulle också kunna öka kunskapen om de faktorer föreningarna bör ta i beaktning i sin verksamhetsstyrning.

Syftet med detta arbete är att undersöka samband mellan ungdomars deltagande i föreningsliv, högre betyg och lägre brottslighet. För att få reda på om det finns ett samband dem emellan har jag använt mig av en enkätundersökning. Enkätundersökningen gjordes på en skola och besvarades av 61 elever i årskurserna 8-9. Då jag har analysera mitt resultat har jag använt mig av tidigare forskning och teorier som behandlar ämnena föreningsliv, ungdomar och brottslighet. Jag har i min undersökning kommit fram till att det var förhållandevis få (fem av tio) av mina respondenter som angav att de var medlemmar i en förening, jämförelsevis med tidigare presenterad forskning. Av dem som angav de var med i en förening var det nära hälften av dem som angav att de lade ner mer än 6 timmar på sina föreningsaktiviteter. Jag fann inget samband mellan föreningsaktivitet och lägre brottslighet i min undersökning. Jag fann dock ett samband mellan betyg och de ungdomar som var med i föreningar, de hade ett lite högre snittbetyg än de som inte var med i föreningar. Då man tittade på könen i min undersökning fann jag skillnader bland annat när man tittade på vilka sorts föreningar killarna och tjejerna var medlemmar i. Det visade sig att killarna i större utsträckning än tjejerna var medlemmar i fotbollsföreningar medan det endast var tjejer som var aktiva i föreningar som inte hade med idrott att göra.

Idrottsföreningars omsättning ökar mer och mer, i takt med detta har fler föreningar fått problem med ekonomin. Innebandyföreningars ekonomistyrning har blivit allt viktigare med tanke på införandet av det ekonomiska kravet, elitlicens. Syftet med studien är att undersöka hur innebandyföreningar bedriver sin ekonomiska verksamhet för att möta de ekonomiska kraven de står inför, samt undersöka hur användningen av ekonomiska styrmedel ser ut för att öka intäkter och minska kostnader. Genom en abduktiv ansats och en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex innebandyföreningar för att uppfylla syftet. Samtliga innebandyföreningar som ingår i studien omfattas av elitlicensen. Resultatet från studien visar att budget som ekonomiskt styrmedel nyttjas av samtliga innebandyföreningar och är av stor betydelse för innebandyföreningarnas ekonomistyrning. Sponsringen visar sig vara en stor och viktig intäktskälla för innebandyföreningarna. Studiens resultat tyder även på att innebandyföreningar snarare fokuserar på att intäkstmaximera än att kostnadsminimera. Förslag till fortsatt forskning är bland annat att studera hur idrottsföreningar i andra sporter hanterar sin ekonomistyrning för att kunna jämföra med innebandyföreningar. Ett annat exempel på fortsatt forskning är att undersöka hur mindre innebandyföreningar som inte omfattas av elitlicensen sköter sin ekonomistyrning.

Sedan den gällande skattelagstiftningen för ideella föreningar implementerades 1977 har allmännyttiga elitidrottsföreningar haft en skatterättslig särställning mot andra verksamhetsformer i Sverige. Detta på grund av att allmännyttiga idrottsföreningar har varit skattebefriade för intäkter som har nära anknytning till föreningens verksamhet. Det är i dagsläget oklart hur vissa intäkter med anknytning till idrottsföreningarnas kommersiella verksamhet, som intäkter från medierättigheter, ska hanteras skatterättsligt. Detta eftersom beskattningen av dessa intäkter ännu inte är specifikt reglerad genom lagstiftning. Elitidrottsföreningar har numera möjligheten att genom en bolagisering av elitverksamheten ändra verksamhetsform, vilket sker när föreningen beslutar att flytta elitverksamheten från föreningen till ett idrottsaktiebolag. Ett förfarande som särskiljer den professionella elitverksamheten från den ideella verksamheten men även medför att elitverksamheten hamnar i en annan skatterättslig situation. I denna masteruppsats har författaren i syfte att utreda hur den nuvarande skattelagstiftningen för ideella föreningar är anpassad för att belysa elitidrottsföreningarnas skatterättsliga situation utifrån beskattningen av intäkter från medie- och reklamrättigheter, samt redogöra hur en ändring av skattelagstiftningen skulle kunna formuleras. Uppsatsen ämnar även klargöra för vilka skillnader som kan föranleda en förenings beslut att flytta sin elitverksamhet till ett idrottsaktiebolag och om en bolagisering kan vara fördelaktig för föreningen. I analysen kommer författaren fram till slutsatsen att en ny skattelagstiftning för beskattningen av idrottsföreningars intäkter är nödvändig. En sådan lagstiftning bör enligt författaren förslagsvis inkludera bestämmelser som reglerar att intäkter från medierättigheter och reklamrättigheter förvärvade från ett externt bolag ska vara skattefria upp till ett visst belopp. Författaren kommer även fram till slutsatsen att det för större elitidrottsföreningar, förutsatt att ingen lagändring sker, finns vissa argument som talar för att en bolagisering av elitverksamheten kan vara fördelaktig för elitidrottsföreningar med betydande omsättning från kommersiella inslag. Skulle däremot ny lagstiftning som innebär att intäkter från medie- och reklamrättigheter blir skattefria för idrottsföreningar införas, finns det skäl som talar för att ett fortsatt bedrivande av en elitidrottsförening i verksamhetsformen ideell förening förefaller mer gynnsam. / This Master Thesis addresses and analyses how tax legislation affects Swedish sports organizations. The current tax legislation for sport organizations, implemented in 1977, allows elite sport organizations to operate under laws designed for non-profit sport organizations. This legislation does not take into account the significant increase in revenue for elite sports organizations through the commercialization of elite sports including income from media, advertising and merchandising rights. At this time, sports organizations have the option of changing their organizational structure by separating the elite organization from the rest, through a process that in Swedish is referred to as “Bolagisering”. This is achieved by the elite organization becoming a sporting limited company enabling the organization to clearly distinguish its elite organization from its non-profit part of the organization.  Through analysis of relevant legal texts, cases and literature, the author comes to the conclusion that new tax legislation, which is better adjusted to the more commercialized world of sports, is absolutely necessary. The author’s suggestion is that new tax legislation ought to include legal rules that state that revenue from television and commercial rights earned from another company should be exempted from tax up to a certain amount, while the exceeding revenue should be taxed to a percentage equivalent to the Swedish company taxation. Furthermore, the author comes to the conclusion that based on the current tax legislation for sports organizations, an incorporation of the organization’s elite team could be beneficial for the major Swedish elite sports organizations with significant revenue from commercial sources. Among the major reasons for this is the current uncertainty regarding the taxation of television rights as well as the differences regarding VAT between the two organizational forms explained within this Master Thesis. However, if new tax legislation which states that earnings from television and commercial rights should be exempt from tax would be implemented in the future, it is likely that an incorporation of a sports organization will not be as beneficial for sport organizations with significant revenue from these types of revenue sources.

I Sveriges val 2018 fick åtta partier mandaten i Riksdagen: M, C, S, V, L, KD, SD och MP. Partiernas organisation finns på tre nivåer. Partiföreningen finns på lokal nivå och omfattar vanligtvis en kommun. Partidistriktet kallas den länsvisa organisationsnivån. Distriktsorganisationer är sammanknutna i en riksorganisation. Lokala partiföreningar är registrerade som ideella föreningar.  På årsmöte väljer medlemmar styrelsen, kassör, revisorer och revisorssuppleanter. Revisorer valda på årsmötet kan vara en yrkesverksam revisor eller en lekmannarevisor det vill säga någon som ställer upp ideellt och som inte yrkesmässigt arbetar med revision. Revisorn skall ha en kontrollerande funktion i föreningen därför kommer det bli lärorikt att studera hur revisorerna lever upp till sin roll i svenska lokala partiföreningar.  Revisorn roll i partiföreningar handlar om vilka möjligheter som finns för att kunna utföra det uppdrag som revisorn har i dessa föreningar. Det finns både interna och externa faktorer som påverkar revisorns handlingsutrymme. Dessa faktorer studerades för att skapa en tydligare bild av revisorns roll i lokala partiföreningar.  Frågeställning: Vilka faktorer påverkar revisorernas handlingsutrymme i lokala partiföreningar?  Syftet med denna studie är utforska faktorerna som påverkar revisorernas handlingsutrymme i dessa föreningar.  Slutsats: samtliga intervjuade revisorer i de lokala partiföreningarna upplever att deras handlingsutrymme räcker gott och väl. Revisorerna är medvetna om sin kontrollerande roll. Deras granskningsarbete utgör också ett stöd och trygghet för medlemmar och för styrelsen.  Resultatet kan användas för att öka kunskap om revisorns roll i lokala partiföreningar och göra partiföreningar medvetna om vilka faktorer som påverkar revisorernas handlingsutrymme samt klargöra vikten av dessa när partiföreningen utser revisorer i framtiden. / In Sweden's 2018 elections, eight parties were given the mandate in Parliament: M, C, S, V, L, KD, SD, MP. The parties' organization exists on three levels: party associations at the municipal level and district organizations linked together in a national organization. Party associations at the municipal level are registered as non-profit associations.  During annual meetings, members elect the board, treasurer, auditors, and deputy auditors. Auditors elected at the annual meeting may be a professional accountant or a lay auditor, i.e. someone who does not professionally work with auditing but who is volunteering. The auditor has a controlling function in the association, so it will be instructive to study the role of the auditors in Swedish party associations at the municipal level.  The role of the auditor in party associations is about what possibilities exist to be able to do their job, which the auditor has in these associations. There are several internal and external factors that affect the auditor's discretion. These factors were explored to create a clear picture of the auditor's role in party associations at the municipal level.  There is no previous research on which factors affect the auditor's discretions in party associations. The result can be used to increase knowledge of the auditor's role the municipal level as well as to make party associations aware of the factors that affect the auditors' scope and clarify the importance of these when the party association appoints auditors in the future.  Question: What factors affect the auditors' discretions for party associations at municipal level?  The conclusion of the study is that all auditor in party associations feel that their discretion is more than enough. The auditors are aware of their controlling role. Their audit work it is support and security to the members as well as the board.  The purpose of this study is to probe the factors that affect the auditor's discretion within these associations.

Denna uppsats diskuterar hur invånare i Malung använder historia kollektivt i det offentliga. Det visar sig att invånarna i mångt och mycket använder historia för att markera en Guldålder där orten Malung i Sverige en gång var ett blomstrande industrisamhälle, idag ett minne blott. Användning av historia i Malung visar sig vara en önskan att återvända till den tid då orten var ledande i landet inom skinn-, päls- och kvarnstensindustrin. Men det är inte inom skinn, päls och kvarnstenstillverkning som återskapandet av det förflutna syns, utan i andra mer generella historiska och vardagsnära områdena såsom vävning, malning och bakning, där en mer allmän historia eftersträvas. Skinn-, päls- och kvarnstensindustrin återfinns således inte som grund för en identitet när det gäller historiebruk i Malung.

The purpose of this bachelor thesis is to study, describe andimprove the understanding of voluntary driven libraries. How doesthe library staff view their role? How is the library operationworking in respect of economy, organization structure and systemsof rules? Research methods I used were semistructured interviewsand document research.The theoretical framework was based on Joacim Hansson´sdiscussion about libraries in a local community, Henning Bang´sdiscussion about organization culture and the Swedishgovernment´s non- profit advisory group`s discussion aboutvoluntary work.The results of this study shows that the library staff are enthusiastsmotivated by a wish to spread literature to people who find itdifficult to visit municipal libraries. Other motives for theirvoluntary work is the opportunity for being a part of a socialcommunity, to be surrounded by books and to activate body andsenses. The results of this study also shows that the voluntarylibrary system differ from the traditional, municipal library systemconcerning economy, organization structure and set of rules. / Program: Bibliotekarie

<p>Background and problem</p><p>The biggest difference between companies and non-profit organizations are their purposes. Companies’ purpose is to generate profit to the shareholders. Non-profit organizations do not have any shareholders and their purpose is to offer service to receivers of benefits.</p><p>There are a lot of non-profit organizations today and the competition for the donations is rough. Non-profit organizations can influence the publics’ decision of who to support by creating a financial reporting that appeal to the public.</p><p>Purpose</p><p>The purpose of this essay is to examine how non-profit goals are measured in non-profit organizations and if there are a practice on the subject.</p><p>Methodology</p><p>We choose a qualitative approach as we wanted to understand the reality by explaining it with words. The choice of a qualitative approach was enhanced by the fact that we used interviews and analyzed sources, which are two of the techniques used in the qualitative approach.</p><p>Theory</p><p>Our theoretical studies primarily contain non-profit organizations distinctive characteristics and how they are regulated. We also discuss key performance indicators and other measures of performance.</p><p>Conclusion</p><p>Non-profit organizations are good at handle revenues and costs in accordance to SFI:s outlines. Non-profit organizations have in some parts failed to progress in the design of financial reports. Development of key performance indicators is also needed to be able to demonstrate successfulness.</p> / <p>Problembakgrund</p><p>Den största skillnaden mellan vinstdrivande företag och välgörenhetsorganisationer är deras syften. Vinstdrivande företags syfte är att generera vinst till aktieägarna. I välgörenhetsorganisationer finns dock inga aktieägare och deras syfte är istället att tillhandahålla service åt bidragstagare.</p><p>Det finns många välgörenhetsorganisationer och konkurrensen om givarnas bidrag är hård. Välgörenhetsorganisationer kan påverka allmänhetens beslut om vilken organisation de ska stödja genom att skapa en finansiell rapportering som tilltalar allmänheten.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ideella mål mäts i välgörenhetsorganisationer samt om det finns någon praxis inom området.</p><p>Metod</p><p>Vi valde en kvalitativ ansats då vi vill förstå verkligheten genom att beskriva den med ord. Valet av kvalitativ ansats förstärks av den anledning att vi använt oss av respondent intervjuer och analyserat källor vilka är två av teknikerna som används i den kvalitativa ansatsen.</p><p>Teori</p><p>I den teoretiska referensramen behandlar vi främst ideella organisationers särdrag och hur de regleras. Vi tar även upp nyckeltal och andra prestationsmått.</p><p>Slutsats</p><p>Välgörenhetsorganisationer är duktiga på att hantera intäkter och kostnader efter SFI:s riktlinjer. Välgörenhetsorganisationer har till viss del hamnat på efterkälken i utformning av finansiella rapporter. Dessutom krävs utveckling av prestationsmått för välgörenhetsorganisationer för att kunna presentera framgång.</p>