This essay focused on newly arrived girls and in which way they can participate in sports in Sweden, Vasterbotten county. Research shows that newly arrived boys in a much greater number can be a part of sports when they arrive in a foreign country compared to girls. Thirteen girls have through interviews and focus groups contributed to this study where they shared their own experiences with the sports movement in Sweden. The study wanted to bring knowledge about how they experience being a part of sport in Sweden. But also, which barriers that can appear to make participation a problem and how they thought they had been a part of the Swedish sports movement. The result showed that common barriers were problems with transport and that sports clubs weren’t very good at recruiting the girls. Although the girls thought practising sport was a very effective way of learning the Swedish language, making new friends and to become a part of the society.

Reactive Black 5 and Procion Red MX 5B, an azo and anthraquinone dye repectively were decoulorized by mean of microorganisms growing on wood chips. The process consisted of three reactors, two anaerobic reactors and one aerobic reactor. The anaerobic process was used in order to make it possible to break the nitrogen bond of the azo group, (-N=N-) and the aerobic one to increase the possibility for the degradation of possible intermediates. After pumping wastewater through the system it was shown that mixtures or Reactive Black 5 and Procion Red MX 5B were efficiently decolourised at 50 mg/l as well as 200 mg/l of each of the dyes.

De vanligaste företagsformerna i Sverige är aktiebolag och ekonomiska föreningar, där aktiebolag fått mest uppmärksamhet åtminstone inom forskningen kring kapitalstruktur. Detta trots faktumet att ekonomiska föreningar spelar en viktig roll i svenskt näringsliv då de tillsammans med andra kooperativa företagsformer stod för 10% av Sveriges BNP år 2018 samt sysselsatte 100 000 människor. Det som skiljer företagsformerna åt är att aktiebolag har ett tydligt vinstsyfte, medan ekonomiska föreningars främsta syfte är att främja medlemmarna genom att erbjuda förmåner i olika former. Möjligheterna att finansiera verksamheten skiljer sig också. Aktiebolag kan göra nyemissioner och snabbt finansiera kapitalintensiva investeringar, medan ekonomiska föreningar främst får förlita sig på befintliga medlemsinsatser alternativt öka skuldsättningen. På grund av dessa olikheter samt ett uttalande från VD:n i den ekonomiska föreningen Lantmännen, som menade att de behöver hålla ett högt soliditetsmål på grund av att de inte lika snabbt kan samla stora mängder kapital från ägarna, ledde till frågeställningen om kapitalstrukturen skiljer sig mellan företagsformerna och om ekonomiska föreningar har högre soliditet på grund av dessa svårigheter. Nyckeltalet soliditet har använts för att jämföra kapitalstrukturen. Datan har både inhämtats och beräknats manuellt utifrån årsredovisningar från 2018 på totalt 58 företag, varav 22 ekonomiska föreningar och 36 aktiebolag. Vi har matchat de ekonomiska föreningarna med aktiebolag som har liknande verksamheter för att nå ett rättvist och jämförbart resultat. Därefter har regressionsanalyser gjorts för att analysera soliditeten. De klassiska teorierna inom kapitalstruktur, trade off- samt pecking order-teorin, har tagits till hjälp i studien för att förstå möjligheterna samt begränsningarna som kan påverka nivån av soliditeten. Tidigare utländsk forskning har visat på olika resultat vid jämförelser av kooperativ och investerarägda företag, men en del har visat att kooperativ har lägre skuldsättningsgrad (högre soliditet). Det statistiska resultatet resultat visade att det finns inga signifikanta skillnader i soliditet. Det finns dock tendenser till att soliditeten skiljer sig mellan vissa branscher. Resultatet väcker en fråga om det kan vara svårt att ställa aktiebolag och ekonomiska föreningar mot varandra, där det sistnämnda möjligen kan kräva en annan teori gällande kapitalstruktur eller andra definitioner av vad som är en hög eller låg soliditet, men även för andra nyckeltal. Detta lämnar vi dock till framtida forskning att undersöka vidare. En rekommendation vi lämnar åt ekonomiska föreningar är att det kan vara klokt att försöka hålla en hög soliditet för att inte riskera att inte ha råd med kapitalintensiva investeringar lika snabbt och smidigt som aktiebolagen.

The purpose of this study is to test referendums' revitalizing effect on the local democracy. To test this hypothesis, the study compares eight municipalities. Four of these have had a referendum and four have not. The study uses two different timelines to see if the reform about initiative from the citizens have had an impact on the participation of the local democracy. With this approach, the selection of the municipalities will be evenly distributed before and after 2011. The study uses Robert D. Putnam theory about citizens and its participation and therefore how to measure it (2018) and Robert A. Dahl and his theory about society's size and what it means to the local democracy (1989). The study uses five different indicators to test the hypothesis and to answer the questions that the study puts forward to categories the indicators. The method is Most Similar System Design (MSSD) and its purpose explains how similar units differ in some aspects. The result shows that those who have used a referendum have a better density with associations but have no different result when it comes to the political voting in the elections to the municipal council.

Frågeställningar: Hur bör Mälardalens Studentkår forma sin verksamhetsstyrning så att de lyckas nå verksamhetens mål? Hur ska Mälardalens Studentkår erhålla en högre legitimitet på sitt lärosäte och på så sätt värva fler medlemmar? Syfte:                        Syftet med studien är att bidra med insikt om Mälardalens Studentkårs resursutnyttjande, genom att utveckla organisationens verksamhetsstyrning, som i sin tur kan leda till en högre legitimitet. Metod:                     Studien inriktar sig på en kvalitativ fallstudiemetod. En abduktiv ansats har tillämpats med anledning av att det studerade fenomenet grundar sig i ett redan existerande problem. Studien har med hjälp av benchmarking med två andra studentkårer analyserat utformning av strategier och huruvida måluppfyllelsen har uppnåtts. Detta har genomförts genom intervjuer samt styrningsdokument från samtliga studentkårer. En tematisk analys har tillämpats för att analysera data där teman identifierades med utgångspunkt från det teoretiska ramverket och syftet. Slutsats:                            Resultatet visar på att Mälardalens Studentkår behöver tillämpa fler styrverktyg för att utveckla sin verksamhetsstyrning. Styrverktyg som vision, affärsidé, verksamhetsplan, mål och prestationsmätning kan hjälpa organisationen att utnyttja sina resurser på rätt sätt och på så vis kommer de gå i linje med sina intressenters krav och förväntningar. Genom tillämpning av de olika styrverktygen uppnås även legitimitet, vilket i sin tur kan leda till ett högre medlemsantal. Mälardalens Studentkår får även en högre legitimitet genom att se över sina intressenters krav och förväntningar och att de utvecklar sin verksamhetsstyrning utefter det. / Research questions:              How should the student union of Malardalen university shape its business management in line with its business goals?                                    How should student union of Malardalen university obtain a higher legitimacy at its university seat and thus recruit more members? Purpose:                 The purpose of the study is to contribute insight into the resource utilization of student union of Malardalen university, by developing the organization's operational management, which in turn can lead to higher legitimacy. Method:                  The study focuses on a qualitative case study method. An abductive approach has been applied since the studied phenomenon is based on an already existing problem. The study has, through benchmarking with two other student unions, analyzed the design of strategies and whether the goal completion has been achieved. This has been accomplished through interviews and guidance documents from all student unions. A thematic analysis has been applied to analyze data where themes were identified based on the theoretical framework and purpose. Conclusion:         The result shows that the student union of Malardalen university needs to apply more control tools to develop its business management. Control tools such as vision, business concept, business plan, goals and performance measurement can help the organization to utilize its resources properly and, in this way, they will be in line with the requirements and expectations of its stakeholders. By using the various control tools, legitimacy is also achieved, which in turn can lead to a higher number of members. The student union of Malardalen university also gains higher legitimacy by reviewing the requirements and expectations of its stakeholders as they develop their business management along that line.

Bakgrund: Undersökningar visar att personer med funktionsnedsättning inte har samma möjligheter till en aktiv fritid som personer utan funktionsnedsättning. Denna grupp vistas också mer sällan ute i naturen. Det finns också stora skillnader i hur kommuner och privata aktörer arbetar för att främja en aktiv fritid för denna målgrupp. Denna studie skrivs i samarbete med en kommun i södra Sverige. I dagsläget uppger kommunen att stöttning gentemot friluftslivsföreningar i deras arbete med tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättningar i huvudsak sker genom ekonomiska bidrag i form av föreningsstöd. Man uppger dock att det är ovanligt att dessa bidrag söks i syfte att utveckla verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Därav finns det anledning att undersöka närmare hur friluftslivsföreningarna i kommunen arbetar med tillgänglighet och delaktighet, och om det finns andra strategier bortom ekonomiska bidrag för att stötta föreningarna. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur den berörda kommunen kan stötta fruluftslivsföreningar i deras arbete med tillgänglighet och delaktighet för personer med fysisk funktionsnedsättning. Metod: I denna studie nyttjades en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med en på förhand strukturerad intervjuguide. Fem friluftslivsföreningar intervjuades. Kriterier för att delta i studien var ideella föreningar som bedriver verksamhet som ryms inom begreppet friluftsliv, det vill säga ”vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling”. Resultat: Resultatet visade att ingen av föreningarna arbetar aktivt med att utveckla verksamhet för personer med fysisk funktionsnedsättning, och att det arbete som görs i huvudsak har fokus på tillgänglighet. Teman som berörde hinder och möjligheter för att utveckla verksamhet för målgruppen var: ”det krävs ett personligt intresse”, ”brist på tid och ledare”, ”utmaning att nå och locka målgruppen” samt ”osäkerhet och delade uppfattningar om vad som krävs”. Kopplat till dessa teman kan kommunen nyttja ett flertal strategier för att stötta friluftslivsföreningar som komplement till ekonomiska bidrag. / Background: Research shows that people with disabilities do not have the same opportunities for active leisure time as people without disabilities. This group also spends less time out in nature. There are also major differences in how municipalities and private actors work to promote active leisure time for people with disabilities. This study is written in collaboration with a municipality in the south of Sweden. The municipality states that support for outdoor recreation associations in their work with accessibility and participation for this target audience mainly takes place through financial grants. However, it is stated that it is unusual for these grants to be applied for to develop activities for people with disabilities. Hence, there is reason to investigate in more detail how the outdoor life associations in the municipality work with accessibility and participation, and whether there are other strategies beyond financial contributions to support the associations. Objective: The purpose of the study is to investigate how the municipality of concern can support outdoor recreation associations in their work with accessibility and participation for people with physical disabilities. Design: In this study, a qualitative method was used in the form of semi-structured interviews with a pre-structured interview guide. Five outdoor life associations were interviewed. Criteria for participating in the study were non-profit associations that conduct activities that fall within the concept of outdoor recreation, i.e., “being outdoors in nature- or cultural landscapes for the purpose of wellbeing and nature experiences without the need for competition”. Five outdoor recreation associations were interviewed. Results: The results showed that none of the associations works actively to develop activities for people with physical disabilities, and the work that takes place is focused mainly on accessibility. Themes that concerned obstacles and opportunities for developing activities for the target group were “a personal interest is required”, “lack of time and leaders”, “challenge to reach and attract the target group” and “uncertainty and shared perceptions of what is required”. Linked to these themes, the municipality can use several strategies to support outdoor life associations as a complement to financial grants.

Ideella föreningar är idag viktiga aktörer på det samhällsekonomiska planet tillsammansmed den offentliga och privata sektorn. Redovisning i ideella föreningar i en svensk kontexthar under de senaste decennierna hamnat i skymundan bakom den kommersiellaredovisningen i företag när det kommer till tidigare forskning inom området. Den tidigareforskning som har gjorts har visat på att ideella föreningar har haft en varieranderedovisningspraxis innan det fanns en reglering om hur föreningarna skulle rapportera sinfinansiella ställning, inte minst gällande hur intäkter och kostnader skulle redovisas. Under2000-talets första decennium uppkom allmänna råd och vägledningar utfärdade avBokföringsnämnden för att utveckla god redovisningssed för både företag och ideellaföreningar, samt för att underlätta redovisningsarbetet för dessa. År 2014 infördes K3, ettregelverk för upprättande av koncernredovisning och årsredovisning. Syftet med K3 var attdet skulle ge ytterligare vägledning och råd i den finansiella rapporteringen för både företagoch ideella föreningar för att kunna ge en mer rättvisande bild av den finansiella ställningen.Denna studies syfte är att undersöka hur införandet av K3 har påverkat intäkts- ochkostnadsredovisningen för ideella föreningar i Sverige genom en kvantitativ metod, där eninnehållsanalys genomfördes för att kunna besvara detta. Urvalet i studien utgjordes av 44ideella föreningar som är medlem i branschorganisationen Giva Sverige, vilka ärinsamlingsorganisationer. För att se hur K3 har påverkat intäkts- och kostnadsredovisningenjämfördes föreningarnas årsredovisning för åren 2013 och 2020, där indikatorer baseradepå K3 användes som både berörde vilka intäkts- och kostnadsposter de redovisade ochhuruvida det fanns upplysning i noterna om redovisningsprinciper för intäkterna respektivekostnaderna.För att kunna besvara studiens frågeställning togs hypoteser fram samt teorier som kankopplas till studiens resultat. Teorier som användes var institutionell teori och isomorfism,vilka båda kunde kopplas ihop med studiens slutgiltiga resultat. Hypoteserna användes föratt se om det fanns en statistiskt säkerställd skillnad utifrån antal uppfyllda indikatorer frånK3 år 2013 och 2020, vilket gjordes genom ett t-test. Utfallet av testet visade att fanns enstatistiskt säkerställd skillnad mellan de olika åren, där föreningarna uppnådde flerindikatorer 2013 jämfört med 2020.Slutsatsen är att K3 har förändrat intäkts- och kostnadsredovisningen för de ideellaföreningarna utifrån antal uppfyllda indikatorer. Studien kom även fram till attredovisningen för intäkter och kostnader är mycket tydligare och mer strukturerad för år2020 jämfört med 2013. Det teoretiska och praktiska bidraget för studien är att den bidrarpå det sätt att undersöka den förändring som skett för föreningar det senaste decenniet, inomfältet för redovisningsteori och praxis. Det praktiska bidraget är att föreningar kan få enförståelse hur intäkts- och kostnadsredovisningen sett ut historiskt samt medvetandegöraom att redovisningen av intäkter och kostnader har idag blivit mer enhetlig bland deföreningar som granskats, vilket kan innebära att jämförbarheten mellan dem underlättas.

Inledning: Bistånd ger förutsättningar för att människor skall få lika möjligheter samt leva ett värdigt liv. Då majoriteten av biståndsverksamheter i Sverige bedrivs av skattemedel ställs stora krav på att kontrollera hur dessa pengar används. Det är av vikt att granska och kontrollera att samtliga biståndsinsatser håller hög kvalitet och ger goda resultat, samt att biståndets funktion inte hämmas. Den aktuella samhällsdiskussionen om små biståndsorganisationers bristande effektivitet och hur skärpta administrations- och rapporteringskrav samt nya syrningsmedel påverkar utvecklingsarbetet ligger till grund för intresset att genomföra detta arbete. Nya krav på styrning tar inte biståndsorganisationernas storlek i beaktning vilket betyder att strängare administrations- och återrapporteringskrav kan påverka organisationer på olika sätt beroende på storlek. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka effekter resultatstyrning får för små biståndsorganisationers utvecklingsarbete. Metod: Detta arbetes metoddesign har förankrats i ett kvalitativt genomförande. Detta betyder att tillvägagångssättet är av beskrivande natur som först identifierar och sedan ger förklaring till både kategorier samt modeller som skildrar en särskild sanning enligt fenomenografin. Semistrukturerade intervjuer används som val för insamling av data. Resultat: Respondenterna kunde delas in i två olika grupper där den ena gruppen anammade en resultatorienterad styrning och den andra en processorienterad styrning. Den första gruppen såg mindre svårigheter kring de ökade kraven som ålagts biståndsorganisationer medan den sistnämnde gruppen ansåg att de ökade kraven inte höjde marginalnyttan.  Slutsats: En samlad bild av resultatet gör gällande att de nya kraven är en naturlig del i att ge allmänheten en inblick i vad deras skattemedel används till. Kraven skildrar också ett försök att försöka minimera korruption och andra missförhållanden. Dock höjs ett varningens finger till att snävheten och kortsiktigheten kring resultatstyrning kan leda till att den bredare holistiska bilden kring bistånd kan gå förlorad då dess effekter inte låter sig mätas på ett kvantifierbart sätt. / Introduction: Aid creates the conditions for every person's right and opportunity to live a dignified life, but since the majority of aid activities in Sweden are financed by tax funds, there are great demands to control how the taxpayers' money is used. It is important to review and verify that all aid efforts are of high quality and produce good results, and that the function of aid is not hampered. The current social discussion about the lack of efficiency of small aid organizations and how stricter administration, reporting requirements and new funding means affect development work is the basis for the interest in carrying out this work. New governance requirements do not take the size of aid organizations into account, which means that stricter administration and reporting requirements affect different sized organizations in varying degrees.   Aim: The study aims to investigate performance management effects on the development work that small aid organizations do.   Method: The method design of this work has been anchored in a qualitative implementation. This means that the approach is of a descriptive nature that first identifies and then provides explanations for both categories, as well as models that depict a particular truth according to phenomenography. Semi-structured interviews were used for data collection.   Result: The respondents could be divided into two different groups where one group adopted a result-oriented control and the other a process-oriented control. The first group saw minor difficulties regarding the increased requirements imposed on aid organizations, while the latter group considered that the increased requirements did not increase the marginal benefit.   Conclusion: An overall picture of the result states that the new requirements are a natural part of seeking to give the public an insight into what their tax assets are used for. The claims also portray an attempt to try to minimize corruption. However, a warning is raised that the narrowness and short-term view of performance management can lead to the loss of the broader holistic picture of aid as its effects cannot be quantitatively measured.

Inledning: Svenska fotbollsklubbar står inför ett redovisningsval vid hanteringen av externt förvärvade spelare. Tidigare studier om redovisningsval har vanligtvis gjort antaganden om vilken logik som ligger bakom valet av redovisningsmetod, snarare än att undersöka hur beslutsfattarna faktiskt resonerar. Problemformulering: Vilken logik ligger bakom svenska elitfotbolls- klubbars val av redovisningsmetod för externt förvärvade fotbollsspelare? Syfte: Syftet med studien är att undersöka och förklara logiken bakom valet av redovisningsmetod när det gäller externt förvärvade spelare i svenska elitfotbollsklubbar. Metod: Idealtyper används för att belysa de bakomliggande logikerna i fyra redovisningsteorier. Idealtyperna används för att förklara det empiriska materialet som har samlats in genom intervjuer med beslutsfattare i olika klubbar. Resultat och slutsats: Studien visar att fotbollsföreningar resonerar olika när det gäller redovisingsbeslut. De mer etablerade klubbarna, som i sin tur även har mer omfattande förvärvskostnader, tenderar att aktivera sina köp. Sammantaget är det tydligt att det sällan går att förklara ett beslut utifrån endast en logik. Det krävs en kombination av flera teorier för att förklara vilken logik som ligger bakom ett redovisningsval. / Introduction: Swedish football clubs are required to make a choice regarding accounting when they acquire players externally. Previous studies on accounting choices usually make assumptions regarding the underlying logic about the choice of accounting method, instead of examining how decisionmakers reflect and reason about their choice Problem: What logic lies behind Swedish elite football clubs’ choice of accounting method regarding externally acquired players?Purpose: The purpose of the study is to investigate and explain the logic behind the choice of accounting method when football clubs acquire players externally in Swedish elite football clubs. Method: Ideal types are used to illustrate the underlying logic of four accounting theories. The ideal types are used to explain the empirical material that has been collected through interviews with decision-makers in different clubs. Results and conclusion: The study reveals that football associations reason differently regarding accounting decisions. The more established clubs, which in turn also have major transfer fees, tend to capitalize their players. To summarize it is rarely possible to explain a accounting choice based on just one logic. It requires a combination of theories to explain which logics an accounting choice is based on.

Full delaktighet i föreningar och i beslutsfattande processer för alla människor på alla nivåer anses vara eftersträvansvärt av internationella konventioner. Forskning visar dock att människor med intellektuell funktionsnedsättning upplever många inskränkningar i delaktigheten inklusive i delaktigheten i beslutsfattande processer. Det finns väldigt lite forskning som undersöker gemensamt beslutsfattande hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med den här studien är att bidra med fördjupad kunskap kring hur personer med intellektuell funktionsnedsättning upplever delaktigheten i beslutsfattande processer för att för att kunna förstå främjande faktorer. Kontexten för studien är intresseföreningar som har medlemmar och styrelseledamöter med intellektuell funktionsnedsättning, då föreningar tillhandahåller en bred mångfald av möjligheter för delaktighet i beslutsfattandet. Studien utgår ifrån följande frågeställningar utifrån ett biopsykosocialt perspektiv: Hur beskriver personer med intellektuell funktionsnedsättning den upplevda delaktigheten i beslutsfattande processer i en förening? Vilka faktorer för kognitiv tillgänglighet beskrivs som betydelsefulla för personer med IF? Studien utgår dessutom ifrån kritisk realism som vetenskapsteoretisk ansats. Metoden som används är kvalitativa intervjuer som analyseras med en innehållsanalys. Resultat som framkommer är att delaktigheten i beslutsfattande i de undersökta kontexterna upplevs ofta bra men att delaktighetsinskränkningar förekommer. Det finns ett flertal faktorer för kognitiv tillgänglighet som är betydelsefulla.