Bakgrund: Sedan år 2004 har Bokföringsnämnden arbetat med det så kallade K-projektet. Projektet innebär att företagen delas in i fyra olika kategorier (K1-K4) och att samlade regel-verk skapas för de olika kategorierna. Förhoppningen med K-projektet är att redovisningsar-betet ska underlättas. K3 kommer att vara huvudalternativet för företag som upprättar årsre-dovisningar och regelverket för årsredovisning med K2 innehåller förenklingar som mindre företag frivilligt får tillämpa istället för de mer avancerade reglerna i K3. Problem: Vi har identifierat en valsituation som ansvariga på mindre företag står inför. Valet står mellan att antingen invänta K3-regelverket eller att byta till K2-regelverket. Problemet för personerna i valsituationen är att de saknar upplevelser av både K2-regelverket och K3-regelverket eftersom de ännu inte har använt sig av regelverken. De har således ingen uppfatt-ning om huruvida K2 är ett förenklat regelverk eller inte. Det innebär att de ska grunda sitt val på obefintliga erfarenheter. Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva hur personer som arbetar på redovisnings-/revisionsbyråer upplever K2-regelverket. Vi vill utifrån personernas upplevelser ta reda på och redogöra för vilka företag det lämpar sig att använda K2-regelverket. Metod: Studien bygger bland annat på primärkällor i form av åtta stycken intervjuer med personer som arbetar på olika redovisnings-/revisionsbyråer i Sverige. Studien är utförd på ett kvalitativt sätt och våra respondenters delgivelser är av stor vikt för studien. Sekundärkällor som har använts i studien består av litteratur, regelverk, artiklar samt information från Bokföringsnämndens hemsida. Slutsatser: En av våra slutsatser är att K2 i dagsläget upplevs som onödigt på grund av att vi ännu inte har kunnat jämföra förenklingsreglerna med huvudreglerna. Strukturen med samla-de regelverk upplevs som positivt på grund av att osäkerheten om att det kan finnas andra rekommendationer tas bort. Majoriteten av våra intervjupersoner upplever att periodiserings-arbetet underlättas i K2. En annan slutsats är att redovisningsarbetet i K2 upplevs olika bero-ende på vilken typ av företag som använder regelverket. Vår studie visar att K2 är ett lämpligt regelverk för företag som är mindre och där användarna av redovisningen är de själva och banken. K2 är också ett lämpligt regelverk för företag med få delägare.

Dagens normgivning inom redovisning är komplex då det råder flera parallella regelverk världen över. Regelförenkling är ett aktuellt område både internationellt och i Sverige. För att uppnå en förenklad normgivning inom redovisning i Sverige har Bokföringsnämnden förändrat sin inriktning på normgivningen. Företagen ska nu delas in i fyra olika kategorier och särskilda regelverk ska ges ut för vardera kategori. Regelverket för den första kategorin trädde i kraft den 1 januari 2007 och omfattar enskilda näringsidkare. Avsikten med regelverket är att uppnå förenkling men frågan är om det lyckas. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka huruvida de nya K1-reglerna leder till en förenkling för den som utför redovisningen.Forskningen inleds med att behandla en referensram kring förenkling, normgivning och det nya regelverket. Därefter följer en kvalitativ empirisk undersökning i form av intervjuer med redovisningskonsulter. Det sker en tolkning och analys av båda delarna och analysen ligger sedan till grund för resultatet av forskningen.Uppsatsens slutsatser är att det nya regelverket innebär en förenkling för den enskilda näringsidkare som själv sköter sin redovisning och har kunskap om hur en balansräkning upprättas. Förenklingen består i att reglerna är samlade på ett ställe och är samordnade med skattereglerna. Därmed kan redovisningen användas som underlag för deklarationen utan justeringar. Reglerna ger även möjlighet till att upprätta en förenklad version av årsbokslutet. Redovisningskonsulterna som utför redovisning åt enskilda näringsidkare väljer att inte tillämpa regelverket då de inte anser att det innebär någon direkt förenkling för dem. Fördelar som ändå nämns är exempelvis ett mindre behov av periodisering av kundfordringar och leverantörsskulder vid bokslutet. / Uppsatsnivå: D

Regleringen på redovisningsområdet har under det senaste årtiondet utvecklats kraftigt, vilket sammantaget har inneburit en utveckling mot ett mer komplicerat regelverk. Målsättningen med BFN:s förenklingsprojekt är att minska antalet regler, samla reglerna i ett allmänt råd samt generellt förenkla och förtydliga regelverket. K2 har mötts av omfattande kritik både från remissinstanserna och från övriga redovisningsprofessionen. Även BFN:s interna osäkerhet att fullfölja projektet vittnar om en misstro på projektet och dess slutprodukt. Uppsatsen behandlar följande forskningsfrågor: Kan K2 innebära förenklad redovisning för mindre företag? Är K2 en redovisningsmässigt bra lösning? Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse kring problematiken kring införandet av ny reglering på redovisningsområdet. Vidare är syftet att resonera kring vad projektet kan mynna ut i och hur detta kan implementeras i redovisningspraktiken.Införandet av de nya regelsamlingarna syftar primärt till att göra redovisningen enklare för mindre företag. De största förändringarna med K2 är en ny struktur, förbud mot att aktivera egenupparbetade immateriella tillgångar, förbud mot funktionsindelad resultaträkning, förändrad reglering gällande pensionsåtaganden samt att schablonmässig värdering tillåts.Uppsatsen är skriven utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt och med en abduktiv forskningsansats. Vår primärdata är insamlad genom semistrukturerade intervjuer och vår sekundärdata kommer från litteratur, artiklar, lagar och rekommendationer. Intervjuer med tre redovisningsspecialister har genomförts.Respondenterna är tveksamma till om fler företag kommer att kunna redovisa själva som en följd av K2, eftersom K2 kräver en kompetens som finns i väldigt få företag. Det är inte säkert att de strukturella förändringarna nödvändigtvis kommer att medföra förenkling i praktiken.Redovisningsexpertisen är starkt upprörd över hur BFN försöker förändra redovisningen. Man anser att K2 inte är någon bra lösning redovisningsmässigt sett. De är överens om att det kan vara bra med förenkling för mindre företag, men tycker inte att vald metod är den bästa. Respondenterna är dock överens om att man får acceptera lösningen som någon slags handbok eftersom projektet syftar till förenkling. / Uppsatsnivå: D

En undersökning gjord av KPMG visar att det nya regelverket K2 som Bokföringsnämnden har gett ut inte tillämpas av några mindre aktiebolag i studien. Arnell menar att revisorers inställning till K2 har en påverkan på varför de inte tillämpas. (Kristoffersson 2009). Det här har lett oss in i syftet att genom en empirisk studie identifiera och analysera vad revisorer anser om K2. Eftersom den nuvarande utredningen om sambandet redovisning och beskattning kan komma att påverka K2 har vi även valt att ställa oss frågan hur revisorer ser på K2 i relation till SamRoB-utredningen. Vad revisorer har för åsikter kring K2 anser vi kan förklaras med hjälp av tre stycken systemorienterade teorier om organisationer och samhället. De här teorierna är intressentteorin, legitimitetsteorin och den institutionella teorin. Det här leder oss fram till vår andra huvudfråga; hur kan systemorienterade teorier om organisationer och samhället förklara revisorers åsikter kring K2? Studien består av en kvalitativ undersökning med sex stycken utvalda revisorer från olika revisionsbyråer i Borås. Vi har genomfört djupintervjuer med alla våra respondenter. Referensramen består av den befintliga teorin som hjälper oss att förklara problematiken kring K2. Under referensramen presenteras de tre utvalda teorierna, internationell påverkan på svenska redovisningsregler, Bokföringsnämnden som normgivare, K-projektet och K2 samt SamRoB-utredningen. Respondenterna har varit relativt eniga i de stora frågorna kring K2. Vi kan bland annat konstatera att ingen av respondenterna rekommenderar K2 till några av deras klienter. Det här anser vi tyder på att det som Arnell menar, att K2 inte drivs på av revisorerna, stämmer bra överens med vår studies resultat. De tre teorierna som vi utgått ifrån hjälper oss att förklara varför revisorerna har de åsikter som de har och varför implementeringen av nya redovisningsregler gå långsamt. Legitimitetsteorin kan förklara varför revisorerna inte valt att rekommendera K2 ännu, intresseteorin klargör att K2 är på väg tillbaka mot ägarteorin och den institutionella teorin åskådliggör för oss hur revisorerna ser på förändringar på redovisningsnormgivningen. Slutsatserna vi har dragit från studien har skapat en ökad förståelse av vad revisorer har för åsikter om K2 och vi hoppas att den ska kunna användas som underlag för vidare forskning.

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnämndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnämnden är företag tvingade att välja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken är uppdelade i fyra kategorier bestående av K1, K2, K3 och K4 där varje regelverk är anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det är dock långt ifrån alltid som det är en självklarhet för företagen vilket regelverk som ska användas. För onoterade företag som klassificeras som små finns möjligheten att välja mellan K2 och K3. Denna uppsats har som syfte att undersöka just det valet och vilka incitament det finns för företag att välja det mer komplicerade K3 när det finns möjlighet att rätta sig efter det enklare K2. I samband med uppkomsten av de nya regelverken växer intresset av vilka befogenheter bokföringsnämnden verkligen har och hur de själva ser på deras makt i redovisningsfrågor. För att undersöka fenomenet grundar sig uppsatsen på en kvalitativ studie med en induktiv ansats i framtagandet av data där intervjuer med berörda personer i form av revisorer och andra experter görs. De slutsatser vi dragit är att vetskapen om K-regelverken är liten bland de små företagen och att valet mellan K2 och K3 främst ligger hos revisorerna. Vidare finns flera anledningar till varför ett företag frivilligt ska välja ett mer avancerat regelverk än vad som behövs men frågan är hur kostnad och arbetsbörda blir påverkad. Vi fann att de främsta anledningarna till att ett K2 företag gagnas av att välja K3 är i de fall de är tillverkande företag, har höga utvecklingskostnader eller har behov av att använda sig av uppskrivningar. Vad gäller bokföringsnämndens befogenheter är det ett område där stor tveksamhet råder och där en stor mängd kritik lagts fram, bland annat av Sten-Eric Ingblad som har intervjuas i denna uppsats. En slutsats som kan dras är att bokföringsnämnden oavsett deras rättigheter har en väldigt stor inverkan på hur redovisning ska ske.

Bakgrund: Bokföringsnämnden har nyligen förbjudit progressiv avskrivningsmetod som tillämpning för bostadsrättsföreningar. Det innebär att en byggnad inte får avskrivas progressivt från och med 28 april 2014. Progressiv avskrivning har tillämpats sen millenniumskiftet av framförallt nyproduktioner och hyresrättsombildningar till bostadsrätter. Den progressiva effekten gör att avskrivningarna är låga i början men därefter accelererar. Ett byte till en linjär eller en degressiv metod kommer att krävas. Vilka konsekvenser kommer förbudet mot progressiv avskrivning ge bostadsrättsföreningar i Stockholm? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera bostadsrättsföreningarnas avskrivningsmetoder på deras byggnader. Jag ska granska deras nuvarande avskrivningsmetoder, samt hur föreningarna kommer påverkas ekonomiskt utav Bokföringsnämndens förbud mot en progressiv avskrivningsmetod. Metod: Studien kommer använda sig utav en kvantitativ forskningsmetod där den finansiella rapportens siffror kommer användas som underlag. Datan har tagits fram från de valda föreningarnas hemsidor. Teori: Undersökningen har sin grund i teorier kring bostadsrättsföreningars val av linjära och progressiva avskrivningar, samt avskrivningstider utifrån svenska lagar och normer. Slutsats: Studiens resultat stärker uppfattningen om att byggnader som är gjorda efter millenniumskiftet avskrivs progressivt alternativt har en väldigt låg linjär avskrivning. De äldre byggnaderna från Norsborg och Haninge gör högre avskrivningar. De kommer inte påverkas lika starkt som bostadsrättsföreningarna i Hammarby Sjöstad utav bokföringsnämndens beslut att förbjuda progressiv avskrivning.

Den svenska myndigheten Bokföringsnämnden (BFN) har beslutat att ändra inriktningen på sitt normgivningsarbete och har därför börjat utveckla redovisningsstandarder som ska gälla för olika kategorier av företag. Avsikten med detta arbete är att förenkla och förtydliga reglerna. Under år 2007 har BFN lagt fram ett utkast till ett nytt regelverk som ska gälla för mindre aktiebolag, K2. Internationellt arbetar organisationen International Accounting Standards Board (IASB) på ett liknande projekt som är avsett att användas av små och medelstora företag (SME). IASB:s projekt har som syfte att ta fram en internationell redovisningsstandard skräddarsydd för att möta dessa företags behov. Även detta utkast till regelverk publicerades tidigt under år 2007.Uppsatsens syfte är att jämföra IASB:s SME-projekt och BFN:s K2-projekt för att se hur de skiljer sig avseende värdering av tillgångar. Ytterligare ett syfte är att ta reda på vilket av regelverken som svenska banker tycker är bäst att tillämpa på svenska mindre aktiebolag. Att undersöka dessa nya regelverk ur ett kreditgivarperspektiv är intressant då banker är mycket stora intressenter till denna typ av företag.Uppsatsen är skriven ur ett hermeneutiskt synsätt och två kvalitativa undersökningar har genomförts, dels en jämförande studie och dels en med djupgående intervjuer. Slutsatserna är dragna utifrån ett deduktivt tillvägagångssätt.I undersökningarna framgick det att regelverkens värderingsregler skilde sig åt på flera områden, det visade sig dock att dessa skillnader skulle ha begränsad betydelse för de svenska bankerna vid kreditgivning till denna kategori företag. / Uppsatsnivå: D

De senare åren har det skett stora förändringar inom redovisningsområdet, både nationellt och internationellt, därav har det varit viktigt att försöka harmonisera redovisningen. I Sverige fick Bokföringsnämnden i uppdrag att både skapa förenklingar för de mindre bolagen samt att samla regelverken på ett ställe, vilket blev inledningen på K-projekten.Bokföringsnämndens arbete med K2 har blivit ett omdebatterat ämne. Det nya regelverket berör de flesta av Sveriges företag, då nästan 90 procent per definition skulle kunna tillämpa K2. Den 31/12 2008 var det första gången som mindre privata aktiebolag kunde använda sig av det nya regelverket K2, som skulle vara ett mer förenklat regelverk. Undersökningar visar dock på att det nästintill inte var några företag som frivilligt valde att gå över till K2.Syftet med vår uppsats är att genom intervjuer med sakkunniga inom redovisningsområdet, identifiera och analysera deras syn angående orsakerna kring den svaga responsen av regelverket K2. Det har lett oss fram till följande forskningsfrågor som har varit viktiga att besvara för uppsatsen: Har efterfrågan på förenklade regler, vid upprättandet av finansiella rapporter, varit så omfattande som tidigare undersökningar uppvisat? Vilka resurser erfordras för att Bokföringsnämnden skall kunna upprätta ett funktionellt regelverk? På vilka sätt kan K2 regelverket komma att innebära problem?I uppsatsen har vi avsett att studera de orsaker som har bidragit till den svaga responsen av K2, vilket har inneburit att det varit viktigt att se helheten för att få en förståelse för problematiken. Det har medfört att vi har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt, då vi har behövt använda vår förståelse för att kunna hantera problematiken med K2-regelverket. Empirin har vi samlat in genom personliga djupintervjuer med fyra sakkunniga inom redovisningsbranschen, vilket innebär att vi genomfört en kvalitativ studie. För att komma fram till slutsatserna har studien pendlat mellan induktion och deduktion, vilket har resulterat i en abduktiv forskningsmetod.Det finns en mängd faktorer som har påverkat företagen då de inte valt att tillämpa K2. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatsen att den främsta anledningen är företagens okunskap, vilket till stor del beror på redovisningskonsulterna och deras ovilja att ta till sig det nya regelverket och dess fulla innebörd. Studien visar samtidigt att K2 i framtiden, med säkerhet, kommer att tillämpas av ett flertal företag då regelverken blir obligatoriska och företagen ställs inför ett aktivt val mellan K2 och K3, då företag är rädda för ytterligare komplexitet i redovisningen.

Sedan Bokföringsnämnden (BFN) valt att utveckla K-projekten har en viss kritik riktatsmot deras normgivning. Kritikerna menar att K2 bryter mot grundlagen,Regeringsformen, genom att BFN inte har föreskriftsmakt och endast får ge ut allmännaråd. Vidare bryter och inskränker K2, enligt viss kritik, mot Årsredovisninglagen. Det ärden konstitutionella frågan vår studie främst har fokuserat på samt att ta ställning tillkritiken som BFN har fått möta.Studien har varit av kvalitativ karaktär där vi genom intervjuer och relevant teori harskapat oss en djupare förståelse för problemen som finns med BFN:s normgivning.I den teoretiska referensramen har vi redogjort för de lagar som visar vilka BFN:sbefogenheter är samt två artiklar som tar upp en del av den kritik som riktats motmyndigheten. Vi har även gjort en sammanställning av ett utlåtande som professor PerThorell skrivit på uppdrag av BFN. Han kommer fram till att K2 är förenligt med ÅRLoch att det inte föreligger något konstitutionellt problem.Vi har intervjuat tre personer med gedigen bakgrund från olika områden inomredovisning. Det här för att kunna se problemet från skilda perspektiv. En av dem ärauktoriserad revisor på ett av Sveriges största revisionsbolag. Den andra ärkammarrättsråd på kammarrätten i Göteborg. Vår sista respondent är universitetslektor påHandelshögskolan i Göteborg samt bland annat varit med och bildat BFN.I analysen har vi jämfört vad våra respondenter argumenterat för samt kopplat det tillteorikapitlet. I slutsatserna har vi kommit fram till att vi anser att kritiken som tagits upp istudien är berättigad. Det finns vissa problem som BFN borde se över, bland annat att deinte får lov att säga att deras regler ”skall” följas, utan de har endast kan/får-status. Dethär eftersom, som vi nämnt ovan, BFN inte har någon föreskriftsmakt och på grund avdet här bryter mot grundlagen.

<p>För att finansiell rapportering ska ge läsaren en så klar bild som möjligt krävs en viss grad av harmonisering och upprättande av redovisningsstandards. Risken blir annars att redovisningen inte blir jämförbar och transparent. I december 2001 kom Redovisningsrådets Akutgrupp med ett uttalande som sa att koncernbidraget ska redovisas efter ekonomisk innebörd istället för, som tidigare, en bokslutsdisposition i resultaträkningen. Det problem som då uppstod var hur de företag som följde, och följer, Bokföringsnämnden skulle göra. Därför har Bokföringsnämnden under 2006 och 2007 skickat ut remisser med förslag på hur koncernbidraget i framtiden ska redovisas. Syftet med denna undersökning har således varit att dels undersöka hur onoterade koncernföretag redovisar idag och dels undersöka vilka för- och nackdelar det finns med de olika redovisningssätten. För att analysera det insamlade materialet har vi i huvudsak använt oss av standardiseringsteorin med utgångspunkt i de två övergripande redovisningsperspektiven – den anglosaxiska och den kontinentala. Resultatet av undersökningen visade att ca hälften av de kontrollerade företagen redovisade koncernbidraget enligt Redovisningsrådets rekommendation och andra hälften som en bokslutsdisposition i resultaträkningen. Den visade också att för- och nackdelarna vägde ganska lika, men med en svag övervikt åt redovisning i resultaträkningen. Vi anser att redovisning i resultaträkningen är bättre, men det bör ske som en egen post och inte som en bokslutsdisposition.</p>