<p>För att finansiell rapportering ska ge läsaren en så klar bild som möjligt krävs en viss grad av harmonisering och upprättande av redovisningsstandards. Risken blir annars att redovisningen inte blir jämförbar och transparent. I december 2001 kom Redovisningsrådets Akutgrupp med ett uttalande som sa att koncernbidraget ska redovisas efter ekonomisk innebörd istället för, som tidigare, en bokslutsdisposition i resultaträkningen. Det problem som då uppstod var hur de företag som följde, och följer, Bokföringsnämnden skulle göra. Därför har Bokföringsnämnden under 2006 och 2007 skickat ut remisser med förslag på hur koncernbidraget i framtiden ska redovisas. Syftet med denna undersökning har således varit att dels undersöka hur onoterade koncernföretag redovisar idag och dels undersöka vilka för- och nackdelar det finns med de olika redovisningssätten. För att analysera det insamlade materialet har vi i huvudsak använt oss av standardiseringsteorin med utgångspunkt i de två övergripande redovisningsperspektiven – den anglosaxiska och den kontinentala. Resultatet av undersökningen visade att ca hälften av de kontrollerade företagen redovisade koncernbidraget enligt Redovisningsrådets rekommendation och andra hälften som en bokslutsdisposition i resultaträkningen. Den visade också att för- och nackdelarna vägde ganska lika, men med en svag övervikt åt redovisning i resultaträkningen. Vi anser att redovisning i resultaträkningen är bättre, men det bör ske som en egen post och inte som en bokslutsdisposition.</p>

För att finansiell rapportering ska ge läsaren en så klar bild som möjligt krävs en viss grad av harmonisering och upprättande av redovisningsstandards. Risken blir annars att redovisningen inte blir jämförbar och transparent. I december 2001 kom Redovisningsrådets Akutgrupp med ett uttalande som sa att koncernbidraget ska redovisas efter ekonomisk innebörd istället för, som tidigare, en bokslutsdisposition i resultaträkningen. Det problem som då uppstod var hur de företag som följde, och följer, Bokföringsnämnden skulle göra. Därför har Bokföringsnämnden under 2006 och 2007 skickat ut remisser med förslag på hur koncernbidraget i framtiden ska redovisas. Syftet med denna undersökning har således varit att dels undersöka hur onoterade koncernföretag redovisar idag och dels undersöka vilka för- och nackdelar det finns med de olika redovisningssätten. För att analysera det insamlade materialet har vi i huvudsak använt oss av standardiseringsteorin med utgångspunkt i de två övergripande redovisningsperspektiven – den anglosaxiska och den kontinentala. Resultatet av undersökningen visade att ca hälften av de kontrollerade företagen redovisade koncernbidraget enligt Redovisningsrådets rekommendation och andra hälften som en bokslutsdisposition i resultaträkningen. Den visade också att för- och nackdelarna vägde ganska lika, men med en svag övervikt åt redovisning i resultaträkningen. Vi anser att redovisning i resultaträkningen är bättre, men det bör ske som en egen post och inte som en bokslutsdisposition.