This essay has examined the effects that new issues had on the four Swedish football clubs that are organized as sport limited companies. The difference between a limited company and a sporting limited company is that the clubs always have majority ownership by the 51% rule. Previous research on sport limited companies and on new issues has been associated with the agent theory and the pecking order theory in order to explain the effects. The thesis is a qualitative study with an inductive approach, where the interviews have been selected as the method of collecting data. Through the years the clubs have performed new issues several times. The study says that the clubs perform a new issue for two reasons, either for investment purposes or because they have a poor economy and must collect liquid assets. Another difference between a sport limited company and a limited company is that sport limited companies do not measure the classic key figures, only the subscription rate and equity. If a new issue is implemented at the right time, it can have positive effects in the short and long term for sport limited companies.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amatörreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar för sitt idrottsutövande. Det dröjde dock fram till slutet på 1980-talet innan svensk fotboll på allvar professionaliserades och där hela spelartrupper heltidsanställdes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias ökade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars intäkter från TV, reklam och sponsring. 1999 tog Riksidrottsförbundet ett beslut som gav idrottsföreningar tillåtelse att starta ett aktiebolag (IdrottsAB) som arbetar jämsides med den ideella föreningen, dock med begränsningen att ägandet i aktiebolaget till 51 % måste innehas av den ideella föreningen och dess medlemmar. I svensk fotboll har trenden med IdrottsAB inte tagit den fart som först förutspåddes, med tre allsvenska klubbar 2012 som valt vägen att bolagisera verksamheten. En av dessa tre klubbar är Örebro SK som 2006 bildade ÖSK Elitfotboll AB efter att 2004 ha blivit tvångsnedflyttade till Superettan på grund av ett negativt eget kapital. Syftet med den här studien är att undersöka hur bolagiseringen har påverkat ÖSK, vilka för- och nackdelar som upplevs med IdrottsAB, om fokus på det ekonomiska tagit överhand, om bolagisering hotar det ideella engagemanget och vilka för- och nackdelar som ses med 51-procentsregeln. Denna studie drivs med en kvalitativ ansats där vi valt att intervjua fem personer med koppling till ÖSK. Respondenterna ansåg att den största anledningen till att klubben valde att bolagisera var dels att ett aktiebolag ger ett proffsigare intryck samt att reglerna som gäller för aktiebolag är betydligt tydligare än de som gäller för ideella föreningar. Detta är även de största fördelarna tillsammans med ett större fokus på marknadsintäkter. Delade meningar råder om huruvida momspliktigheten varit positiv eller negativ för klubben. Den stora nackdelen anses vara poliskostnader vid matcharrangemang som faktureras aktiebolag men inte ideella föreningar. Respondenterna påpekar att bolagiseringen varit betydelsefull för klubben, om beslutet inte tagits hade vägen tillbaka till Allsvenskan varit mycket längre. Vad gäller 51-procentsregeln råder det delade meningar om ett avskaffande av den vore positiv eller negativ för svensk fotbolls konkurrenskraft internationellt. Nyckelord: IdrottsAB, professionalisering, kommersialisering, 51-procenstregeln

Purpose: The purpose of this studie is to map and describe the marketing strategies of professional sport organizations and examine in what extent and how they apply the 7P’s of the Marketing mix. Method: We have used an abductive approach in this study. The research was conducted as a two case study, the studied objects are AIK Ishockey AB and Djurgården Hockey AB. A qualitative method has been used. The empirical content was collected by triangulation in form of interviews, telephone interviews, studie of webpages and participating observation. The theory was collected via scientific articles and literature. Result & Conclusions: The result indicates that both studied objects use all 7P´s of the Marketing mix, but in shifting extent. For example they both use a variety of different pricing strategies, but none of them to it’s full potential. Further on we have seen that some parts from different theories are being used but no overall strategy. The marketing strategy rather seems to focus on the individual P´s from the Marketing mix and especially on the parts they think they could influence. The unusual character of the sports industry and the scarce resources makes marketing difficult. The organizations express that they would like to be more effective when it comes to marketing but they feel restricted for several reasons.   Suggestions for further research: There´s a demand within the sports industry for a dynamic pricing model, research in this area could contribute to increasing revenues from spectators. Research on whether marketing efforts result in higher revenues for sports organizations would be valued. It would also be interesting if someone executed the same study as us but studied different objects.

The aim of this study is to investigate the debate surrounding increasing commercial development in Swedish sports during the years 1997 until 2013. The main target is to identify the different arguments inside of the Swedish National Sports Association (RF) and how the 51-percent rule has impacted democracy in Swedish sports. The source material are protocols from the General Assembly in RF, RF-stämman and the RF board meetings, Riksidrottsstyrelsen. The material also includes the two investigations leading up to the main decisions being made in 1999 and 2013. The arguments were analyzed based on three logics; democratic, commercial and competitive as well as the ideal type föreningsdemokrati. As earlier publications have proved, competitive goals have pushed the commercialization forward, on behalf of democracy. The arguments in our result reflect that, as the main arguments for a commercialization of sports is to improve finances. The arguments against it want to protect the democratic tradition that Swedish sports is based upon. The result of the study shows that there are several nuanced layers to the debate. Finally the study confirms that the democratic traditions in Swedish sports have partly been devalued as a result of the 51-percent rule.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur den ekonomiska prestationen skiljer sig mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB som styrs av elitlicensens krav inom fotbollen och ishockeyn. Metod: Vi har i denna jämförande studie använt oss av en kvantitativ metod med en longitudinell design där vi med hjälp av sekundärdataanalys undersökt ideella föreningar och IdrottsAB:s ekonomiska prestationer i utvalda nyckeltal under en femårsperiod. Resultat & slutsats: I denna studie har empirin samlats in genom att beräkna de ideella föreningarnas och IdrottsAB medelvärde på de utvalda nyckeltalen och sedan jämfört dessa resultat mot varandra. Hypotestester har även använts för att se om det fanns någon signifikant skillnad mellan vad de ideella föreningarna och IdrottsAB presterat i de olika nyckeltalen. Vår slutsats var att det inte fanns någon större skillnad mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB:s finansiella prestationer men att de ideella föreningarna presterade lite bättre sammantaget.

Syftet med denna studie har varit att undersöka kommersialiseringen av svensk elitfotboll på herrsidan. Mer precist har det handlat om att belysa hur inhemska elitföreningar ser på och upplever bolagiseringen av föreningens verksamhet. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer tillämpats vid insamling av data. Respondenterna utgör elitföreningar inom svensk fotboll som både bedriver bolagiserade (IdrottsAB) och icke bolagiserade verksamheter. Studien har undersökt fem fotbollsföreningar från Allsvenskan och en fotbollsförening från Superettan.    I studien har teoretiska perspektiv som institutionell teori och globalisering varit tongivande och applicerats för att tolka resultatet i analysen och diskussionen. Resultatet från respondenterna har givit en tydligare bild om motivation som ligger bakom beslutet om att omvandla elitverksamheten till IdrottsAB och vad det medför till utveckling. Studien påvisar att det finns ett distinkt samband som berör syftet med bolagisering, men det finns en viss skildring inom förändringsarbetet med tanke på föreningarnas historia, organisationsstruktur och resursanvändning. Studien har även identifierat varför elitföreningar inom svensk fotboll inte väljer att bolagisera verksamheten utan beslutar att förbli en ideellt allmännyttig förening. Trots kommersialiseringens utveckling lever svensk elitfotboll vidare i konceptet om en folkrörelse med fokus på konservativa värderingar och medlemmarnas intresse. Förhoppningarna med den här studien är att öppna intresset för kommersialiserings utveckling och ge en ökad förståelse kring bolagisering och de effekter samt möjligheter som det medför.

Syftet med studien är att undersöka vad representanter för den svenska elitfotbollen har för tankar och åsikter kring IdrottsAB och den för Sverige unika 51-49-spärren. Vi har två övergripande frågeställningar i vår undersökning som lyder: Varför har så få allsvenska klubbar valt att bilda IdrottsAB? Hur skulle ett upphävande av 51–49-spärren kunna påverka Allsvenskan och dess klubbar? De teorier som ligger till grund i vår analys är idrottsprofessorn Tomas Petersons begrepp kommersialisering och professionalisering. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av intervjuer av representanter från de allsvenska klubbarna, Svenska Fotbollsförbundet och Föreningen Svensk Elitfotboll. Större delen av intervjuerna har skett på plats, medan ett fåtal intervjuer skett via telefon. I resultatdelen redovisas de svar vi erhållit på våra intervjuer. De är indelade i tre olika block där vi valt att redovisa var fråga för sig. Därefter binder vi i analysen samman svaren vi fått i intervjuerna med Tomas Petersons teorier och svarar samtidigt på våra frågeställningar. Det finns flera huvudsakliga anledningar att så få klubbar valt att bilda IdrottsAB. Dessa är att den ideella traditionen inom svensk fotboll är stark, det skattemässiga fördelarna med att driva verksamheten som ideell förening och att de klubbar som bildat IdrottsAB inte uppvisat någon märkbar förbättring. När det gäller hur 51-49-spärren skulle påverka svensk klubbfotboll så är det många olika tankar från de allsvenska klubbarna. Möjligheten till externt kapital blir större, men klubbarna är också överens om att det kan medföra risker. Att klubbarna kan locka till sig olika mycket investerare kan göra att allsvenskan blir polariserad, vilket klubbarna finner både ger för- och nackdelar för svensk fotboll.

Sedan den gällande skattelagstiftningen för ideella föreningar implementerades 1977 har allmännyttiga elitidrottsföreningar haft en skatterättslig särställning mot andra verksamhetsformer i Sverige. Detta på grund av att allmännyttiga idrottsföreningar har varit skattebefriade för intäkter som har nära anknytning till föreningens verksamhet. Det är i dagsläget oklart hur vissa intäkter med anknytning till idrottsföreningarnas kommersiella verksamhet, som intäkter från medierättigheter, ska hanteras skatterättsligt. Detta eftersom beskattningen av dessa intäkter ännu inte är specifikt reglerad genom lagstiftning. Elitidrottsföreningar har numera möjligheten att genom en bolagisering av elitverksamheten ändra verksamhetsform, vilket sker när föreningen beslutar att flytta elitverksamheten från föreningen till ett idrottsaktiebolag. Ett förfarande som särskiljer den professionella elitverksamheten från den ideella verksamheten men även medför att elitverksamheten hamnar i en annan skatterättslig situation. I denna masteruppsats har författaren i syfte att utreda hur den nuvarande skattelagstiftningen för ideella föreningar är anpassad för att belysa elitidrottsföreningarnas skatterättsliga situation utifrån beskattningen av intäkter från medie- och reklamrättigheter, samt redogöra hur en ändring av skattelagstiftningen skulle kunna formuleras. Uppsatsen ämnar även klargöra för vilka skillnader som kan föranleda en förenings beslut att flytta sin elitverksamhet till ett idrottsaktiebolag och om en bolagisering kan vara fördelaktig för föreningen. I analysen kommer författaren fram till slutsatsen att en ny skattelagstiftning för beskattningen av idrottsföreningars intäkter är nödvändig. En sådan lagstiftning bör enligt författaren förslagsvis inkludera bestämmelser som reglerar att intäkter från medierättigheter och reklamrättigheter förvärvade från ett externt bolag ska vara skattefria upp till ett visst belopp. Författaren kommer även fram till slutsatsen att det för större elitidrottsföreningar, förutsatt att ingen lagändring sker, finns vissa argument som talar för att en bolagisering av elitverksamheten kan vara fördelaktig för elitidrottsföreningar med betydande omsättning från kommersiella inslag. Skulle däremot ny lagstiftning som innebär att intäkter från medie- och reklamrättigheter blir skattefria för idrottsföreningar införas, finns det skäl som talar för att ett fortsatt bedrivande av en elitidrottsförening i verksamhetsformen ideell förening förefaller mer gynnsam. / This Master Thesis addresses and analyses how tax legislation affects Swedish sports organizations. The current tax legislation for sport organizations, implemented in 1977, allows elite sport organizations to operate under laws designed for non-profit sport organizations. This legislation does not take into account the significant increase in revenue for elite sports organizations through the commercialization of elite sports including income from media, advertising and merchandising rights. At this time, sports organizations have the option of changing their organizational structure by separating the elite organization from the rest, through a process that in Swedish is referred to as “Bolagisering”. This is achieved by the elite organization becoming a sporting limited company enabling the organization to clearly distinguish its elite organization from its non-profit part of the organization.  Through analysis of relevant legal texts, cases and literature, the author comes to the conclusion that new tax legislation, which is better adjusted to the more commercialized world of sports, is absolutely necessary. The author’s suggestion is that new tax legislation ought to include legal rules that state that revenue from television and commercial rights earned from another company should be exempted from tax up to a certain amount, while the exceeding revenue should be taxed to a percentage equivalent to the Swedish company taxation. Furthermore, the author comes to the conclusion that based on the current tax legislation for sports organizations, an incorporation of the organization’s elite team could be beneficial for the major Swedish elite sports organizations with significant revenue from commercial sources. Among the major reasons for this is the current uncertainty regarding the taxation of television rights as well as the differences regarding VAT between the two organizational forms explained within this Master Thesis. However, if new tax legislation which states that earnings from television and commercial rights should be exempt from tax would be implemented in the future, it is likely that an incorporation of a sports organization will not be as beneficial for sport organizations with significant revenue from these types of revenue sources.

Studien studerar intäktsredovisningen i idrottens elitverksamhet. Studien är inriktad mot ishockeyns Elitserie och fotbollens Allsvenska. Syftet med studien är att undersöka vilka problem som kan uppstå i intäktsredovisningen och förklara dem. Om problem uppkommer önskade undersökningen ta reda på om ett utvecklande av avtalen skulle kunna vara en lösning. Anledningen till detta val härstammar från Borussia Dortmund och deras problem med att intäktsredovisa ett sponsoravtal som sträckte sig över fem år. De valde att redovisa hela summan i början av kontraktstiden vilket är fel, det borde skett en periodisering över hela kontraktstiden. Idrotten har gått från att vara ett allmänt nöje till att mer och mer likna rent företagande, i alla fall på elitnivå. Revisionsbyrån PwC har utvecklat ett dokument för att underlätta redovisningen av intäkter för underhållningsbranschen då kommersiella avtalet tenderar att vara väldigt komplicerade. För att besvara studiens syfte har telefonintervjuer och mejlkonversationer förekommit med föreningarnas ekonomichefer samt redovisningsansvariga. Det resulterade i totalt åtta intervjuer, fyra från ishockeyns Elitserie och fyra från fotbollens Allsvenska. För att komplettera har årsredovisningar från föreningarna granskats med fokus på förvaltningsberättelse, resultaträkningen samt de noter som behandlar intäkter. De intäkter som valts att undersöka är sponsor- och reklamintäkter, tv-intäkter, biljetter och en liten del merchandise. Resultatet visar på att föreningarna inte anser sig ha några problem med intäktsredovisningen och skulle därför inte behöva någon utveckling av sina avtal. Däremot visade undersökningen att en förening kan hantera erkännandet av sina intäkter på olika sätt. Det finns ingen konsekvens i hur intäkterna tas upp. I vissa fall sker det vid fakturering, ibland vid betalning eller när prestationen är utförd. Ibland sker periodisering men oftast inte, förutom vid de tillfällen då betalningen erhålls under fel år. Detta är dock inget problem då föreningarna måste, både enligt elitlicensen och eftersom att de följer bokföringsmässiga grunder, följa sitt räkenskapsår.

This study aims to explore how individuals who are operating Swedish elite football clubs manage the tension between non-profit and commercial logics, and whether organizational form is important when managing them. The respondents in this study are individuals with positions at the very highest organizational level, and predetermined themes that concern the tension within Swedish elite football were used in the design of the interview guide. The results were then analysed from a new institutional perspective. The outcome showed that elite football clubs tend to use similar strategies when managing the logics regardless of organizational form. / Denna studie ämnar undersöka hur individer som är verksamma inom svenska elitfotbollsföreningar hanterar spänningen mellan ideella och kommersiella logiker och om organisationsform har betydelse för hanteringen av dem. Respondenterna i denna studie är individer med befattningar på allra högsta organisatoriska nivå och förutbestämda teman som berör spänningen inom svensk elitfotboll användes vid utformandet av intervjuguiden. Resultaten analyserades sedan ur ett nyinstitutionellt perspektiv. Utfallet visade att elitfotbollsföreningar tenderar att använda likartade strategier vid hanteringen av logikerna oberoende av organisationsform.