1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amatörreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar för sitt idrottsutövande. Det dröjde dock fram till slutet på 1980-talet innan svensk fotboll på allvar professionaliserades och där hela spelartrupper heltidsanställdes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias ökade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars intäkter från TV, reklam och sponsring. 1999 tog Riksidrottsförbundet ett beslut som gav idrottsföreningar tillåtelse att starta ett aktiebolag (IdrottsAB) som arbetar jämsides med den ideella föreningen, dock med begränsningen att ägandet i aktiebolaget till 51 % måste innehas av den ideella föreningen och dess medlemmar. I svensk fotboll har trenden med IdrottsAB inte tagit den fart som först förutspåddes, med tre allsvenska klubbar 2012 som valt vägen att bolagisera verksamheten. En av dessa tre klubbar är Örebro SK som 2006 bildade ÖSK Elitfotboll AB efter att 2004 ha blivit tvångsnedflyttade till Superettan på grund av ett negativt eget kapital. Syftet med den här studien är att undersöka hur bolagiseringen har påverkat ÖSK, vilka för- och nackdelar som upplevs med IdrottsAB, om fokus på det ekonomiska tagit överhand, om bolagisering hotar det ideella engagemanget och vilka för- och nackdelar som ses med 51-procentsregeln. Denna studie drivs med en kvalitativ ansats där vi valt att intervjua fem personer med koppling till ÖSK. Respondenterna ansåg att den största anledningen till att klubben valde att bolagisera var dels att ett aktiebolag ger ett proffsigare intryck samt att reglerna som gäller för aktiebolag är betydligt tydligare än de som gäller för ideella föreningar. Detta är även de största fördelarna tillsammans med ett större fokus på marknadsintäkter. Delade meningar råder om huruvida momspliktigheten varit positiv eller negativ för klubben. Den stora nackdelen anses vara poliskostnader vid matcharrangemang som faktureras aktiebolag men inte ideella föreningar. Respondenterna påpekar att bolagiseringen varit betydelsefull för klubben, om beslutet inte tagits hade vägen tillbaka till Allsvenskan varit mycket längre. Vad gäller 51-procentsregeln råder det delade meningar om ett avskaffande av den vore positiv eller negativ för svensk fotbolls konkurrenskraft internationellt. Nyckelord: IdrottsAB, professionalisering, kommersialisering, 51-procenstregeln