Syftet med denna studie har varit att undersöka kommersialiseringen av svensk elitfotboll på herrsidan. Mer precist har det handlat om att belysa hur inhemska elitföreningar ser på och upplever bolagiseringen av föreningens verksamhet. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer tillämpats vid insamling av data. Respondenterna utgör elitföreningar inom svensk fotboll som både bedriver bolagiserade (IdrottsAB) och icke bolagiserade verksamheter. Studien har undersökt fem fotbollsföreningar från Allsvenskan och en fotbollsförening från Superettan.    I studien har teoretiska perspektiv som institutionell teori och globalisering varit tongivande och applicerats för att tolka resultatet i analysen och diskussionen. Resultatet från respondenterna har givit en tydligare bild om motivation som ligger bakom beslutet om att omvandla elitverksamheten till IdrottsAB och vad det medför till utveckling. Studien påvisar att det finns ett distinkt samband som berör syftet med bolagisering, men det finns en viss skildring inom förändringsarbetet med tanke på föreningarnas historia, organisationsstruktur och resursanvändning. Studien har även identifierat varför elitföreningar inom svensk fotboll inte väljer att bolagisera verksamheten utan beslutar att förbli en ideellt allmännyttig förening. Trots kommersialiseringens utveckling lever svensk elitfotboll vidare i konceptet om en folkrörelse med fokus på konservativa värderingar och medlemmarnas intresse. Förhoppningarna med den här studien är att öppna intresset för kommersialiserings utveckling och ge en ökad förståelse kring bolagisering och de effekter samt möjligheter som det medför.

Vi alla har ett ansvar gentemot samhället vi lever i och det inkluderar samtliga företag men också idrottsföreningarna. Ett begrepp som har vuxit sig starkt och idag är känt som företagets samhällsansvar är Corporate Social Responsibility, CSR. Även om det inte är något krav för organisationer att arbeta med CSR så finns det en förväntning från samhället att organisationer behöver ta ett samhällsansvar. Studiens syfte är att analysera hur svenska dam och herr elitfotbollsföreningar ser på CSR och hur de arbetar med det. Vidare är syftet att undersöka hur elitfotbollsföreningar utvärderar sina CSR-arbeten och hur de mäter nyttan av det i form av en eventuell lönsamhet/värdeskapande. Under studiens gång genomfördes det semistrukturerade intervjuer med FC Rosengård, Kopparbergs/Göteborg FC samt LB07 från OBOS Damallsvenskan och Malmö FF, Falkenbergs FF samt Kalmar FF från Allsvenskan. De respondenterna som intervjuades var personer som är CSR-ansvarig för respektive förening. Studiens resultat visar att samtliga föreningar har ett mål med sitt CSR-arbete men att det finns svårigheter i att mäta nyttan av det. Utöver det visar det sig att fem av sex föreningar anser att deras CSR-arbete är lönsamt för föreningen och samtliga menar att i ett långsiktigt perspektiv kan CSR leda till en ekonomisk lönsamhet. Den första slutsatsen är att CSR är svårdefinierat men att föreningarna vet vad CSR går ut på, de vet hur det ska arbeta med CSR och när begreppet ska användas. Den andra slutsatsen är att samtliga elitfotbollsföreningarna som intervjuades arbetar med strategiskt CSR, vilket betyder att deras samhällsengagemang har en nära koppling till föreningarnas kärnverksamhet. Den tredje slutsatsen är att föreningarna ser en lönsamhet samt andra positiva effekter i CSR, antingen direkt eller indirekt, men att det är svårt att ta fram konkreta nyckeltal som gör det möjligt att mäta lönsamheten i deras CSR-arbeten. / We all have a responsibility to the society we live in. That applies to companies and sports associations as well as private persons. One concept that has grown strongly and today is well known is Corporate Social Responsibility, CSR. Although there is no requirement for organizations to work with CSR, there is an expectation from the society that organizations need to take a social responsibility. The aim of this study was to find out how Swedish women’s and men’s elite football associations work with CSR. Also, how elite football associations evaluate their CSR work and if they measure the benefits of it in the form of possible profitability. During the study, semi-structured interviews were conducted with FC Rosengård, Kopparbergs/Göteborg FC and LB07 from OBOS Damallsvenskan and Malmö FF, Falkenbergs FF and Kalmar FF from Allsvenskan. The respondents were persons who are responsible for CSR in each association. The results of this study show all of the elite football associations that were interviewed work with strategic CSR, i.e. the work with CSR has a close connection to the associations’ core business. They all have goals with their CSR work and that the see it as profitable, either directly or indirectly, in a long-term perspective. However, only five out of the six associations regard the work as profitable in the moment. Another conclusion that can be drawn of this study is that it is difficult to find measurements of the profitability of their CSR work.

This study aims to explore how individuals who are operating Swedish elite football clubs manage the tension between non-profit and commercial logics, and whether organizational form is important when managing them. The respondents in this study are individuals with positions at the very highest organizational level, and predetermined themes that concern the tension within Swedish elite football were used in the design of the interview guide. The results were then analysed from a new institutional perspective. The outcome showed that elite football clubs tend to use similar strategies when managing the logics regardless of organizational form. / Denna studie ämnar undersöka hur individer som är verksamma inom svenska elitfotbollsföreningar hanterar spänningen mellan ideella och kommersiella logiker och om organisationsform har betydelse för hanteringen av dem. Respondenterna i denna studie är individer med befattningar på allra högsta organisatoriska nivå och förutbestämda teman som berör spänningen inom svensk elitfotboll användes vid utformandet av intervjuguiden. Resultaten analyserades sedan ur ett nyinstitutionellt perspektiv. Utfallet visade att elitfotbollsföreningar tenderar att använda likartade strategier vid hanteringen av logikerna oberoende av organisationsform.