Genom en difference-in-differences analys undersöker denna studie hur den finska pälsmarknaden påverkades av avlingen av danska minkar år 2020. I november 2020 upptäcktes coronaviruset hos ett antal danska minkfarmer. För att förhindra smittspridning beslutade sig den danska regeringen för att avliva alla minkar i landet. Totalt avlivades omkring 15,7 miljoner minkar. Innan avlivningen stod Danmark för 40% av den globala minkproduktionen. Enligt ekonomisk teori om utbud och efterfrågan borde denna stora negativa utbudschock som kom av avlivningen av danska minkar, resultera i prishöjningar på substitutvaror till dansk minkpäls. I denna studie utgörs denna substitutvara av minkpäls från Finland. Utifrån teorin förväntas således priset på finsk minkpäls stiga i jämförelse med prisutvecklingen i perioden innan utbudschocken, som en effekt av avlivningen på danska minkar. Resultaten från analysen visar att priset på finsk minkpäls har stigit med 84,75 %. Effekterna från chocken var som störst i juni 2021 med en prisökning på 129,8 %, och började sedan avta. / This study examines how the Finnish fur market was affected by the culling of Danish minks in 2020. This will be evaluated through a difference-in-differences analysis. In November 2020, the coronavirus was discovered at some of Denmark's mink farms. In order to prevent the virus from spreading, the Danish government decided to euthanize all minks in the country - in total around 15,7 million minks. Before the culling, Denmark accounted for 40 % of the global production of mink fur. According to economic theory of supply and demand, this large negative supply shock that came with the culling of Danish mink, should result in a price increase in substitutional goods. In this study, the substitutional good is Finnish mink fur, and the hypothesis will therefore be an increase in prices in mink fur from Finland after the supply shock, compared to the period before. The results show that the price of Finnish mink fur has increased by 84,75 % after the shock. The effect was at its greatest in June 2021, showing a price increase by 129,8 %, which decreased afterwards.

Denna uppsats diskuterar hur invånare i Malung använder historia kollektivt i det offentliga. Det visar sig att invånarna i mångt och mycket använder historia för att markera en Guldålder där orten Malung i Sverige en gång var ett blomstrande industrisamhälle, idag ett minne blott. Användning av historia i Malung visar sig vara en önskan att återvända till den tid då orten var ledande i landet inom skinn-, päls- och kvarnstensindustrin. Men det är inte inom skinn, päls och kvarnstenstillverkning som återskapandet av det förflutna syns, utan i andra mer generella historiska och vardagsnära områdena såsom vävning, malning och bakning, där en mer allmän historia eftersträvas. Skinn-, päls- och kvarnstensindustrin återfinns således inte som grund för en identitet när det gäller historiebruk i Malung.

The title of this study is Leather, skin, fur – a non-issue. A study of the endeavor in national support to municipal waste management to obtain toxic-free material cycles. The aim is to investigate the relation between municipal solid waste of leather, skin & fur on the one hand and a toxic-free circular economy on the other by studying perceptions among authorities and national agents giving support to municipal waste management and waste planning. The study focuses on the incineration of Chromium Tanned Leather Solid Waste (CTLSW). The research questions are: What are the perceptions of the relation between waste of leather, skin & fur and toxic-free material cycles within national support to municipal waste management & waste planning ? How does the above question relate to the management and planning of textile waste?   The main conclusions are that although no concern is expressed concerning toxic leakages from the incineration, the management of leather waste seems to be a non-issue at the Swedish Environmental Protection Agency and Waste Sweden. Further investigations would be needed to judge whether chromium (trivalent and hexavalent) from the waste incineration is polluting the environment and if the amount of hexavalent chromium could be reduced or contained by using another method of thermal treatment. Further there seems to be a discrepancy between waste management and waste planning where leather, skin & fur are collected as textile at the recycling stations whereas it is excluded from the definition of textile in waste planning. To enable the creation of toxic-free material cycles the knowledge of leather, skin & fur would need to be enhanced in society, for example by authorities cooperating in educating the public and by making room for these materials in academic studies in Sweden by incorporating the materials into Textile Science, Craft or by creating a new discipline including material innovations in the field of « syntetic leather ».