In a representative democracy, voting in the general elections is a democratic right and turnout is an important indicator of whether the democratic system is doing well or whether there is a distrust of a political system. Sweden generally has a high voter turnout in the general elections, but Haparanda municipality stands out with by far the lowest voter turnout in the country. A low turnout in the general elections can lead to poorer representativeness and lead to legitimacy problems for political decision-making. The essay examines known contextual factors that, ac- cording to election research, explain low turnout in Haparanda. Furthermore, a comparison is made with Norrbotten's municipalities and Swedish border municipalities with the aim of find- ing if there is any clear indicator that can explain the low turnout. The comparison shows that Haparanda has one of the lowest average disposable incomes and a clearly higher proportion of foreign-born citizens than the other compared municipalities. Therefore, a comparison is also made of the voter turnout between Haparanda and other municipalities with an equal proportion of foreign born. The two indicators foreign-born citizens and disposable income are contextual factors that, according to previous research, affect voter turnout in a negative direction and that give Haparanda an uphill battle in the coming election year unless targeted investments are made to increase voter turnout in the municipality with Sweden's lowest voter turnout. / I en representativ demokrati är röstning i de allmänna valen en demokratisk rättighet och val- deltagande en viktig indikator för huruvida det demokratiska systemet mår bra eller om det förekommer en misstro till ett politiskt system. Sverige har generellt ett högt valdeltagande i de allmänna valen, men Haparanda kommun utmärker sig med det i särklass lägsta valdeltagandet i landet. Ett lågt deltagande i de allmänna valen kan leda till sämre representativitet och leda till legitimitetsproblem för politiskt beslutsfattande. I uppsatsen undersöks kända kontextuella faktorer som enligt valforskningen förklarar lågt valdeltagande i Haparanda. Vidare görs en jämförelse med Norrbottens kommuner och svenska gränskommuner med syfte att finna om det förekommer någon tydlig indikator som kan förklara det låga valdeltagandet. Jämförelsen visar att Haparanda har en av de lägsta disponibla medelinkomsterna och en klart högre andel utrikes födda medborgare än övriga jämförda kommuner. Därför görs även en jämförelse mel- lan valdeltagandet i Haparanda och andra kommuner med lika stor andel utrikes födda. De två indikatorerna utrikes födda och disponibel inkomst är kontextuella faktorer som enligt tidigare forskning påverkar valdeltagande i negativ riktning och som ger Haparanda en uppförsbacke till kommande valår om inte riktade satsningar görs för att öka valdeltagandet i kommunen med Sveriges lägsta valdeltagande.

The environmental problem has become more prominent in the last decade, and in the recent years there has been a number of alarming reports published on this topic. In order to fight the climate change, the financial industry can play a key role by directing their investments towards green projects and sustainable companies, pushing companies to participate in the transformation to a sustainable world. The development of issued green bonds is evidence on that the financial market has started to allocate more money in the green market, and this development is expected to continue going forward. The development is mainly driven by institutional capital, with only very little support from the Retail segment. Hence, the aim of this thesis is to provide the market with possible solutions on how to enhance the volume of capital invested in green products from this segment. Semi-structured interviews with 8 stakeholders on the market, together with seminar discussions on a TBLI Sustainability conference and thoughts obtained through a Sustainable Advisory Board at Nasdaq constitutes the foundation of this report in order to deduce patterns to why investors choose to invest or not invest in green instruments, as well as deducing the existing problems with the current market. The opinions are compiled and discussed in aspects concerning framework issues, definition issues, future outlook and policies. Our commissioner Nasdaq has helped guided the focus of this thesis. Our interviews combined with current literature works as the foundation to the findings on the specific area which could be of interest to all stakeholders on the financial market, but more specifically to investors, financial institutions and the government. Key findings of this thesis shows that the market in general is in need of clear guidance from the government in order to be able to adapt to the changing world. Further, the lack of a standardised framework and assessment of green investments leads to low transparency and problems with measuring impact. This describes why private investors say they do value sustainability, but fail to invest in it. Better transparency and reporting would make it easier showing the impact of the investment, which ultimately would affect private investors in a positive way as investors valuing sustainability would obtain a tangible sustainability measure on their investment, resulting in that their utility from the investment is maximised. In order to enhance the market in the current state, the authors of this report states that government support towards fintech companies contributing to the development of transparency, reporting and impact would be of interest. The authors see that such a subsidy would yield a lot of value to all stakeholders on the market, including the Retail sector. / Miljöproblemen har blivit allt mer framträdande under det senaste decenniet, framförallt under de senaste åren då flertalet alarmerande rapporter har publicerats inom detta område. För att motverka klimatförändringarna kan finansbranschen spela en nyckelroll genom att styra investeringarna mot gröna projekt och hållbara företag, och därmed driva företag till att vara med i omvandlingen till en hållbar värld. Utvecklingen av emitterade gröna obligationer är ett bevis på att finansmarknaden börjar investera mer pengar på den gröna marknaden, vilket förväntas fortsätta i framtiden. Utvecklingen drivs huvudsakligen av institutionellt kapital, med endast liten uppbackning av Retail-segmentet. Syftet med denna avhandling är därför att presentera möjliga lösningar på hur man kan öka volymen av investerat kapital i gröna produkter från detta kundsegment. Semi-strukturerade intervjuer med 8 intressenter på marknaden tillsammans med seminariediskussioner på en TBLI hållbarhetskonferens och tankar från Sustainable Advisory Board på Nasdaq utgör grunden för denna rapport. Baserat på detta härleds mönster till varför investerare väljer, eller inte väljer, att investera i gröna instrument, samt befintliga problem med den nuvarande marknaden. Åsikterna sammanställs och diskuteras rörande frågor om ramverk, definitioner, framtidsutsikter och marknadsfrämjande åtgärder. Vår uppdragsgivare Nasdaq har bidragit till att utforma inriktningen på detta arbete. Våra intervjuer i kombination med aktuell litteratur fungerar som grunden för resultaten i denna studie, vilka kan vara av intresse för alla intressenter på finansmarknaden, men specifikt för investerare, finansinstitut men också regeringen. De viktigaste resultaten visar på att marknaden i allmänhet behöver tydlig vägledning från regeringen för att kunna anpassa sig till den föränderliga världen. Vidare leder bristen på ett standardiserat ramverk och frånvaron av hur man bedömer gröna investeringar till låg transparens och problem med mätning av effekter. Detta beskriver varför privata investerare säger att de värderar hållbarhet, men misslyckas med att investera i det. Högre transparens och bättre rapportering skulle göra det enklare att visa effekten av investeringen, vilket i slutändan skulle påverka privata investerare på ett positivt sätt, eftersom investerare som värderar hållbarhet skulle få ett konkret mått på sin investerings bidrag, vilket leder till att den personliga nyttan av investeringen kan maximeras. För att förbättra marknadens nuvarande tillstånd påstår författarna till denna rapport att statligt stöd till fintech-bolag som bidrar till utveckling av transparens, rapportering och inverkan skulle vara intressant. Författarna ser att en sådan subvention skulle bidra med ett stort värde för alla intressenter på marknaden, inklusive den privata sektorn.