<p>I dagens företagsklimat väljer allt fler bolag att notera sina aktier på en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare år med regler som gör det enklare för många bolag att gå publikt. Att notera sig ses i allt större utsträckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. Några av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig på en aktiemarknad att det blir lättare att finansiera tillväxt via utgivning av nya aktier. Andra anledningar är ökad prestige samt en exit strategi för tidigare ägare. Studier om finansiella skillnader mellan noterade och onoterade bolag har genomförts i länder som Frankrike, Italien samt på bolag i flera Europeiska länder. Dessa studier har gett gemensamma resultat vad gällande skillnader i tillväxt samt finansiell struktur mellan de onoterade och noterade bolagen, de noterade växer snabbare och har en lägre skuldsättningsgrad.  När det gäller olika typer av lönsamhetsmått har resultaten varierat. Vissa har visat att de onoterade har högre avkastning på eget kapital medan andra studier har visat på det motsatta. Vi har inte hittat några studier som är gjorda på svenska företag därför är det intressant för oss att undersöka detta.</p><p>Den frågeställning som vi utgått ifrån är ”<em>Är börsnoterade bolag mer lönsamma än motsvarande onoterade bolag?”.</em> Syftet med uppsatsen är studera om det finns finansiella skillnader mellan Svenska börsnoterade företag på OMX Small Cap och icke börsnoterade företag, som är jämnstora och verkar inom samma bransch. Syftet är vidare att studera skillnaderna utifrån en investerares perspektiv och använda finansiella mått som mäter lönsamhet, tillväxt samt finansiell struktur.</p><p>Vi har haft en positivistisk kunskapssyn och främst ett deduktivt angreppssätt. Vi kommer att göra en kvantitativ statistisk undersökning. Vi har använt oss av icke parametiska tester samt t-tester för att undersöka våra data. För att analysera vår undersökning har vi från tidigare forskning satt upp hypoteser som vi sedan har testat med olika typer av nyckeltal. De nyckeltalen som vi använt oss av är räntabilitet på eget kapital (Re), Räntabilitet på sysselsatt kapital (Rsyss), Skuldsättningsgrad (S/E), soliditet samt tillväxt i Tillgångar, omsättning samt antalet anställda. Vi har valt att använda oss av 25 matchande par. All data har vi inhämtat från företagens årsredovisningar. Vi har beräknat alla nyckeltalen för åren 2004-2007 för att få med variationer över tid.</p><p>Faktorer som kan komma att påverka utfallet av denna undersökning är skillnader i redovisningsregler samt skillnader i bolagsstyrning mellan de noterade och onoterade bolagen. De resultat vi funnit är att det finns tendenser till att de onoterade bolagen har en högre Räntabilitet på eget kapital samt på sysselsatt kapital. Detta är dock inget som kan fastställas med en statistisk säkerhet. När det gäller den finansiella strukturen som innefattar skuldsättningsgraden samt soliditeten finns signifikanta skillnader mellan grupperna på soliditeten men inte för skuldsättningsgraden, där fanns bara tendenser som pekar på att de onoterade har en högre skuldsättningsgrad. För tillväxtmåtten finns signifikanta skillnader mellan grupperna när det kommer till tillväxt i tillgångar samt omsättning. De noterade växer snabbare på dessa områden. Vad gällande tillväxt i antalet anställda finns tendenser till att de onoterade bolagen växer snabbare men det är inget som kan statistiskt säkerställas.</p>

I dagens företagsklimat väljer allt fler bolag att notera sina aktier på en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare år med regler som gör det enklare för många bolag att gå publikt. Att notera sig ses i allt större utsträckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. Några av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig på en aktiemarknad att det blir lättare att finansiera tillväxt via utgivning av nya aktier. Andra anledningar är ökad prestige samt en exit strategi för tidigare ägare. Studier om finansiella skillnader mellan noterade och onoterade bolag har genomförts i länder som Frankrike, Italien samt på bolag i flera Europeiska länder. Dessa studier har gett gemensamma resultat vad gällande skillnader i tillväxt samt finansiell struktur mellan de onoterade och noterade bolagen, de noterade växer snabbare och har en lägre skuldsättningsgrad.  När det gäller olika typer av lönsamhetsmått har resultaten varierat. Vissa har visat att de onoterade har högre avkastning på eget kapital medan andra studier har visat på det motsatta. Vi har inte hittat några studier som är gjorda på svenska företag därför är det intressant för oss att undersöka detta. Den frågeställning som vi utgått ifrån är ”Är börsnoterade bolag mer lönsamma än motsvarande onoterade bolag?”. Syftet med uppsatsen är studera om det finns finansiella skillnader mellan Svenska börsnoterade företag på OMX Small Cap och icke börsnoterade företag, som är jämnstora och verkar inom samma bransch. Syftet är vidare att studera skillnaderna utifrån en investerares perspektiv och använda finansiella mått som mäter lönsamhet, tillväxt samt finansiell struktur. Vi har haft en positivistisk kunskapssyn och främst ett deduktivt angreppssätt. Vi kommer att göra en kvantitativ statistisk undersökning. Vi har använt oss av icke parametiska tester samt t-tester för att undersöka våra data. För att analysera vår undersökning har vi från tidigare forskning satt upp hypoteser som vi sedan har testat med olika typer av nyckeltal. De nyckeltalen som vi använt oss av är räntabilitet på eget kapital (Re), Räntabilitet på sysselsatt kapital (Rsyss), Skuldsättningsgrad (S/E), soliditet samt tillväxt i Tillgångar, omsättning samt antalet anställda. Vi har valt att använda oss av 25 matchande par. All data har vi inhämtat från företagens årsredovisningar. Vi har beräknat alla nyckeltalen för åren 2004-2007 för att få med variationer över tid. Faktorer som kan komma att påverka utfallet av denna undersökning är skillnader i redovisningsregler samt skillnader i bolagsstyrning mellan de noterade och onoterade bolagen. De resultat vi funnit är att det finns tendenser till att de onoterade bolagen har en högre Räntabilitet på eget kapital samt på sysselsatt kapital. Detta är dock inget som kan fastställas med en statistisk säkerhet. När det gäller den finansiella strukturen som innefattar skuldsättningsgraden samt soliditeten finns signifikanta skillnader mellan grupperna på soliditeten men inte för skuldsättningsgraden, där fanns bara tendenser som pekar på att de onoterade har en högre skuldsättningsgrad. För tillväxtmåtten finns signifikanta skillnader mellan grupperna när det kommer till tillväxt i tillgångar samt omsättning. De noterade växer snabbare på dessa områden. Vad gällande tillväxt i antalet anställda finns tendenser till att de onoterade bolagen växer snabbare men det är inget som kan statistiskt säkerställas.

<p>Svenska noterade företag har sedan 2005 varit skyldiga att tillämpa den internationella redovisningsstandarden IFRS vilket innebär att noterade företag numera kan tillämpa redovisning till verkligt värde för förvaltningsfastigheter enligt IAS 40. Onoterade företag med förvaltningsfastigheter har däremot valmöjligheten att värdera antingen till anskaffningsvärde enligt RR 24 eller till verkligt värde enligt IAS 40. Redovisningsvalet spelar en betydande roll för företagets redovisade resultat och därmed dess ekonomiska ställning. </p><p>Syftet med uppsatsen är att vi vill förklara vad som påverkar svenska onoterade företags redovisningsval vid värdering av förvaltningsfastigheter. Vår utgångspunkt med studien är att införandet av den nya värderingsmetoden har påverkat företag med förvaltningsfastigheter och vi anser det därför intressant att undersöka fenomenet. </p><p>För att genomföra undersökningen har vi samlat data från 2007 års årsredovisningar som vi hämtat från databasen Affärsdata. Urvalet i undersökningen har varit slumpmässigt med kompletterande data från fastighetsdatabasen Datscha vilket tillsammans gav ett urval på 109 onoterade företag med förvaltningsfastigheter. </p><p>Undersökningen resulterade i att det finns ett positivt samband mellan balansomslutning och verkligt värde samt mellan skuldsättningsgrad och verkligt värde. Utifrån resultatet förs ett resonemang kring hur verkligt värde kan öka balansomslutningen och hur företag med hög skuldsättningsgrad möjligen tillämpar verkligt värde för att sänka skuldsättningsgraden.</p>

Svenska noterade företag har sedan 2005 varit skyldiga att tillämpa den internationella redovisningsstandarden IFRS vilket innebär att noterade företag numera kan tillämpa redovisning till verkligt värde för förvaltningsfastigheter enligt IAS 40. Onoterade företag med förvaltningsfastigheter har däremot valmöjligheten att värdera antingen till anskaffningsvärde enligt RR 24 eller till verkligt värde enligt IAS 40. Redovisningsvalet spelar en betydande roll för företagets redovisade resultat och därmed dess ekonomiska ställning. Syftet med uppsatsen är att vi vill förklara vad som påverkar svenska onoterade företags redovisningsval vid värdering av förvaltningsfastigheter. Vår utgångspunkt med studien är att införandet av den nya värderingsmetoden har påverkat företag med förvaltningsfastigheter och vi anser det därför intressant att undersöka fenomenet. För att genomföra undersökningen har vi samlat data från 2007 års årsredovisningar som vi hämtat från databasen Affärsdata. Urvalet i undersökningen har varit slumpmässigt med kompletterande data från fastighetsdatabasen Datscha vilket tillsammans gav ett urval på 109 onoterade företag med förvaltningsfastigheter. Undersökningen resulterade i att det finns ett positivt samband mellan balansomslutning och verkligt värde samt mellan skuldsättningsgrad och verkligt värde. Utifrån resultatet förs ett resonemang kring hur verkligt värde kan öka balansomslutningen och hur företag med hög skuldsättningsgrad möjligen tillämpar verkligt värde för att sänka skuldsättningsgraden.

<p>Alla företag måste enligt lag upprätta någon form av redovisning. Via bokföringsnämnden får svenska företag allmänna råd över hur de ska tillämpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprättandet av sin redovisning. För närvarande arbetar bokföringsnämnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsättning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2. Det är denna kategori av företag vi valt att fokusera på i denna uppsats.</p><p>De flesta företag behöver någon form av extern finansiering. Vårt syfte med studien är att ta reda på vilka rutiner som i nuläget finns vid utlåning av kapital till mindre, onoterade företag samt om dessa rutiner kommer att förändras i och med att det nya regelverket börjar gälla och i så fall på vilket sätt. Vi har i form av ett hermeneutiskt synsätt och en kvalitativ metod genomfört vår undersökning med hjälp av intervjuer, både via besök och per telefon. Fem kända banker i Norrland blev vårt urval.</p><p>För att bankerna ska våga låna ut kapital till företag är det av största vikt att banken får in tillräckligt med information om företaget för att kunna göra en korrekt bedömning över huruvida återbetalningsförmåga finns. Bankerna kommer inte att ändra sina rutiner med anledning av införandet av de nya förenklade redovisningsreglerna. De kommer att ställa samma krav som tidigare. I verkligheten kommer införandet av de nya reglerna troligtvis inte innebära någon direkt förenkling för de mindre företagen när de är i behov av finansiering från en bank.</p><p> </p>

Skatteverket bestämde sig hösten 2005 för att påbörja en utredning av hur mycket förmögenhetsbeskattningsbar överlikviditet som kunde anses föreligga i de svenska onoterade aktiebolagen. Det var i och med denna kampanj som artisten Magnus Uggla drabbades av en mycket kraftig upptaxering av sin förmögenhetsskatt, på grund av att en i bolaget ackumulerad kapitaltillgång ansågs vara rörelsefrämmande. Detta vållade stor uppmärksamhet bland allmänheten men även i media där bland annat namnet lex Uggla uppstod. Vid innehav av onoterade aktier skall en värdering av bolagets tillgångar och skulder göras för att således bestämma vilket värde aktierna skall åsättas vid förmögenhetsbeskattningen. De tillgångar som kan anses ingå i bolagets rörelse eller som ett led i denna är förmögenhetsskattefria, såtillvida de inte ansetts vara oproportionerligt stora. De tillgångar som däremot bedöms vara rörelsefrämmande skall tas upp av delägaren i proportion till dennes ak-tieinnehav. Denna gränsdragning är dock mycket komplicerad då några klara riktlinjer i dagsläget inte finns att tillgå och leder därmed till en betydande rättsosäkerhet. I dagsläget är riktlinjerna för beräkning av överlikviditet ytterst godtyckliga då de ofta färgas av den handläggande tjänstemannens personliga åsikter. Detta leder till en total oförutsebarhet för delägarna och där likabehandlingsprincipen även lyser med sin frånvaro. En annan situation som kan anses kränka det viktiga kvalitetskravet, vilket bör tillämpas vid bedömningen av all lagtext, är då delägarna inte ges rätt att dra av latent skatt. Det måste anses oproportionerligt att avdrag inte skall få göras för den fiktiva skatt som skulle komma att utgå vid ett kapitaluttag ur bolaget. Det kan inte heller anses vara frågan om någon likabehandling mellan direkt och indirekt ägande i denna situation, eller då en i dagens samhälle obefogad uppdelning görs mellan olika aktiesorter samt registreringsland. En dylik åt-skillnad måste anses strida mot den i EG rätten stadgade fria rörligheten för kapital samt även mot etableringsfriheten. Någon omfattande lagändring eller ett generellt avskaffande av förmögenhetsskattelagen verkar inte vara aktuellt inom den närmsta framtiden enligt de diskussioner som har förts mellan regeringen och stödpartierna den senaste tiden. Lagstiftaren bör därmed ta sitt an-svar och publicera nödvändiga förtydliganden för att råda bot på reglernas idag generella och godtyckliga karaktär. Även beviskraven bör ses över då delägarna idag åläggs en opro-portionerligt hög bevisbörda.

Under de närmsta 10 till 15 åren uppskattas omkring 180 000 företag behöva genomföra ett generationsskifte eller ett ägarbyte av något slag. Detta pga. det omfattande nyföretagandet som ägde rum under åren efter andra världskriget. Uppskattningsvis, kommer så många som hälften av dessa företag att läggas ned pga. misslyckade ägarskiften. Att detta berör så många som 180 000 företag beror på den demografiska situationen i Sverige, där 40-talisterna allteftersom går i pension. Denna avknoppning beräknas medföra påtagliga företagsförändringar då andra- och tredje generationens företagare tar plats som nya ägare av verksamheterna. De företag som hade sin storhetstid på 40-talet kan idag ha svårigheter att behålla sina marknadsandelar mot den internationella konkurrensen, framför allt från Östeuropa där de branscher, som under 40-talets Sverige dominerade, är à jour idag. Detta anser vi kan vara en ytterligare svårighet företagarna måste ta ställning till inför planeringen och värderingen av en företagsförsäljning eller överlåtelse. Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva hur värdet av ett familjeföretag inom kategorin ägarledda onoterade aktiebolag kan påverkas beroende på vem som utför värderingen, vilken/vilka värderingsmodeller som tillämpas samt beskriva de problem en företagsägare ställs inför vid ett generationseller ägarskifte. Metod: Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse av företagsvärdering ur värderarnas perspektiv, om värderingsproblematiken och användningen av olika värderingsmodeller i samband med företagsförsäljning. För att garantera att våra frågeställningar besvarades valde vi fokuserade intervjusamtal. Det innebar att intervjuerna var fokuserade på teman i de intervjuades vardag. Intervjuerna var inte strikt strukturerade med standardiserade frågor. Som intervjuare ledde vi respondenterna till vissa teman men inte till bestämda uppfattningar om dessa. Slutsats: Analysen av det empiriska materialet visar att det finns skillnader i en företagsvärdering beroende på vem som utför värderingen, kombinationen av räkenskaper och mjuka värden, vilken bransch personen som värderar tillhör, vilken position densamme innehar och syftet med värderingen. Däremot är valet av värderingsmodell av mindre betydelse. Vidare är den ringa planeringen, och den yngre generationens ovilja att ta över en firma hot mot familjeföretagens överlevnad. / In the forthcoming 10 to 15 years, approximately 180 000 companies are estimated to be in a need of some kind of change in their business ownership. This change is of relevancy nowadays when the business owners of companies, that extensive rose after the world war two, are retiring. Roughly, half of this amount of businesses is estimated to face a company closure depending on failure related to changes in ownerships. The decrease is estimated to result in extensive business changes where the second and third generation company owners are to take over these businesses. Those companies which had their glory days back in the 40th can nowadays face difficulties to keep up with the increasing international competition, especially from the eastern Europe where the state of industry, that dominated in Sweden during the 40th, nowadays are topical. These are some of the complications business owners have to reconsider before planning a business sale or conveyances. Purpose: The purpose with this thesis is to describe how the value of family-owned companies within the of category (owner managed) private companies are affected depending on who is making the estimation, what/which estimation models that are applied and further describing de complications business owners face before a change of generation or business ownership. Method: We chose to apply a qualitative method and made use of qualitative interviews to get a deeper understanding of business valuation through the perspective of a business estimator, valuation difficulties and the usage of different estimation models connected to business sales or conveyances. In order to make sure the problems stated were to be answered, we chose focused interview conversation involving a focus upon certain subjects related to the respondents’ daily rounds and profession. The interviews were not strictly structured with standardized questions. As interviewers, we accompanied the respondents to the chosen subjects without trying to manipulate the respondents’ apprehensions. Conclusion: The analysis of the empirical findings makes it clear there are differences in a business valuation depending on who confirms it, the business estimators focus on accounts versus goodwill, which industry the business estimator are operating in and his/her position in the company, as well as the purpose with the whole business valuation. The choices of estimation models are of fewer relevancies than we thought from the beginning. Insignificant planning and the unwillingness of the following generation to take over the firms are the main threats towards family-owned businesses nowadays.

Alla företag måste enligt lag upprätta någon form av redovisning. Via bokföringsnämnden får svenska företag allmänna råd över hur de ska tillämpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprättandet av sin redovisning. För närvarande arbetar bokföringsnämnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsättning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2. Det är denna kategori av företag vi valt att fokusera på i denna uppsats. De flesta företag behöver någon form av extern finansiering. Vårt syfte med studien är att ta reda på vilka rutiner som i nuläget finns vid utlåning av kapital till mindre, onoterade företag samt om dessa rutiner kommer att förändras i och med att det nya regelverket börjar gälla och i så fall på vilket sätt. Vi har i form av ett hermeneutiskt synsätt och en kvalitativ metod genomfört vår undersökning med hjälp av intervjuer, både via besök och per telefon. Fem kända banker i Norrland blev vårt urval. För att bankerna ska våga låna ut kapital till företag är det av största vikt att banken får in tillräckligt med information om företaget för att kunna göra en korrekt bedömning över huruvida återbetalningsförmåga finns. Bankerna kommer inte att ändra sina rutiner med anledning av införandet av de nya förenklade redovisningsreglerna. De kommer att ställa samma krav som tidigare. I verkligheten kommer införandet av de nya reglerna troligtvis inte innebära någon direkt förenkling för de mindre företagen när de är i behov av finansiering från en bank.

Vår undersökning syftar till att utreda vilken roll den finansiella informationen spelar för att minska informationsdiskrepansen mellan AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolag som fonderna är delägare i. Informationen har samlats in med en kvalitativ metod genom intervjuer med både AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolagen de äger och deläger. Teorin som vi utgår från för att undersöka vårt syfte är agentteorin, dessutom använder vi teori för att beskriva på vilket sätt redovisningen används för att minska just principal-agent konflikten. Det som vi kommer fram till i vår studie är att fastighetsbolagens redovisning spelar en begränsad roll för att minska principal-agent konflikten mellan AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolagen. Ägarkoncentrationen gör det istället möjligt för parterna att kommunicera genom styrelsemöten och annan rapportering, och fastighetsbolagens redovisning får därmed en mer begränsad roll i att minska principal-agent konflikten.

<p>Skatteverket bestämde sig hösten 2005 för att påbörja en utredning av hur mycket förmögenhetsbeskattningsbar överlikviditet som kunde anses föreligga i de svenska onoterade aktiebolagen. Det var i och med denna kampanj som artisten Magnus Uggla drabbades av en mycket kraftig upptaxering av sin förmögenhetsskatt, på grund av att en i bolaget ackumulerad kapitaltillgång ansågs vara rörelsefrämmande. Detta vållade stor uppmärksamhet bland allmänheten men även i media där bland annat namnet lex Uggla uppstod.</p><p>Vid innehav av onoterade aktier skall en värdering av bolagets tillgångar och skulder göras för att således bestämma vilket värde aktierna skall åsättas vid förmögenhetsbeskattningen. De tillgångar som kan anses ingå i bolagets rörelse eller som ett led i denna är förmögenhetsskattefria, såtillvida de inte ansetts vara oproportionerligt stora. De tillgångar som däremot bedöms vara rörelsefrämmande skall tas upp av delägaren i proportion till dennes ak-tieinnehav. Denna gränsdragning är dock mycket komplicerad då några klara riktlinjer i dagsläget inte finns att tillgå och leder därmed till en betydande rättsosäkerhet.</p><p>I dagsläget är riktlinjerna för beräkning av överlikviditet ytterst godtyckliga då de ofta färgas av den handläggande tjänstemannens personliga åsikter. Detta leder till en total oförutsebarhet för delägarna och där likabehandlingsprincipen även lyser med sin frånvaro.</p><p>En annan situation som kan anses kränka det viktiga kvalitetskravet, vilket bör tillämpas vid bedömningen av all lagtext, är då delägarna inte ges rätt att dra av latent skatt. Det måste anses oproportionerligt att avdrag inte skall få göras för den fiktiva skatt som skulle komma att utgå vid ett kapitaluttag ur bolaget. Det kan inte heller anses vara frågan om någon likabehandling mellan direkt och indirekt ägande i denna situation, eller då en i dagens samhälle obefogad uppdelning görs mellan olika aktiesorter samt registreringsland. En dylik åt-skillnad måste anses strida mot den i EG rätten stadgade fria rörligheten för kapital samt även mot etableringsfriheten.</p><p>Någon omfattande lagändring eller ett generellt avskaffande av förmögenhetsskattelagen verkar inte vara aktuellt inom den närmsta framtiden enligt de diskussioner som har förts mellan regeringen och stödpartierna den senaste tiden. Lagstiftaren bör därmed ta sitt an-svar och publicera nödvändiga förtydliganden för att råda bot på reglernas idag generella och godtyckliga karaktär. Även beviskraven bör ses över då delägarna idag åläggs en opro-portionerligt hög bevisbörda.</p>