Global ETD Search

41	Vilka faktorer påverkar aktualitetengällande onoterade företagsredovisningsrapporter? / Which factors affect the timeliness of private companies’ accounting reports? Edlund, Sarah, Jonsson, Lucinda January 2024 (has links) Title: Which factors affect the timeliness of private companies’ accounting reports?Level: Bachelor’s Thesis, Business AdministrationAuthors: Lucinda Jonsson and Sarah EdlundSupervisor: Fredrik HartwigDate: 2024 - JanuaryAim: To study which factors affect the timeliness of private companies regarding thepublication of accounting information. Timeliness is a decisive qualitative criterion thataffects the usefulness of financial reporting. Information that is not current is less relevant tostakeholders. The majority of previous studies regarding the timeliness are made on listedcompanies. This is despite the fact that the proportion of private companies in Sweden aresignificantly greater than the public ones, that 99% of all European companies are private andthat private companies account for more than half of Europe&#39;s GDP. There are alsodifferences between unlisted and listed companies.Method: In this quantitative study, secondary data have been used from previous scientificarticles concerning the timeliness of private companies, in order to do a meta-analysis. Theeight articles used in the meta-analysis were suggested by our supervisor. Some articles weregathered by independent searches and chain searches. To present and interpret the resultsfrom the meta-analysis, a forest plot was generated for each result.Result & conclusion: Companies with high debt ratio will to a greater extent submit theiraccounting reports late, rather than companies with low debt ratio. Larger companies will to agreater extent submit their accounting reports late, compared to smaller companies. Therewas no significant relationship regarding audit, gender on the board and bankruptcy risk (taxdebt). Size and debt ratio do not affect the lead time.Contribution of the thesis: Doing a meta-study on private companies regarding factors thataffect timeliness, which has never been done before.Suggestion for future research: Doing a meta-analysis with values from both private andpublic companies in one meta-analysis. It’s only been done separately before. Anothersuggestion is to do this study again, but to use raw data directly from the researchers insteadof data from published articles. It’s not the same information that appears in publishedarticles, which can contribute to more precise results.Key words: Timeliness. Accounting information. Private firms. Determinants. Financialaccounting regulation. / Titel: Vilka faktorer påverkar aktualiteten gällande onoterade företagsredovisningsrapporter?Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.Författare: Lucinda Jonsson och Sarah EdlundHandledare: Fredrik HartwigDatum: 2024 - januariSyfte: Att studera vilka faktorer som påverkar aktualiteten för onoterade företag gällandeoffentliggörandet av redovisningsinformation. Aktualitet är ett avgörande kvalitativtkriterium som påverkar den ekonomiska redovisningens användbarhet, då information sominte är aktuell är mindre relevant för intressenter. Majoriteten av tidigare studier är utförda pånoterade företag. Detta trots att andelen onoterade företag i Sverige är betydligt större än denoterade, att 99% av alla europeiska företag är onoterade samt att de onoterade företagen stårför mer än hälften av Europas BNP. Skillnader finns mellan onoterade och noterade företag.Metod: I denna kvantitativa studie har sekundärdata använts från tidigare vetenskapligaartiklar rörande aktualiteten i onoterade företag, för att kunna utföra en metaanalys. De åttaartiklar som är använda i metaanalysen är föreslagna av handledare. En sökning av artiklarhar sedan gjorts på egen hand genom kedjesökning och självständig sökning. För attpresentera och tolka resultaten från metaanalysen genererades en forest plot för respektiveresultat.Resultat & slutsats: Företag med högre skuldsättningsgrad lämnar in sinaredovisningsrapporter sent i större utsträckning än företag med låg skuldsättningsgrad. Störreföretag kommer i högre utsträckning lämna in sina redovisningsrapporter för sent, jämförtmed mindre företag. Det fanns inget signifikant samband gällande revision, kön i styrelsenoch konkursrisk (skatteskuld). Storlek och skuldsättningsgrad påverkar inte ledtiden.Examensarbetets bidrag: Att utföra en metastudie på onoterade företag gällande faktorersom påverkar aktualiteten, vilket aldrig har utförts tidigare.Förslag till fortsatt forskning: Att utföra en metaanalys med värden från både onoteradeoch noterade företag i en och samma metaanalys. Ett annat förslag är att utföra denna studieigen, men att använda rådata direkt från forskarna istället för data från publicerade artiklar.Nyckelord: Aktualitet. Redovisningsinformation. Onoterade företag. Determinanter.Finansiell redovisningsreglering. Business Administration Företagsekonomi
42	Att vara eller icke vara noterat, det är frågan : En studie om skillnader i olika nycketal mellan svenska noterade och onoterade bolag / To be or not to be listed, that is the question : A study of differences in various key ratios between Swedish listed and unlisted companies Mirzabozorg, Jessica, Häggblad, Amanda January 2017 (has links) Bakgrund och problem: Det finns många olika aspekter som avgör om ett bolag ska börsnoteras eller inte vilket gör det till ett komplext beslut. Det uppstår därmed olika effekter inom bolagens lönsamhet, tillväxt och finansiella struktur beroende på om de är noterade eller onoterade samt vilken sektor de är verksamma i. Vidare kan noterade bolag utsättas för strängare regler och krav på marknaden jämfört med onoterade bolag vilket leder till olika konsekvenser. Att vara eller icke vara ett noterat bolag är därför betydelsefullt för att få en bättre förståelse av marknaden. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan olika nyckeltal inom lönsamhet, tillväxt och finansiell struktur genom att jämföra svenska Small Cap-bolag med motsvarande onoterade bolag inom samma sektor. Metod: En kvantitativ studie med ett deduktivt synsätt genomförs där 3 hypoteser utformas utifrån teorin. Dessa hypoteser utgår ifrån att noterade bolag har en högre lönsamhet, tillväxt och bättre finansiell struktur jämfört med onoterade bolag. Studiens empiriska material består av 25 noterade svenska Small Cap-bolag som matchas med 25 onoterade “tvillingbolag” som är motsvariga inom storlek och sektor. Bolagen jämförs under tidsperioden 2009-2015 och studeras både över samtliga tidsperioder samt inom tre olika tidsperioder för att finna möjliga skillnader mellan de noterade och onoterade bolagen. Både t-tester och multipla regressioner utförs för att tyda möjliga skillnader och samband. Slutsats: Studien finner signifikanta skillnader mellan noterade och onoterade bolag inom deras finansiella struktur under olika tidsperioder. Det kan dock inte tydas några signifikanta skillnader mellan bolagens lönsamhet och tillväxt. Det framkommer även bevis på att tillväxt och finansiell struktur skiljer sig mellan sektorerna. En anledning till att inga signifikanta skillnader kan påvisas mellan lönsamhet, tillväxt och förändring i kassalikviditet kan vara för att skillnaderna mellan de noterade och onoterade bolagen har minskat genom åren, i jämförelse med tidigare studier. / Background and problem: There are many different aspects that determine whether a company should be listed or not, which makes it a complex decision. Thus, there are different effects within the companies' profitability, growth and financial structure depending on whether they are listed or unlisted, and the sector in which they operate. Furthermore, listed companies may be subject to stricter rules and requirements in the market compared to unlisted companies, resulting in different consequences. To be or not to be a listed company is therefore important for a better understanding of the market. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether there are differences between various key ratios in profitability, growth and financial structure by comparing Swedish small cap companies with corresponding unlisted companies within the same sector. Method: A quantitative study with a deductive approach is implemented where 3 hypotheses are constructed from the theory. These hypotheses assume that listed companies have higher profitability, growth and better financial structure than unlisted companies. The empirical material of the study consists of 25 listed Swedish small cap companies, which are matched with 25 unlisted "twin companies" which are similar in size and sector. The companies are compared over the period 2009-2015 and are studied within all periods and three different periods to find possible differences between listed and unlisted companies. Both t-tests and multiple regressions are performed to indicate possible differences and relationships. Conclusion: The study finds significant differences between listed and unlisted companies within their financial structure during different periods of time. However, there are no significant differences between the companies' profitability and growth. There is also evidence that growth and financial structures differ between the sectors. One reason why no significant differences can be found between profitability, growth and the change in liquidity ratio may be because the differences between listed and unlisted companies have decreased over the years, compared with previous studies. Listed companies unlisted companies profitability growth financial structure Noterade bolag onoterade bolag lönsamhet tillväxt finansiell struktur Business Administration Företagsekonomi Economics Nationalekonomi
43	Tillämpning av IAS 40 i onoterade fastighetsbolag Wallin, Fredrik, Nilsson, Karolina, Ericsson, Marina January 2006 (has links) <p>Enligt IAS 40 – Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ”mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring”. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.</p><p>IAS – International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag. IAS 40 ersätter tidigare bestämmelser i IAS 25 ”redovisning av investeringar”. Enligt IAS 40 kan onoterade bolag välja att värdera fastigheter till antingen verkligt värde eller avskrivet anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning, IAS 16.</p><p>Den nu dominerande organisationen på den internationella arenan är International Accounting Standards Board (IASB), det tidigare International Accounting Standards Committée (IASC). IASB:s målsättning är att samarbeta med de nationella normbildarna runtom i världen och åstadkomma redovisningsnormer som accepteras globalt.</p><p>Under 2004 tog IASB fram ett förslag på att införa internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Förslaget bestod av åtta frågor som behandlar marknadens inställning till särskilda regler för små och medelstora företag</p><p>Syftet med vår uppsats är att undersöka onoterade fastighetsbolags inställning till IAS 40, värdering till verkligt värde. Uppsatsen syftar också till att se hur konsekvenserna av övergången till verkligt värde påverkar företagsvärdet.</p> IAS 40 onoterade fatighetsbolag verkligt värde anskaffningsvärde värdering till verkligt värde redovisning företagsekonomi företagsvärde IASB förvaltningsfastigheter internationella redovisningsstandarder Business studies Företagsekonomi
44	Tillämpning av IAS 40 i onoterade fastighetsbolag Wallin, Fredrik, Nilsson, Karolina, Ericsson, Marina January 2006 (has links) Enligt IAS 40 – Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ”mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring”. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde. IAS – International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag. IAS 40 ersätter tidigare bestämmelser i IAS 25 ”redovisning av investeringar”. Enligt IAS 40 kan onoterade bolag välja att värdera fastigheter till antingen verkligt värde eller avskrivet anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning, IAS 16. Den nu dominerande organisationen på den internationella arenan är International Accounting Standards Board (IASB), det tidigare International Accounting Standards Committée (IASC). IASB:s målsättning är att samarbeta med de nationella normbildarna runtom i världen och åstadkomma redovisningsnormer som accepteras globalt. Under 2004 tog IASB fram ett förslag på att införa internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Förslaget bestod av åtta frågor som behandlar marknadens inställning till särskilda regler för små och medelstora företag Syftet med vår uppsats är att undersöka onoterade fastighetsbolags inställning till IAS 40, värdering till verkligt värde. Uppsatsen syftar också till att se hur konsekvenserna av övergången till verkligt värde påverkar företagsvärdet. IAS 40 onoterade fatighetsbolag verkligt värde anskaffningsvärde värdering till verkligt värde redovisning företagsekonomi företagsvärde IASB förvaltningsfastigheter internationella redovisningsstandarder Business studies Företagsekonomi
45	Påverkar andelen kvinnliga styrelseledamöter total risk i svenska onoterade aktiebolag? : En studie om sambandet mellan andel kvinnliga styrelseledamöter och total risk i svenska onoterade aktiebolag Boström, Maria, Kvarnberg, Louise January 2017 (has links) Denna studies syfte är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan andel kvinnliga styrelseledamöter och total risk i svenska onoterade aktiebolag. Tidigare forskning har riktats mot noterade aktiebolag och då huruvida det finns ett samband mellan andel kvinnliga styrelseledamöter och företags finansiella- respektive rörelserisk. Dessa två komponenter utgör tillsammans total risk varför det ter sig intressant att undersöka hur denna påverkas av andel kvinnliga styrelseledamöter. Utifrån detta formas studiens tre hypoteser, vilka är att det finns ett samband mellan andel kvinnliga styrelseledamöter och total risk, respektive finansiell risk samt rörelserisk i ett svenskt onoterat aktiebolag. Studien genomförs i positivistisk tradition, och därmed utförs statistiska tester utifrån kvantitativ data. Detta för att kunna urskilja ett eventuellt samband mellan den beroende variabeln, total risk, och den oberoende variabeln andel kvinnliga styrelseledamöter. Den empiriska datan samlas in via databasen Retriever, där information från onoterade aktiebolags årsredovisningar samlas in för bokslutsåret 2015. Studiens resultat visar ett mycket svagt positivt samband mellan andel kvinnliga styrelseledamöter och total risk- respektive finansiell risk samt rörelserisk. Följaktligen förkastas studiens samtliga nollhypoteser. Sambanden mellan beroende och oberoende variabel är dock mycket svaga, vilket gör att resultaten skiljer sig från en svensk studie på svenska noterade aktiebolag av Adams och Funk (2012). Studien lämnar bidraget att andel kvinnliga styrelseledamöter inte har någon betydande inverkan på total risk i svenska onoterade aktiebolag. Denna studie undersöker endast ett bokslutsår. Förslag till vidare forskning är därmed att undersöka en längre tidsperiod för att således jämföra flera bokslutsår med varandra. Studien finner att kontrollvariabeln, bolagets ålder, har störst inverkan i samtliga regressioner och ytterligare förslag till vidare forskning inom området är därmed att undersöka sambandet mellan bolagets ålder med de olika riskmåtten. / The aim of this study is to examine a possible correlation between the proportion of women on corporate boards and firm risk in an unlisted Swedish corporation. Recent studies have focused on listed companies, and whether there is a correlation between the proportion of women on corporate boards and financial risk respectively business risk. These two measures of risk together defines as firm risk. How women effect firm risk is therefore by interest to investigate further. This study is computed with a positivistic approach through statistical tests and analysis to discover an eventual correlation between the proportion of women on corporate boards and firm risk in an unlisted Swedish corporation. All empirical data is collected from the database Retriever The results of this study show that the proportion of women on corporate boards correlates with the firm, financial- and business risk correlates in Swedish unlisted corporations. Whether the results actually show a greater impact in practice can be further discussed. The contribution of this study is therefore that the gender diversification does not impact the firm risk in Swedish unlisted corporations. For future studies we suggest to do more research on how the time aspect impact the relation between women on corporate boards and firm risk. As a suggestion, the age of the corporations can be examined, since this factor had the greatest impact on the risk measures. Women corporate board financial risk business risk firm risj Swedish unlisted corporations Kvinnor bolagsstyrelse finansiell risk rörelserisk total risk svenska onoterade aktiebolag Economics and Business Ekonomi och näringsliv
46	Goodwillnedskrivning, en jämförelse mellan noterade och onoterade företag : En kvantitativ studie om skillnader mellan olika variablers påverkan på goodwillnedskrivning i noterade och onoterade företag. Stenlund, Wilhelm, Byström, Andreas January 2023 (has links) Sammanfattning Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Andreas Byström Wilhelm Stenlund 97/09/12 02/04/09 Titel: Goodwillnedskrivning, en jämförelse mellan noterade och onoterade företag. Handledare: Aija Voitkane Nyckelord: Goodwill, Goodwillnedskrivning, IFRS, IAS36, Informationsasymmetri, Opportunism, Marknad, Noterade företag, Onoterade företag. Frågeställningar: Vilka variabler påverkar hanteringen av goodwillnedskrivning? Finns det skillnader mellan noterade och onoterade företag vad gäller variablernas påverkan på goodwillnedskrivning? Syfte: Studien syftar till att undersöka goodwillhanteringen i noterade och onoterade företag för att bidra med eventuell kunskap om diskrepans i redovisningspraktik som styrs av möjligheter till opportunism. Metod: En kvantitativ forskningsmetod har använts, sekundärdata i form av årsredovisningar 2019–2021 har samlats in via databasen Retriever Business. Därefter har korrelations- och regressionsanalyser genomförts. Slutsats: Studien konstaterar att det finns en positiv korrelation mellan att vara noterad och procentuell goodwillnedskrivning, samt att noterade företag jämfört med onoterade skriver ned högre andel av goodwill. I övrigt har inga signifikanta samband mellan de undersökta variablerna och goodwillnedskrivning upptäckts, varpå inga övriga skillnader mellan noterade och onoterade företag har kunnat konstateras. / Abstract Date: 2023-05-30 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Andreas Byström, Wilhelm Stenlund 97/09/12 02/04/09 Title: Goodwillimpairment, a comparison between listed and unlisted companies. Supervisor: Aija Voitkane Keywords: Goodwill, Goodwillimpairment, IFRS, IAS 36, Informationsasymmetri, Opportunism, Market, Listed, Unlisted. Research Questions: What variables are considered to affect the management of goodwill impairment? Are there differences between listed and unlisted companies in terms of the variable's impact on goodwill impairment? Purpose: The study aims to investigate goodwillimpairment in listed and unlisted companies to contribute with possible knowledge about discrepancy in accounting practice that is governed by opportunities for opportunism. Method: This study is based on a quantitative research method where secondary data has been collected through the database Retriever Business, the data has been collected via annual reports for year 2019–2021. Descriptive statistics has been analyzed in combination with correlation- and regression analysis through Rstudio. Conclusion: The study states that there is a positive correlation between being listed and percentage write-down of goodwill, and that compared to unlisted companies, listed companies write down a higher percentage of goodwill. Otherwise, no significant relationships between the examined variables and goodwill write-downs have been discovered, whereupon no other differences between listed and unlisted companies have been ascertained. Goodwill Goodwillimpairment IFRS IAS 36 Informationsasymmetri Opportunism Market Listed Unlisted. Goodwill Goodwillnedskrivning IFRS IAS36 Informationsasymmetri Opportunism Marknad Noterade företag Onoterade företag. Business Administration Företagsekonomi
47	Ingen jävel väljer K3 : En kvalitativ studie om motiven till IFRS i fastighetsbranschen Pettersson, Felix, Åström, Lovisa January 2022 (has links) International financial reporting standards (IFRS) är känd för att vara en komplex och kostsamredovisningsstandard, men det finns fortfarande företag som väljer att redovisa enligt IFRS.Studiens syfte är att få en förståelse för att sedan ge förklaring till vilket som är det viktigastemotivet bakom valet att tillämpa IFRS. IFRS som redovisningsstandard är ett krav för noteradebolag, därför har studien riktat in sig på att undersöka onoterade fastighetsbolag och varför deväljer att frivilligt tillämpa redovisningsstandarden. Fastighetsbranschen blev särskilt utvald dåfastigheter i flera år ökat i värde och är ett aktuellt ämne idag. Den teoretiska referensramen hjälperstudien att ge ytterligare förklaring till viktiga begrepp som motiv, redovisningsstandard,förvaltningsfastigheter, anskaffningsvärde, värdering till verkligt värde och kapitalkostnader.Vidare kommer den institutionella teorin belysa varför företag gör vissa val för att säkerställa sinplats på marknaden. Sedan påbörjades den empiriska insamlingen utifrån en kvalitativ metodansatsi form av intervjuer. Respondenterna är särskilt utvalda experter inom redovisning enligt IFRS ochhålls anonyma. I resultatet presenterades tre motiv som ligger till grund för valet att redovisa enligtIFRS. Dessa var harmonisering, legitimitet och värdering till verkligt värde. Efter vidareanalysering kunde slutsatsen dras att det viktigaste motivet för att implementera IFRS varmöjligheten att värdera tillgångar till verkligt värde. Detta styrks genom teoretiska- och praktiskaimplikationer. Fastighetsbolag som strävar efter att låna mera för att kunna investera i merfastigheter och därmed skapa tillväxt, vill värdera sina tillgångar till verkligt värde. Förslag tillfortsatt forskning inom ämnet är bland annat att göra en kvantitativ studie med ett bredare urvalsom även kan komplettera denna studie kring motiv bakom valet att redovisa enligt IFRS föronoterade fastighetsbolag. / International financial reporting standards (IFRS) are known for being a complex and expensiveaccounting standard, but there are still companies that choose to report in accordance with IFRS.The purpose of the study is to gain an understanding and then provide an explanation of which isthe most important motive behind the choice to apply IFRS. IFRS as an accounting standard is arequirement for listed companies, therefore the study has focused on examining unlistedcompanies in the property management sector and why they choose to voluntarily apply theaccounting standard. Companies in the property management sector were specially selected asproperties have increased in value for several years and are a current topic today. The theoreticalframework helps the study to provide further explanation of important concepts such as motives,accounting standards, investment properties, acquisition value, valuation at fair value and capitalcosts. Furthermore, institutional theory will give us further understanding on why companies makecertain choices to secure their place in the market. The study was based on a qualitativemethodological approach in the form of interviews. The respondents are specially selected expertsin accounting in accordance with IFRS and are kept anonymous. The results presented threemotives that form the basis for the choice to report in accordance with IFRS. These wereharmonization, legitimacy and valuation at fair value. After further analysis, it could be concludedthat the most important motive for implementing IFRS was the ability to value assets at fair value.This is substantiated by theoretical and practical implications. Companies in the propertymanagement sector that strive to borrow more to then be able to invest in more properties andthereby create growth, want to value their assets at fair value. Proposals for further research in thesubject include conducting a quantitative study with a wider selection that can also supplementthis study on motives behind the choice to report in accordance with IFRS for unlisted companiesin the property management sector. IFRS unlisted companies accounting standard IAS 40 IFRS 13 investment properties property management sector institutional theory legitimacy motives valuation fair value IFRS onoterade företag redovisningsstandard IAS 40 IFRS 13 förvaltningsfastigheter fastighetsbranschen institutionell teori legitimitet motiv värdering verkligt värde Business Administration Företagsekonomi Economics and Business Ekonomi och näringsliv
48	Är god redovisningssed fortfarande god sed? Niklasson, Viktor, Olofsson, Carl-Oscar January 2013 (has links) Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014. Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt. Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska. Viktor Niklasson Carl-Oscar Olofsson Fredrik Reinfeldt ekonomi redovisning företagsekonomi redovisningssed god sed Handelshögskolan vid Karlstad Universitet Kandidat uppsats kandidatuppsats c-uppstas k-regelverken k1 k2 k3 k4 BFN bokföringsnämnden förenkling regelförenklingsarbetet administrativa kostader allmänna råd bindande frivilliga IASB IFRS SMES SME:S US GAAP redovisning rättvisande bild makt EU USA normgivningsmakt normgivningskompetens sambandet redovisning beskattning praxisorienterad normgivning BFNAR regeringen regelrådet regelverk k-råden industriell makt regelförenklingsarbetet regelförenkling bryter grundlagen grundlagar RF ÅRL BFN FAR internationalisering harmonisering FinForum 2013 2012 Grand Hotel redovisningspraxis internationella redovisningsnormer bokföringsbrott avvikelser redovisnings förändringar balansräkning resultaträkning koncernredovisning NJA SOU normgivningsprocessen PWC Ernst & Young Grant Thornton revisionsbyråer revision regeringens handlingsplan regelförenklingsarbetet Mikael Johnson Bengt Bengtsson Michaela Nilsson Sten-Eric Ingblad Dan Brännström Annika Falkengren Christina Libassi Claes Janzon Göran Anrell Eva Törning Ulf Selander Thomas Engelbrektsson Business School noterade onoterade bolag småföretag regelverken tvingande redovisningsområdet statens expertorgan

Search results